Datasets:

Rebeckah

/

bilder2

like 0

{"gt_parse": {"text_sequence": "& Co Patent byrå lämna de – so m ombu d för Aktiebola get Volvo – den 11 maj 19 15 in en ansöka n om regi stre ring till Patentve rket av v arum ärket \"Vol vo\": \"Mär ket torde registrer as för lager, särs kildt kullager och rullage r, maskin"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "a äldre gruvor i Sverige som idag är välbesökta turistmål är Sala silver gruva, som bland annat är uthackad med den äldre tillmakningsmetode n, och Fal u koppargruva. Teknik Bry tning Det äl dsta medel s om användes för att lö sgöra berg av så dan hård het att det int e med hjälp a v hackor, kilar och spett direkt kunde brytas, var geno m eld. Genom att kraftigt hetta upp be rget blev detta sprött och kunde brytas me d bland annat järnspett. Denna meto d kall as tillma kning och har allmänt anvä nt s i många gruvor i Sverige såväl so m utoml ands. I"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "v aktierna. Affären go dkändes sedermera inte av EU :s konkurrensmyndighet. Volvo ska pade istället holdin gb ola get Ain ax (eXit scANIA baklä nges) som st od som ägare till de Sca niaaktier man för värvat. Ai nax-aktiern a delades u t till Volvos akti eägare.Volvo kö pte senare upp ko nkurrenterna Mack Trucks, Nissan D iesel och Renau lt Trucks. 200 8 följde ett sl utgiltigt avtal med indiska fo"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "2015 då dessa togs ur produktion. Istället ska varumä rket SDLG ta över tillver kningen av dessa. Återförsäljar e På den svenska ma rknaden marknadsförs Volvo Constructi on Equipments produkter av Swec on Anläggningsmaskiner som ägs av Sve nska La ntmänne n. Referen ser Externa lä nkar Volvo Construction E quipments åter försäljares webbplatsVolv o Construction Equipment s webbplatsMunktellmus eet i EskilstunaVolvo Construction Equipme nt historiaVolvo Lastvagnar Aktiebolag, även Volvo Truc ks, är e n sven sk lastbilstillv erkare som ingår i Volvoko ncernen som dotterbola g till Aktiebolaget Volvo. Vol vo Lastvagnar har si tt huvudkontor i Lund by, Göteborg. Där li gger också stora delar av utvecklingen för Volvos lastbilsf öretag. Volvo är idag en av världens leda nde lastbilstillverkare o"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "ellerna med beteckning CR har trumm a fram och däck bak medan DD-modellerna har trumma fram och bak, på engel ska double drum.Stora asfaltskompaktorerDe större kompaktorerna heter DD70, DD11 0, DD112, DD118, DD132 , PT125 och PT240. PT är en förkortning av pneumatic tire, på s venska pneu matiska dä ck. Modellerna som heter PT har däck både fram och bak.Jor dkompakto rerJordk ompaktorer na heter SD 45, SD 75, SD115 , SD16 0 och SD2 00. SD står för soil d rum, jordt"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "deltung a last bilar.Do ngfe ng C om mercial Vehicle s (45%), tunga och medeltunga lastbilarVolvo Constr uction Equipment, anläggningsmaskine r, en rad olika typer av maskiner för anläggningsa rbete och närliggande branscher. Tidigare Vol vo BM, se även AB Bolinder-Mu nktellSDLG, anläggningsmaskiner (Kina)Eicher, last bilar (Indien)Volvo Bussar, kompletta bussar och chassier för stadstrafik, linjetrafik o ch turisttrafik.Volvo Penta, marina drivsystem för fritidsbåtar och k ommersiell sjöf art, dieselmoto rer och drivsystem för i ndustriella applikati oner.Volvo Financial Se rvices, kundfinansie ring, koncernens i nternbank, verksamt inom fastighetsf örvaltning.Arquus Vol vos varumärken Personer Ord förande Björn Prytz (1930-1956)Assar G abriel sson (19"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "akter med kunder som ö nskar en t ranspo rt utfö rd. Ma n k an jäm för a de t h är m ed ta xin äri ng en där en e nskild taxichaufför oftast äger sin egen bil, men är anställd av en ta xicentral som kommenderar u t arbete. Ett åkeri kan också ha flera anställda o ch i si g stå för både bilar och körningar. Exem"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "CE Xploratio n Forum. Prod ukter Före taget tillve rkar idag, s om namnet a ntyder, endast anlägg ningsmaskiner men hade tidig are under BM-eran äve n tillverkning av bland ann at jo rdbruks traktor er, tr öskor, schakt mas kiner och skogsmas kiner. Hjul lastare D e modell er företage t har idag ä r uppdel ade på komp akta hju llastare och hjullastar e. Kom pakta hjull astare De kom pakta"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "illverknin g. 1924 inl edde han så ett samarbete m ed Gustaf Larso n på AB Galco i St ockholm, tidigare an ställd på SKF och me d erfa renhet a v person bilskomp onenter från sin tid som konstruktör i England på för etaget White & Poppe.De lyckades i augusti 1926 övert yga ledningen inom SKF att tillverkning av bilar skull e kunna bli en lönsam verksamhet och gynna den egna utvecklingen och försäljningen av kullager. Vi d ett styrelsemöte i Hofors den 10 augusti 1926 grundade s Aktiebolaget Volvo som ett dotterbolag till SKF med verksa mhetsbeskrivningen \"tillverkning av automobil er\". Volvo räk nar i dag det o fficie lla d atumet för grundandet av personbilstillverkn ingen till den 14 april 192 7, då den förs"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "–19 78)N86 /F86 ( 1965 –1979 )N88/F 88 ( 1965 –1977) 1 970-tal et F82S ( 1972 –1975)F 83S ( 1972–1975) F89 (1970–1 977)N7/N10/N12 (1973–1988)Volv o F4/F6 (1975–1 986)Volvo F 10/F12 (1977 –19 93) F6S/ F7 ( 1978 –1986 ) 198 0-talet FL4/F L6 (1 985–1 998) FL7/ FL10 /FL12 (198 5–19 95) F10/F 12/F1 6 ( 1987 –1993 )N L10/ NL1 2 (19 89–199 9) 1990-tal et FH12/FH1 6 (199 3–2005) FLC/FL 6 (1996–20 06)VN (1996– )FM7/FM 10/FM12 (1998–2001) 2000-"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "delar av utvec klingen för Volv os la stbils för etag . Volv o är i dag e n av värld ens led and e lastbilstill verkare och märket fin ns rep re senterat över he la världen. Historia Ford onstillve rkaren V olvo grun dades 192 6 och i ap ril 1927 introdu cerades d en för sta bil"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "rsta 82 bila rna skeppa des öve r, 12 PV44 4 och 70 Volvo Duett . När Vo lvochefe n Assa r Gabriel sson hos h andelsminis ter Gun nar La nge anhöll om d ollarv aluta för at t inleda e xpor t av Volv obilar till USA mö ttes han av ett ga pskrat t.1956: So mmar en 1956 visades på bi"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "av Volvo.1935: AB Volvo introduceras på Stockholmsbörsen och SKF släpper därmed sin ägardominans.1941: Volvo köper aktiemaj oriteten i Nohab flygmotor, vars na mn ändrades till Svenska F lygmotor AB.1941: Den 50 000:e Volvon sedan starten levererades.1942 : Växellådstillverkni ngen vid Köpi ngs mekaniska ve rkstad köps upp a v Volvo.19 49: Detta år til lverkade Volvo fö r första gång en fler pe rsonbila r än lastbil ar och b ussar."}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "vu df ab rik fö r a ll t illver kning av h jullasta re fi nns i Ar vika, d är den förs ta hjullast aren tillve rkade s 1970. Belley De n fra nska orten Belley har t illverkning av ko"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "sanläggning f ör transp orter upp och ner ur gr uvan. Den tornli knande b yggnad som of tast står över sc haktet kallas lave eller g ruvlave. Den äldsta kända gruva n är \"Lejo ngr ottan \" i S"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "or i form av motor, drivlina och däck medan ram, lastaggregat, hytt, el och hydraulik tillverkades av Bröderna Lund bergs och monterades ihop i deras fa briker i Skellefteå. När Volvo BM köpte u pp Parca-verksamheten 1968 monterades t re modeller i Skellefteå av Bröder na Lundber g; LM 218, LM 62 0 och LM 640. Den störs ta baklastare n LM 840 m onterades i V olvos egna lokaler i Arvika verken mellan åren 1966-19 72. Vid köpet av Parca-verksam heten flyttades tillverkni ngen av modeller na Parca 654, Parca 854, Parca 1 254 och Parca 1640 till Arvikaverken."}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "skola , Hand elshög skolan vid G öteborgs Univer sitet, Mäl ardalen s Högs kola, Högsk olan i S kövde, Penn State Univ ersity, INS A Lyon, EM LYON Business School, NC State Univers ity och Sophia Un iversity. Refere nser Noter Tryckt a källor André n, Sven G (2005). En st orindustri ska pas : Volvo på Gabr"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "vpassad.Då sprängning användes för kolens löstagning (inte i Sverige), anv änder man så kallade \"säkerhetsspräng ämnen\", som kännetecknas av att de vi d explosionen utvecklar ri nga låga. Lastning och transport Det äldsta medlet som stod till buds för lastni ng och transport till uppfordringen v ar manuell arbetskraft. Senare började man an vända smalspåriga järnvägar under jo rd. Många olika framdrivningssätt har använts, hästar, tryckluftslok, ackumulatorlok och e"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "utveckling och tillverkning a v dieselmotorer. Volvo förvär vade även 10% a v aktierna i bolaget.1999: AB Volvo förvärvar den 12 j anuari 12,8 % av akt ierna i Scania.1999: Nederländska staten tillkännager den 15 febru ari att man säljer si tt innehav i NedCar till de två ö vriga ägarna Volvo Personvagnar AB o"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "askinen s redska psfäs te. Det är vanligt att mod erna grävma skiner är utrustade med extra hy draulik monterad på mas kinens sticka. Ett vanligt förekom mande redskap so m drivs av enkelr iktad hy drauli k är h ydraul ham maren s om använ ds vid riv ni ng sarb ete"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "att transportera timmer.I slutet av 1920-talet introducerade Volv o sin första 6-cylindriga motor. Denna motor med en hög re effekt gjorde då lastvagnarna mera attrak tiva. Eft er det att vagn arna försåg s med bro msar äve n på framhj ulen ku nde man i en stör re utsträck ning börj a använda last vagnschassierna äve n för bussa r. Volvo LV67D, LV 70D och LV7 2D chassier a nvändes allmä nt i bussar. I början fa nns Volvos lastbil"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "70 Volvo Duett. När Volvochefen As sar Gabrielsson hos han delsminister Gunnar Lange anhöll om dollarvaluta för att inleda ex port av Volvobila r till USA möttes han av ett gapskratt .1956: Somma ren 1956 visades på bilsalongen i New York en vit PV44 4 med ljus gul och svart klädsel, och före årets slut hade V olvo ett hundr"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "verkade bland an nat båtmotorerna till atlant ångarna M/S Brem ens och M/S Europas livbåtar. 1932 hade man omkring 350 anställda vid verksta den i S kövde. P enta bl ev en etab lerad bilmotortillverkare och när Volvo 1927 tillverkade sin fö rsta personbil \"Jakob\" satt en motor fr ån Pentaverken under huven. Volvo köpte 1"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "tbilsföretag. Volvo är ida g en av vä rldens ledan de lastbilstillver kare och märket finns representerat öve r hela världen. Histori a Fordon stillverkar en Volvo grun dade s 192 6 och i april 1 927 int roducera des de n först a bilen. Det var en öppen personbil, benämnd ÖV 4, med en fyrcylindrig ottomotor på 1,94 liters slagvolym och 28 hästkrafters motoref"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "r, schaktmaskiner och skogsmaskiner. Hjulla stare De modeller företag et har idag är uppdelade på kompakta hjullastare och hjullastare. Ko mpakta hjullastareDe kompakta hjullas tarna har modellnamn en L20, L25, L30, L35, L45 och L50. Siffror na förklarar vilken last de är konstruerade för, exe mpelvis är L20 gjord för att hantera 2 tons last medan L35 är gjor d för a tt hanter a 3,5 t on. Det är dock inte s amm a som den maximala lasten s om maskinen klarar av att l yfta, hänsyn har även t"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": ". Under åren 1966 - 1971 tillver kade emellertid svens ka Monark-Crescentbola gens (MCB) ett tusental exe mplar av Drive-4 5 med framåtriktad pro peller. Volvo Pent as huvudkontor finns i Göteb"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "retag. De skillnader i företagskultur som fanns mellan Beijerinv est och Volvo l edde med tiden till konflikter mellan Wall och Volvos VD Pe hr G. Gyllenhammar. 1983 övert og G yllen hammar roll en som ordförande"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "ommar en 192 7, på sam ma chassi som den öppna per sonbilen . Troligare va r detta ett rati onellt sätt at t till låg k ostnad lös a föret agets tr ansport problem. Ä ven sm å lastbilar var dyra p å den tiden, oc h V olvo va r ett litet, nyst artat för etag so m behövde hål la igen på utgifterna. För att kunna las"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "sprängämnet tillpackades sedan en förl addning av lera eller s and (stundom brukades även vatten), varefter stubine n antändes och skottet gick av. För att få god effekt av skottet fordrad es, att borrhålet \"påsattes\", slogs til"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "och utveckli ng)Lindesberg, S verige (Axla r; Drivs av Arvi n Meritor AB)Ul ricehamn, Sverige (Rosts kyddslackeri ng) Amerika Dublin (NRV), Virg ini a, US A ( mo nte ring) Gree nsb oro , North Carolin a, US A (Huv udkon tor (Volv o North A merica) oc h Utvec kling)C uritiba, Brasilie n (montering) A frika Casablan ca, Marocko (monte ring)Tunis, Tunisien (m ontering)Gaborone, Bot swa na ( mon terin g) (ne dlagd / flyttad till Sydafri ka)Kairo, Eg yp ten (montering) (n edlagd)Du rban, Sydafrika (monter ing) Asien Teheran, Iran"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "såv äl h ytt so m la stkorg en har fjädring. Modellnam nen förkl arar storleken på last som ka n fyllas i korgen i antalet short ton (1 sh tn 907 kg). Storleken på lasten ligge r mellan 24 och 55 ton, A25 är konstruerad för lasten 2 4 ton och en A60 för lasten 55 ton. Volvo Construction Equip ment distribuerar dumprarna i cirka 150 länder och h"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "senterades av Penta på 195 9 års New York Boat Show, med en modifierad drivkälla från en B16 motor på 80 hk. Järnmark besökte i slu tet av 1950-talet USA-pi onjären Nils Sefeldt och berättade om \"I/ O\"- drevet som sna"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "ngellau.1979: Samarb etsavtal med franska Ren ault.1980: Volvo teck nar den 11 juli et t femårsavtal med den kinesiska provinsen Kanto n om att bland annat sä lja lastbilar och bussa r för 500 miljoner k ronor per år.1981: Fusion med Beije rinvest – Anders Wall blir sty relseordförande.19 88: I mars tillkännagavs att Volvo öv ertagit bussdelen av engelsk a Leyland Motors. Därmed blev Volvo ägare till ett av v ärldens mest välrenommerade bussmärken .1989: Volvo inledde, som första euro peiska lastbilsmärke, reguljär försäljning av lastbil ar i Japan.1991: Baronessan och reg eringsmedlemmen Lydia Dunn från H"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "ckerin g) A meri ka Du blin (NRV ), Vir ginia, USA (mont ering) Green sboro, North Carolin a, USA (Huvudkon tor (Volv o North Ameri ca) o ch U tveckli ng )Curi tiba,"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "as till den planerade bi ltillverkningen. Volvo har tre varum ärkessymboler , vilka anvä nts i rekl am- oc h designsa mmanha ng allt s edan den f örsta bilen produ cerades 1927. I början k allades den för \"den s venska bilen\". S ymbolen för järn – J ärnmärket eller Marstecknet – knöt an till de t svenska st ålet och den svenska järn hanteringen. I mitten"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "ärktyger och Machiner\". Företag et fick namnet Eskilstuna Mekan iska Verkstad, senare Munktells M ekaniska Verkstad och tillverkade till en börj an tryckpressar, verktyg och smid espressar. Efter en resa till England inspirerades Munktell till att 1853 tillverka Sveriges f örsta ånglok, Förstlingen. Dett a ledde in företaget till att prod ucera ånglokomobiler och senare traktore r.Medan detta skedde i Es kilstuna grundades J. & C. G. Bolinders Mekaniska Verkstad år 184 4 i Stockholm av bröderna Jean o ch Carl Gerhard Bolinder. Unde r de första årtiond ena var p rodukti onen i nriktad p å ång maskiner, t räbear betningsutrustning och råolj emoto rer för till ex empel b åt ar"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "lverka Sveri ges första å nglok, Förstlin gen. Det ta le dde in fö retag et till at t pro duc era ån glokom obiler och sen are tra ktore r.Me da n d etta ske dde i Eskilst una g"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "d beteckningen \"las tvagn\" är dater ad 4 december 19 26 och ritade s av Volvos första tjänst eman Henry West erberg.Volv os affärs idé, som den for mulerades re dan från s tarten:Att tillverka och sälja automobiler i Sverige och p å exportAtt huvudp arten av a lla vä sent liga komponenter i Volvos bilar skulle vara konstruer ade och ritade a v egna tekniker Att försäljninge n a v bol"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "isk last när de n står r akt. Stora hjullastareD e större hjul lastarna finns i modelle rna L60, L7 0, L90, L 110, L12 0, L150, L1 80, L2 20, L260 o ch L350. Den minsta hju llastaren har kapacite t för 4,5 ton och den största för 35 t on. Modellerna L60 t ill och med storle ken L350 tillv erkas huvud sakligen i Arvika men monter ing a v viss a mode ller sker även i Peden eiras och Shippens burg. Monteringen av de mas kiner som idag har utveckl ats till stora hjull astare skedde från en start i s amarbete mellan V olvo BM och Brö derna Lundbergs och de n första m odellen var en bakl astare"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "r en tiltrotator. På en tiltrotator sitter oftast två hydraulkolvar som ger en tiltfunktion på ett un derliggande redskapsfäste. F örutom tiltfunktionen ä r även en r otator monte rad, d ärav na mne t. M ed en tiltrotat or kan exemp elvis en planerin gsskop a styr as ytt erst n og gra nt f ör att jämna ut slä nter och plana ytor vid å terställningsarb eten. Tiltrotatorer är va nligt förekommande på maskiner mell an 2 och 32 tons maskinvi kt, mellan 8 och 25 ton har nära 90% av al la mask iner en sådan extraut rustning. En grävm askin k an även b yggas om med förlä ngd bom och sticka. Mat"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "r personbilar i Kalmar och Uddevalla. Fabrikerna la des senare ned. Volvos behov av en mindre personbil gjorde att nederländska DAF:s pers onbilstillverkning köptes 1975.Bland avbrutna sats ningar märks ett storskaligt oljes amarbete m ed norska sta ten, ett tänkt"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "m en ts pr od uk ter av Swecon Anlägg ningsmaskiner som ägs av S venska Lantmän nen. Referen ser Externa lä nkar Volvo Construction E quipments återförsälja res webbplat sVolvo Construction Equipments webbplat sMunktellm useet i EskilstunaVolv o Construction Equipment histori aVolvo Lastvagnar Aktiebolag, även V olvo Trucks, är en svensk lastbilstillverkar e som ingår i Volvokon cernen som dotterbola g till Aktiebo laget Volvo. Vol vo Lastvagnar har sitt huvudkontor i Lun dby, Göteborg. Där l igger också stora dela"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "if Johansson tillträdde som VD oc h koncernchef 1997. År 1999 sålde AB Volvo personbils tillverkningen till Ford Motor Company. Det kvarvar ande AB Volvo till verkade blan d a nna t anläggningsmask iner, bussar, lastbi lar, båtmotorer o ch komponenter till flygmotorer. Försäljningen av p ersonbilstillverkningen gav ekonomiska resurser att genomför a uppköp, vilket inte minst ägde rum på lastbilssi dan kommande år.1999 träffade Investor ett avtal"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "Aero Norge A/S.1999: A B Volvos ägarandel i S cania ökade den 30 apr il till 20,94 %. Efter s amförstånd med familjen Wallenberg under augusti 1999, förv ärvades In vestors aktier i Scania och AB Vo lvo får därmed e tt ägande i Sca nia om 43,1 % av aktierna.2000 : AB Volvo köper upp konkurrenterna Mack Tr ucks och Renault Trucks, mot at t Renault AB får 20 % av aktierna i AB Volvo.2006: AB Volvo köper upp aktiemajoritet en i Nissan Diesel numera UD Trucks (Nissans egen l astb ilstillve rkare), med f örhoppningar att få köpa delar av den kinesiska lastbilstillverkaren Dongfeng.20 07: AB Volvo lägg er ett bud på alla aktier i Nissan Di esel för att ku nna omvandla före"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "xplosionen utvecklar ringa låga. Lastning och transport Det äldsta medlet som stod till buds för lastning och tra nsport till uppfordringen var manuell arb etskraft. Senare började man använda smalspåriga järnvägar under jord. Många olika framdrivningss ätt har använts, hästar, tryckluftslok, acku mulatorlok och ellok. I d agens gruvor använder man järn vägstransporter i störr e gruvor som till exempel Kii runavaara. I mindre gruvor anv änder man gruvtruc kar eller vanliga lastbilar vi d längre transporter fra m ti ll gr uvh isse n eller u ppfö r rampen , om transpo rtsträckorna är korta används gr uvlastmaskiner som tr ansporterar malm"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "til l 1 56 milja rder k rono r år 2015.8 6 % av allt gods som trans porteras i Sverige gick år 2010 på lastbilTransportnäringen på väg, inkluderat hela lo gistikkedjan, sysselsätter 225 000 män niskorLastbilar står för sj u procent av Sve riges total a utslä pp av vä xthusg aser, oc h 25 % a v vägtrafikensLast bilsförare är för män det fjärde vanligaste yrk et i Sveri ge Vi dar e läsning K ellokumpu, Risto (19 97). ”Å"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "tal återförsäljare i USA. Sa mma år exporterades 5 000 bilar dit.1958: Volvo Penta lanserar Aq uamatic.1958: Omsättningen överstige r 1 miljard kronor, och fler än 10 000 bilar gi ck på export.1960: Försäkringsbolage t Volvia bildad es.1963: I Halifax i Kanada öpp nas Volvos första sammansättningsfabrik utomlands.1964 AB Volvo köper Gö sta Nyströms Karosserifabrik i Umeå som då blir Volvo Umeverken."}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "er sp ara k ont outd rag s om påvisar köpet. Svenska Kons umentverk et rekomme nderar att k vitt on p å h us bet alnin gar a lltid spa ras, kvitton på låneavbetalnin gar sparas i tio år och kvitt on som grundar sig på skattea vdrag och används vid de"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "ger till fo rdonsindu strin . Fö r att konk ret vis a för SKF:s styr else att i dén om a tt tillverka bilar s kull e håll a erb jöd sig Gab rielsso n att med pr ivat k apital t a fra m en provser"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "Shand ong Lingo ng Co nstruc tion Machin ery Co, SDLG, år 2006. D et ameri kanska fö ret aget Ing ers oll-Ra nd s di visio n f ör v äganläg gnings maskine r köpt es upp av Vol vo år 2007 oc h blev d ärefter världens tred je största tillver kare inom anlägg ningsm askiner. Vol vo på började år 2010 investering ar för 65 miljoner SEK för att bör ja pr odu cera b andgå ende gr äv are i Brasilien.Volvo påbörjade investeringar u nder 2011 som ska sträcka sig över d e nä rmaste åre n där Volvo CE planerar a"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "rka kompone nter på egen han d. Motorer l evererades a v Pentave rken i Skö vde, Bofors levererade ch assiramar och Sv enska Stålpre ss ni ng s A B i Olofströ m och Husqvarn a leverera de dela r samt"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "om inregistrera ts 1915 av SKF . AB Volvo var då ett v ilande bolag som in registrerats av SKF redan den 5 m aj 1915 med dåvara nde reklamchefen Björn Prytz so m idégivare. De urs prungliga planerna f ör bolaget V olvo h ade vari t att använ da det som ett bol ag och varum ärke för i första hand en s peciell seri e av kullag er, avsedd för d en amerikansk a fordons marknaden, men detta skr inlades tidigt. Den första b ilen rullade ut från fabriken 14 april 1927 , strax efter k lockan 10. Motivet till idé n om en per"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "som har utve ckling i B raås. Utveckli ngsavdelningar na innefa ttar bland annat m otor, axlar och drivli na, hyd raulik, el och elektronik. Det ä r cirka 19 00 fast anställda, e j medräknat inhyrd perso nal vilket gör Vol vo Construction Equipment till 7:e största arbetsgi"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "d ann at Volvo Titan såld es uta nför Sveri ge. 196 5 blev F 88 Volvo s nya st ora lastb ilsmodell oc h följde s upp av F89 f em år s enare so m även d en hade försäljni"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "öretag I slutet av andra världskriget (januari 1945) v ar Volvo det enda företag i värld en som producerade personbilar, lastbilar , bussar och traktorer. Efterkrigstidens tillväxt gjo rde Volvo till ett internationellt företag me d verksamheter över hela världen, vad g äller samtliga produkter. Tillväxte n innebar ett fyrfaldigat antal anställda och tiofaldiga d omsättning. På lastbils- och bus sidan utvecklades företaget till ett av de"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "et sedan 1966. De n första dum pern, DR 631 tillverkades i Br aås genom ett samarbete mellan AB Bolinder-Munktell och Li hnells Vagn AB. Den första dumpern var i princip en vanlig traktor utan fra maxel kopplad till en driven vagn. Sedan dess har dumper n utvecklats och idag har modellerna dri vning på alla hjul och s tyrningen ske r med hjälp av"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "terades 5 000 bilar dit.1958: Volvo Penta lanserar Aquamatic. 1958 : O msätt ning en öv erstige r 1 milja rd kr onor, och f ler än 1 0 000 b ilar gi ck på e xport.1960: Försäkringsb olaget Volvia bildades.1963: I Halifax i Kanada öppnas Volvos första sammansättningsf abr ik uto mla nds.1964 AB Vo lvo köper Gösta"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "stbilstillverkaren Dongfeng.2007: AB Vol vo lägger ett bud på alla aktier i Nissan Diesel för att kun na omvandla för etaget till ett dott erbolag. Den 14 a pril firade V olvo 80-årsj ubileu m.2008: Sl utgiltigt avtal m ed indiska fo rdonst illv erkare n Eich er M otors.2 009: Louis Schw eitzer utses till ny styrelseordför ande i AB Volvo .2010: Efter nä ra 14 år s om vd oc h koncernchef f ör AB Vol vo, meddel ade Leif Johanss on att han av se r a tt l äm na s itt"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "015 blev Volvo delägare i ki nesiska Dongfeng Commercial Vehicles.År 2011 eft ert rä dd es Leif Johansson av Olof Persson. Per sson införde under sin tid som VD för Volvo e n funktionell organi sation, banade väg för kost nadsbesparingar och slöt samarbets avtal med den kinesiska lastbilstillver karen Dongfeng. Olof Persson ersattes av Martin Lundstedt år 2015.Den 1 oktober 2012 slutförde AB Volvo försäljningen av Volvo Aero till den brittiska verkstadsk"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "otorerna till atlantån garna M/S Bremens och M/S Europas liv båta r. 193 2 ha de man omkrin g 350 a nställda vid ver kstaden i Skö vde. Pe nta blev en eta blerad bilmotortil lverkar e och när Volvo 192 7 tillverk ad e s in fö rst a pe rs onbil \"Jakob\" sa tt en motor från Pentaverken under huven. V olvo köpte 1935 Pentaverken i Sk övde som då blev Volvo Pe ntaverken. Aquamatic Pla stbåtsi ndustrin och möjligh eten att m asstillverk a fritid sbåtar h"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "a sig fram för egen m askin åtminstone k ortare avstånd.Minigr ävare är en smidig maskin i viktklassen 0. 5 - 8 ton som uteslutande är utrus tad med larvbandsdrivn ing.Vissa grävmaskine r har ett schaktbla d infäst i under redet, som k an använ das för mindre s"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "Dongfeng.2 007: AB Vol vo l ägge r ett bud p å alla aktier i Nissan Diesel för att kunna omvandla föret aget till ett dotterbolag. Den 14 apri l firade Vol vo 80-årsjubil eum.2008: Slutgilt igt avtal m ed indis ka for donstillverk aren Ei cher Moto rs.200 9: Louis Sc"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "3)Pehr G. Gyllenhammar (1983–1993)Bert-Olof Svanholm (1994–1997)Håkan Frisinger (1997–1999)Lars Ramqvist (1999–2004)Finn Johnsson (2004–2010)Louis Schweitzer (2010–2012)Carl-He nric Svanberg (2012–) VD:ar Assar Gabrielsson (1926–1956)Gunnar Engellau (1956–1971)Pehr G. Gyllenhammar (1971–1990)C hrister Zetterberg ( 1990–1992)Sören Gyll (1992–1997)Leif Johansson (19 97–2011)Olof Persson (2011–201 5)Martin Lun dstedt (2 015–) Gato r med ankny tning till Vol vo I stadsdelen Ra mbergsstad en på Hisingen i Göteborg namnga vs Volvogatan 1929 efter närheten till Volvos anläggningar. Volvo Jakobs Väg i stadsdelen Sörred fick sitt nam n 1991 efter Volvos första personbil ÖV 4, ka"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "arvara nde A B Volv o tillverka de bland annat an läggningsmaskine r, bussar, lastbilar, båtm otorer och kom ponent er till flyg mot orer. Fö"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "hand. Motorer levererades av Pentaverken i Skövde, Bofors l evererade chassiramar och Svens ka Stålpressnings AB i Olof ström och Husqvar na levererade delar samt k ullager från Volvos ägare SKF. V olvo kom sedan att köpa up p flera av verksamheterna s om till exempel Penta-Verk en i Skövde och Köpi ngs mekaniska verkstad (växellådsti llverkning). Vidare k öper Volvo AB Bolinder-Munktell oc h Svenska Flygmotor AB. Volvo blir ett internationellt storföretag I slutet av andra v ärldskriget (januari 1945"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "utiv auktion av SKF. SKF s töttade dessutom satsnin gen initialt med ett aktiek apital av 200 000 kronor samt en rörel sekred it på 1 miljon kro nor. Den första serietillverkade bilen , med modellbeteckningen Volvo ÖV4 rullade ut ur fabriken de"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "Axel Olofsson, Johan Hä rdin, Edvin Bäck, Frey Berg, Hu go Hansson, Nils Hellgren, Erik Larss on, John Krantz, Gösta Käck, Sven Johan sson och Nils Palmqui st. Gyllenhammar-eran Från 1970 va r koncernens starke man Pehr G. Gyllenhammar. Volvo-koncernen var redan vid G yllenhammars tillträde ett av Sv eriges största företag oc h Gyllenhammar själ v försökte genomföra fler a stora affärer. Under Gyllenhamm ars ledning s kedde flera strat egiska beslut, mer eller mindre lyck ade. Under Gylle nhammars tid diversifierades Volv o till livsmedels- och läkemedel sbranscherna, genom förvärv av Procordia och Pharmacia. Volvo satsade även på Volvo Fritid med Jofa som domine rande företag. Under G yllenhammars ledning skedde nyetablering ar med sammansättningsfabriker för personbilar i Kal mar och Uddevalla. Fabrikerna lades senare ne d. Volvos behov av en mindre personbil gjorde att nederl ändska DAF:s personbilstillverkning kö ptes 1975.Bland avbrutna sats"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "on i 18 länder o ch förs äljning på omkrin g 190 m arknade r. Volvoaktien är notera d på Stockholms börsen. År 1 999 sålde Volvo bilprod uktionen Volvo Personvagnar till a me rik anska F ord Mot or Comp any, som 201"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "ska Flygmotor AB. Volvo blir ett internationellt storföretag I slutet av andra världskriget (januari 1945) var V olvo det enda föret ag i världen som producerade per sonbilar, lastbilar, bussar och traktorer. Efterkrig stidens tillväxt gjorde Volvo till et t internationellt före tag m ed v erksa mheter över h ela värl den , va d gä ller s amtliga produkter. Tillväxten i nnebar ett fyrfaldigat antal anställda och tiofaldigad omsä ttning. På lastbils- och bussid an utvecklades företaget t ill ett av de stora för etagen. Personbil sdelen växte explosion sartat genom modeller som Vol vo PV 444, Volvo PV 544 oc h Volvo Amazon. Volvo omsat te 483 miljoner kronor år 1 954, hade 4 500 anställda och ett aktiekapital på 75 miljone r kronor.Volvos chef vid denna tid v ar Gun nar Engell au som bland a"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "2012 sl utförde A B Vol vo f örsäl jning en av Volvo Aero ti ll den brittiska v erkstadskoncernen GKN. Tidslinje Volvos h istoria förknippas ofta med biltillverkn ingen. AB V olvo so m helhe t har fler as pekter att ta upp historis kt. Se även vidare und er respektiv e affärsområ de inom koncerne n för hist ori a. Neda n följe r några milstol"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "tbilar fö r fjärr- och region altransp orter, sa mt anläggn ingsarbete. Mack Tru cks, lätta las tbilar för distr ibution och tunga l astbilar för fjärrtr"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "m sbil ha de äve n t ag its f ram . As sar Gabrielssons meda lj i guld delades samtidi gt ut till Svante Simonss on (postumt) och ekon omichefen Per Ekström. Volv o hade även ordnat med före tagsvisningar och prod uktutställningar på 17 Volvo-orter i Sveri ge och i 11 andra lände r samt olika arr angema"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "CR30 har en vikt p å 3 ton och DD38 en vikt på 3,8 ton. Modellerna me d beteckning CR har trum ma fram och däck bak me dan DD-modeller na har trumma fram och ba k, på engelska double d"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "örsäljnings succé. Den allr a först a lastbilen l ämnade pro duktionen den 19 februari 19 28 och kunden Johan W. S jöberg från Gettjärn i Sunne, kunde d agen efter hämta sin last bil, med produktionsnumme r 2 och registreringsnummer O 1425 frå n fabri ken, f ör att t ranspo rtera timmer.I s lutet av 1920-tale"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "a medeltunga motorn på 5 liter till den tunga 13-litersvariant en. Sedan september 2012 hade fem nya lastbilsmodeller intr oducerats.2015: Martin Lun dstedt utses till ny VD och ko ncernchef. O lof Persson läm nar bolaget.2 015: Volvo bli r delägare i kines iska Dongf eng Com mercial Vehicles.2015: Volvo Bussars ElectriCity-projekt startar i Göteborg, elb ussar och infrastruktur utvecklas tillsammans med samarbetspartners i Göteborg. Flera säkerhetsfunkti oner lanseras: Volvo Dynamic Steering (VDS), kollisionsvarning framåt (FCW), kollisionsvarning oc h nödbroms (CWEB), körfältsassistans (LKS) och aktiv farthållare (ACC).2016–2017: Fo rskning och utveckling kring autonoma fordon går in i en ny fas. Volvos helautomatiserade lastbil testa s i en gruva i Kristineberg, en automatiserad sopbil testas i stadsmiljö och en automatiserad skö rdetröska testas i Brasilien under sockerskörden. Volvo CE prese nterar sitt nya koncept Electric Site, autonoma och elektriska anläggningsmaskiner. Personbilstil"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "l exempel båtar oc h sågverk. 19 32 slogs Munk tells Meka niska Verkstad och B olinders moto ravdelning samman ti ll Bolinder-Munktell. U nder det nya namnet t illverkade företage t traktorer, dieselmotorer, skördetröskor och jor dbruksredskap. D el av Vo lvo V olv o köpte upp Bolin der-Munktell år 1950, vi d den tiden fan ns ett antal konkur"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "riker i Skövde och Lyon, Frankri ke.Transmis sionerna, det vill säga drev en och det så kalla de I PS-sy ste met, tillverka s i Kö ping. Galle ri Refe rense r Extern a länk ar Wi kimedi a Commo ns har m edia som r ör Volvo Pe nta.Volvo Penta GlobalVolvo Penta"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "att år 1907 t ogs beslut om att konstru era den första s venska marin motorn, B 1 vid verkstade n. Konstr uktör var Edva rd Hubendick. Motor n kom senare att kallas för Penta - som betyder \"fem\" på g rekiska, ett namn so m senare kom att överföras på ver kstaden. Pentav erken kom att bli Sveriges främsta tillve rkare av såväl inom- so m utombordsmotorer för båtar, ända upp till 150 hä stkrafter. Man h ade även en omfattande exp ort, och tillverkade bland annat båtmotorerna till atlantångarna M/S Bremens o ch M/S Europas livbåtar. 1932 hade ma n omkring 350 anställda vid verkstaden i Sk övde. Penta blev en etablerad bil motortillverkare och när Volvo 1927 tillverkade sin f örsta personbil \"Jakob\" satt en motor från Pentaverke n under huven. Volvo köpte 1935 Penta verken i Skövde som då blev Volvo Pentaverk en. Aquamatic Plastbåtsindustr in och möjligheten att masstillverka fritidsb åtar hade kommit igång under 1950-talet. Men en stor in ombordsmotor och fast propeller samt ett"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "bergss tade n på H ising en i G ötebo rg na mngavs Volvog atan 1 929 efte r när he ten t ill Volvos anläggningar. Volvo Jakobs V äg i stadsdelen Sörred fic k sitt namn 1991 efter Volvos första personbil"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "tton s om g rundar si g på s katteav drag o ch anv änds vid dekla ration till S katte verket spa ras i sex år. Se ä ven Veri fikat Källor En g ruva ä r en plat s där man b ryter mal m och mineral. Gruvbr ytning kan ske under jord eller ovan jord i så kallade da gbrott.Gruvdrift är of"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "på papp er. Ett m ottag ningskvit to eller en kvit tens avs er oftast ett bevis på att var an eller tjän sten är motta gen.Vid ett köp brukar följ ande infor mation fin nas med på kvittot:S äljarens namn och adre ssOrganisationsn ummerDatum oc h klockslagA rtikelnam n/tjänsten s beteckning och antal (ev . m. tillhörande beskrivnin g eller begränsning)Be lopp / prisMomsDe"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "lektriskt från hytten. Ett r edskap som använ der extrahydraulik en är en tiltrotator. P å en tiltrotator sitte r oftast två hydraulkolvar som g er en tiltfunktion på ett underl iggande redskapsfäste. F öruto m tilt fun ktion en är även e n rota tor monte rad, dä rav nam net. Med en tiltrotator ka n exempel vis en pla neringsskop a styras ytterst noggrant för att jäm na ut slänter och plana ytor vid återställningsarbeten. Tiltrota torer är vanligt föreko mmande på maskiner mellan 2 och"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": ". För att stärka sin position på den asi atiska marknaden köpte Volvo 70% av aktiern a i den kinesisk a anläggningsmaskinstil lverkaren Shand ong Lingong Construction Ma chinery Co, S DLG, år 2006. Det amer ikanska företag et Ingersoll-Rands division för väganläggning smaskiner köpt es upp av Volvo år 2007 och b lev därefter världens tre dje största tillver kare inom anläggningsm askiner.Volvo påbörjade år 2010 invest eringar för 65 miljoner SE K för att börja producera bandgående grävare i Brasilien. Vol vo på börjad e in vest ering ar u nder 2 011 som ska st räcka sig öve r de närm aste åre n där Volvo CE planerar att investera 100 miljoner a merikansk a dollar"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "tog Gyllenhammar rollen som or dförande och Wall degraderades till vice ordförande.Den 20 december 1979 på en pressk onferens i Genève, pr esenterades samar betet Volvo–Renault. U nder 1980-talet ut vecklades samar betet med Renaultko ncernen, som forts ätter ä n ida g. Gyllenhammars planer på en sammanslagning av Volvo Personvagnar med Rena ult misslyckades. Motståndet internt på Volvo vä xte under perioden då samarbetet fördjupades inför d en planerande sammanslagningen. Gyllen hammar tvingades därför lämna ordförandeskapet i"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "es se dan en förl addning av lera eller s and ( stund om bruk ades äve n va tte n), va ref ter s tubi nen antä ndes och s kottet gic"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "na Volvo Personvagnar A B och Mitsubis hi Motors.1999: Volv okoncernen säljer av person bilstillve rkning en t ill For d Motor C ompany. 1999: Volvo Aero förvä rv ad e i mars aktiemajoritet en i Norsk Jetmotor A /S som därmed bytte namn till Volvo Aer o Norge A/S.1999: AB Volvos ägarandel i Scan ia ökade den 30 april till 20,94 %. Efter sa mförstånd med familje n Wallenberg und er augusti 1999, förvärv"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "även tillverkat backslag tidigare i Köping. Tillverkningsorter Volvo Pentas heläg da fabriker finns i Vara, Lexington och Wuxi, Kina.Motorer tillverkas även i Vol vokoncernens gemensamma motorfabriker i Skövde och Lyon, Frankrike.Transmissionerna, det vill säga dreven och det så kall ade IPS-systemet, tillverkas i Köping. Galleri Referenser Externa lä nkar Wikimedia Commons har media so m rör Volvo Penta.Volvo Penta GlobalVolvo Penta Sv erigeEtt åkeri är ett f öretag som sysslar med transpor t av varor och s tyckegods. Fö retaget kan vara ett enmansföreta g där en p erson äger e"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "marina och industriella drivsyste m. Ko ncerne n erbj uder ä ven finansi ella tj änster. Volvo har 103 98 5 anställd a med produk tion i 18 län der och försälj ning på o mkring 190 marknader. Volvoa ktien är noterad på Stockholmsbörsen. År 1999 sålde Volvo bilprodukti onen Volvo Personvagnar ti ll amerikanska Ford Motor Company, som 2 010 sålde det vidare till ki nesiska Geely. Huvudkontoret för AB Volvo ligger i L und by på Hisinge n i Gö teborg. H istoria AB Vol vo bildades ursprungligen 191 5 med ett aktiekapital på 200 000 kr som ett dotterb olag till SKF. Assar G abrielsson var försälj"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "stare, ba nddriv na och hjuldriv na gr äv maski ner, dum prar, sc haktm askiner, kompakt lastare, k ompa ktorer och asfaltsmaskiner. Volvo CE har pro duktionsanl äggning ar i Sveri ge, Frankrike, Tyskland, Kina, U SA, Brasilien, Mexiko , Sydkorea, Indien och"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "er man gruvtruckar eller vanliga lastbilar vid längre transporter fram till gruvhissen eller uppför rampen, om transportst räckorna är korta används gruvlastmaskin er som transpor terar malmen i skopa n. Uppfordring I da gbrott eller underj ordsgruvor med måttliga djup så körs malmen uppför en spiralformad ramp med gr uvtruckar eller vanliga lastbilar. I djupare underjordsgruvor fraktas malmen"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "av utländska föret ag, utan att de sve nska företagen blir större. Åkerinärin g Åkerinäringens o msättning står för n ästan 4 % a v Sveriges BNP. Förädlingsv ärdet uppgår till 156 miljarder kronor år 2015.86 % av allt gods som transporteras i Sverig e gick år 2010 på lastbilTransportnäri ngen på väg, inkluderat hela logistikkedj an, sysselsätter 225 000 människorLa stbilar står för sju procent av Sveriges totala utslä pp av växthusgaser, och 25 % av vägtrafikensLastbilsförare är för män det fjärd e vanligaste yrket i Sverige Vidare läsning Kellokumpu, Risto (1997). ”Åkeriarbetare n.”. Alla dagar alla nätter (Stockholm : Svens ka transportarbetareförb., 1997): sid. [5]-117 : ill.. Libris 234763 9Kelloku mpu, Ris to (2002). Åkeriarbetare, åkare o ch facklig verksamhet i Skåne."}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "iner i världen. Kon struktion Grä vmaskiner består av en undervagn, överdel samt agg regatdel. Överdel"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "rit med län ge. Därför b eslöt man att d ela ut aktier ef ter 25, 35 och 45 år. De ssu to m vill e de pr e mi er a de allra \"äldst a\" lite t extra. Klub ben \"15 äldste\" b ildades d ärför den 1 decemb er 1959. Den består av de 15 som har l ängst anställni ngstid och än nu är ak tiva. Efter att en medl em gått i pensi on, kan denn e fortfarande delta i de olika aktiviteter so m företaget anordnar. Det första årets 15 äldsta var: He nry Westerberg, Gunnar Olsson, Gustaf Rhodin, Rolf Ha nson, Axel Olofsson, Johan Härdin, Edvin Bäck, Frey Ber g, Hugo Ha nsson, Nils Hellgren, Erik La rsson, John K rantz, Gösta Käck,"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "det internt på Volvo v äxte u nder perio den då samarbete t fördjupa des inför den planera nde samm ansl agn ingen. Gyll enha mm ar t ving ade s där för lämn a ordfö randeska pet i AB V olvo den 2 dece mber 1993, fe m dagar f öre de n extra bolagsstämman. Till ny ordförande ut sågs den 20 december ABB-direktören Be rt-Olof Svanholm. Försäljning av Volvo PV Sören Gyll hade tillträtt som vd 1992 och e"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "ruction Equip ment Volvo köpte up p Clarks a ndela r i samar betet VME år 1 995 och företaget blev ett h elägt Volvoföretag och fick sitt nuvarande namn Volvo Constructi on Equipment. Samma å r köptes det franska f öretaget Pel-Job, t illverkare av komp akta grävmaskin er, och integrerades i kon cernen. Endast två år senare, 1997, k"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "ch svart kläds el, och för e årets sl ut hade V olvo et t hun dratal åte rfö rsäl jar e i USA. Samma år exporterades 5 000 bilar dit.1958: Volvo P enta lanserar Aquamatic.1958: Omsättningen överstiger 1 miljard kron or, och fler än 10 000 bilar gick på export.1960: Försäkring sbolaget Volvia bildades.1963: I Halif ax i Kanad a öppnas V"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "edet, som kan användas för mindre schaktningsarbeten eller som extra stöd vid grävning.För riktigt omfa ttande grävarbeten i samband med sto ra anläggningsarbeten eller stora dagbrott används s tora linmanöverade släpgrävmaskiner. Vissa a v dessa flyttar sig inte med larvbandsdrivning utan med hjälp av en gångmekanism. De största grävmaskinerna i världen är av typen skovelhjulsgrävmaskiner och dessa används för konstant grävning med hög kapaci tet i dagbrott. Användningsområden Gräv maskiner är i huvudsak konstruerade f ör schaktarbeten och för ar beten som i nbegriper för flyttning av jord massor. Grävm askin er har äv"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "av typen SX och D PS, dess a är för bensi nmotore r och de min sta dieselmotorerna. SX är ett drev med enkel propeller och DPS har kontraroterande propeller. Både dreven och motorerna tillv erkas i Lexington, Tennessee, USA.I PS (Inboard Performance System) är ett nyutve cklat drivsystem med framåtriktade propellrar och styrbara drivenh eter. Systemet ersätter drivsystem med vanliga raka axl ar (inombordare) i båtar från ca 40 fot upp till 75 fo t. Motorerna till verkas i Var a och drivenh eterna i Köpi ng.Segelbåtsdr"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "itnin gen med bet eck nin gen \"la stvag n\" är dater ad 4 december 1926 och ritade s av Vo lvos första tjä nst eman Hen ry W esterberg .Volvos affärsi dé, so m den fo rmulerades re dan från star ten:Att tillver"}}

{"gt_parse": {"text_sequence": "de f yra för etage n är helägda a v AB V olv o. Las tbilsp rogram Volvo F LVolvo F EVol vo FM Volvo FMXVolvo FHVolvo V N, lastbil byggd f ör den Nor damerika nska mark nade n, byggs i Ne"}}