Riksarkivet/bergskollegium_relationer_och_skrivelser_lines

image imagewidth (px) 37 3.08k	transcription stringlengths 1 104
	gat mig erte under mit wistande å främmande
	orter; Ok som jag nödgas stadna innom en ön-
	skan at kunna hafwa deremot swarat med inhäm-
	tande af all nödig kundskap ok erfarenhet, så för-
	anlåtes jag at i underdån-ödmiukhet anhålla, det
	Eders Höggrefl: Excellence ok Höglofl: Kongl.
	Collegium täcktes detta ringa följande med wan-
	lig Nåde ok gunst uptaga.
	När man reser ifrån Skottland til England på
	Östra sidan, finnas inga grufwor eller wärk, när
	man undantager några sten kolsgrufwor wid Ber-
	wick ok Alnawick ok derom kring i North-
	tumberland, förr än man kommer til New Castle,
	hwarest den der befinteliga ymnoghet på stenkol
	gifwit anledning til åtskilliga manufactur wärks
	inrättande i Jern, så wäl som Stålbruk, hwilka
	alla underhållas ok drifwas med Swänskt Jern.
	Tolf Engelske mil wäster ut ifrån staden wid
	Shotley bridge är et Klingsmide, som år 1719
	drefs för egen räkning af 12 mästare, som mäst
	wore Tyskar, ok betalte til ägarne af wärket en
	årlig ränta af 44 dussin Klingor, hwarje dussin
	räknat til 18 skillingar, förutan at de woro
	förbundne
	förbundne wärken at wid magt hålla. Desse mästare
	sända deras arbete mäst up til London, ok lägga pen-
	ningarne, som derföre falla, i en Cassa, hwrifrån de
	sedan utdelas i anseende til hwars ok ens arbete.
	För stål ok jern beräknes hwarje mästare til et
	dussin klingor 4 Skilling 4 pence, förutan kolen,
	Men Sliparen niuter 4 sk: 2 d: p dussin. Ok
	giorde de nu icke öfwer 350 à 360 dussin om
	året. Twå mil längre ned wid Black-
	hall mills äro 2 Jernguterier, hwarest allehanda
	Giutwärk göres af gammalt jern; samt et stålbruk
	hwarom här ej skal något nämnas, emedan tilfäl-
	le lärer gifwas widare fram at tala om slika
	wärk. En mil derifrån kommer man
	til Derricoat, hwarest Alderman Reed i New-
	Castle war år 1719. Wärket at inrätta en
	hammarsmedia med 3 härdar; En at upsmälta
	gammalt jern, ok 2 at glögga stångjernet för
	hammaren.
	Det ansenligaste här omkring är den bekante
	Crowleys wärk, hwarwid, då det i des faders
	tid med större drift blifwit fortsatt, til 10000
	skeppund Swenskt jern årligen skolat blifwit för-
	brukade. Först är Willington town el:r by,
	11
	12.
	Hwarest är mästadels spiksmeder; Näst Willing-
	ton mill, hwarest är en härd för upsmältande af
	gammalt jern, som upköpes i Holland ok lan-
	det här omkring, förutan en stor myckenhet af
	åtskillige smidior för manufacturer mäst af sam-
	ma art ok slag som de, hwilka göres wid Swall-
	well, som är det största wärket, ok ligger omtrent
	3 mil ifrån New Castle, bestående af följande
	smidior ok wärk.
	Innom gården eller fyrkanten är
	Et waltswärk ok skärwärk för knippjern.
	En hammare för jernbotnar.
	En smidia med 2 eldar för spadar.
	4 Ankarsmidior. 2 woro år 1719 i gång, En för
	Ankare ok en för Sugargudgings, som de kallas,
	eller för stora Jernrullar, som brukkas wid Socker-
	bruken i Colonierne.
	En smidia med 2 härdar, hwaraf en brukades för
	Chephanses ok Steps, som höra til de bemälta
	wärktyg för sockerbruken. Den andre härd war
	för tallrik wärmare.
	3 smidior för allehanda stekpannor.
	3 smidor för Hackor ok spadar, som brukas i
	America wid Tobaksplanteringen.
	En smidia för grepan til stekpannor.
	På
	På andra sidan är
	Magaziner af stångjern, som redan är sagt be-
	stå af Swänskt Jern ok något Spanskt för An-
	karsmidet. Ofwanpå är förrådshuset af manufacturerne.
	Et Stålbruk med en ugn.
	En smidia för jerntunband.
	8 smidior för allahanda slags arbete, yxor, ham-
	rar, hakar, lås ok hwad någonsin kan wara bruke-
	ligit.
	Utom fyrkanten äro
	4 smidor för gångjern.
	En härd för skoflor.
	En för haspar ok hakar.
	En hammare för Jernbleck.
	En Slipqwarn med 4 stenar för slipande af
	yxor ok andra wärktyg, med en ugn för här-
	dande.
	Til de trätors afdömande, som upkomma emel-
	lan arbetsfolket, hafwa de deras egna Rätter, som
	kallas Court, Councill ok Committee. Den
	förra hålles en gång i 5 weckor i Willington
	town, hwarest de så kallade Governors ok Clerks
	sitta ok afdöma skuld- ok andra trätor emellan
	Bruksfolket; Ok om en arbetskarl skulle gå

gat mig erte under mit wistande å främmande

orter; Ok som jag nödgas stadna innom en ön-

skan at kunna hafwa deremot swarat med inhäm-

tande af all nödig kundskap ok erfarenhet, så för-

anlåtes jag at i underdån-ödmiukhet anhålla, det

Eders Höggrefl: Excellence ok Höglofl: Kongl.

Collegium täcktes detta ringa följande med wan-

lig Nåde ok gunst uptaga.

När man reser ifrån Skottland til England på

Östra sidan, finnas inga grufwor eller wärk, när

man undantager några sten kolsgrufwor wid Ber-

wick ok Alnawick ok derom kring i North-

tumberland, förr än man kommer til New Castle,

hwarest den der befinteliga ymnoghet på stenkol

gifwit anledning til åtskilliga manufactur wärks

inrättande i Jern, så wäl som Stålbruk, hwilka

alla underhållas ok drifwas med Swänskt Jern.

Tolf Engelske mil wäster ut ifrån staden wid

Shotley bridge är et Klingsmide, som år 1719

drefs för egen räkning af 12 mästare, som mäst

wore Tyskar, ok betalte til ägarne af wärket en

årlig ränta af 44 dussin Klingor, hwarje dussin

räknat til 18 skillingar, förutan at de woro

förbundne

förbundne wärken at wid magt hålla. Desse mästare

sända deras arbete mäst up til London, ok lägga pen-

ningarne, som derföre falla, i en Cassa, hwrifrån de

sedan utdelas i anseende til hwars ok ens arbete.

För stål ok jern beräknes hwarje mästare til et

dussin klingor 4 Skilling 4 pence, förutan kolen,

Men Sliparen niuter 4 sk: 2 d: p dussin. Ok

giorde de nu icke öfwer 350 à 360 dussin om

året. Twå mil längre ned wid Black-

hall mills äro 2 Jernguterier, hwarest allehanda

Giutwärk göres af gammalt jern; samt et stålbruk

hwarom här ej skal något nämnas, emedan tilfäl-

le lärer gifwas widare fram at tala om slika

wärk. En mil derifrån kommer man

til Derricoat, hwarest Alderman Reed i New-

Castle war år 1719. Wärket at inrätta en

hammarsmedia med 3 härdar; En at upsmälta

gammalt jern, ok 2 at glögga stångjernet för

hammaren.

Det ansenligaste här omkring är den bekante

Crowleys wärk, hwarwid, då det i des faders

tid med större drift blifwit fortsatt, til 10000

skeppund Swenskt jern årligen skolat blifwit för-

brukade. Först är Willington town el:r by,

11

12.

Hwarest är mästadels spiksmeder; Näst Willing-

ton mill, hwarest är en härd för upsmältande af

gammalt jern, som upköpes i Holland ok lan-

det här omkring, förutan en stor myckenhet af

åtskillige smidior för manufacturer mäst af sam-

ma art ok slag som de, hwilka göres wid Swall-

well, som är det största wärket, ok ligger omtrent

3 mil ifrån New Castle, bestående af följande

smidior ok wärk.

Innom gården eller fyrkanten är

Et waltswärk ok skärwärk för knippjern.

En hammare för jernbotnar.

En smidia med 2 eldar för spadar.

4 Ankarsmidior. 2 woro år 1719 i gång, En för

Ankare ok en för Sugargudgings, som de kallas,

eller för stora Jernrullar, som brukkas wid Socker-

bruken i Colonierne.

En smidia med 2 härdar, hwaraf en brukades för

Chephanses ok Steps, som höra til de bemälta

wärktyg för sockerbruken. Den andre härd war

för tallrik wärmare.

3 smidior för allehanda stekpannor.

3 smidor för Hackor ok spadar, som brukas i

America wid Tobaksplanteringen.

En smidia för grepan til stekpannor.

På

På andra sidan är

Magaziner af stångjern, som redan är sagt be-

stå af Swänskt Jern ok något Spanskt för An-

karsmidet. Ofwanpå är förrådshuset af manufacturerne.

Et Stålbruk med en ugn.

En smidia för jerntunband.

8 smidior för allahanda slags arbete, yxor, ham-

rar, hakar, lås ok hwad någonsin kan wara bruke-

ligit.

Utom fyrkanten äro

4 smidor för gångjern.

En härd för skoflor.

En för haspar ok hakar.

En hammare för Jernbleck.

En Slipqwarn med 4 stenar för slipande af

yxor ok andra wärktyg, med en ugn för här-

dande.

Til de trätors afdömande, som upkomma emel-

lan arbetsfolket, hafwa de deras egna Rätter, som

kallas Court, Councill ok Committee. Den

förra hålles en gång i 5 weckor i Willington

town, hwarest de så kallade Governors ok Clerks

sitta ok afdöma skuld- ok andra trätor emellan

Bruksfolket; Ok om en arbetskarl skulle gå