article_id
stringlengths 6
6
| newsroom
stringclasses 13
values | article_title
stringlengths 12
127
| article_text_all
stringlengths 491
23.1k
| summary
sequencelengths 1
8
| num_bulletpoints
int64 1
8
| num_words_per_bulletpoint
float64 7.6
43.3
| num_words_per_bulletpoint_bucket
stringclasses 2
values | num_bulletpoints_bucket
stringclasses 4
values |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
0QwPvA | ab | Mikael, 39, sköts till döds framför sin son | Mikael, 39, mördades när han konfronterade ett kriminellt gäng på väg till badhuset, enligt Aftonbladets uppgifter. I dag samlas Skärholmsborna för att sörja honom. – De cyklar förbi de här personerna och sen blir han skjuten framför sin 12-årige son. Det är helt sjukt, säger svågern Elias. ”Vila i frid, du kommer för alltid vara saknad”. Texten är skriven på en skylt i gångtunneln. Under den ligger röda rosor och tända ljus. Skulle till badhuset Människor sitter på huk vid platsen för att lämna en sista hälsning. Här sköts Mikael, 39, i går till döds framför ögonen på sin son. – Det är helt fruktansvärt det som har hänt, säger svågern Elias. Enligt Aftonbladets uppgifter skulle Mikael och sonen åka och bada, vid 18-tiden på onsdagskvällen. I samband med det ska han ha sagt ifrån till ett gäng som de passerade. Något som kostade honom hans liv. – Hur kan det få vara så här i samhället, att folk går runt med vapen? Det ska inte få vara så här, säger svågern. Uppgifter: Hade kontaktat polisen Mikael hade länge upprörts över kriminaliteten i området, och ville ha bort gänget som åkte runt med sina cyklar och sålde narkotika. Enligt Aftonbladets uppgifter hade han även varit i kontakt med polisen och uttryckt sin oro för gänget. Mikael ville inte att hans son skulle växa upp i en miljö med narkotika och dödsskjutningar. När Mikael konfronterade ungdomsgänget på onsdagen ska en i gruppen ha tagit upp en pistol och siktat mot hans huvud. Pappan försökte ta vapnet från pistolbäraren och blev då skjuten, enligt Aftonbladets uppgifter. Den utpekade gruppen misstänks sälja narkotika i området, och består av unga killar. Ingen är gripen. ”Bär med oss ditt mod” Gångtunneln ligger bara några meter från badhuset. Ute hänger himlen grå och tung och stora pölar har bildats på marken av regnet. Människorna som kommit hit i dag huttrar och håller om varandra. Någon tar en bild. En annan faller i gråt. Efter igår har ytterligare en gräns passerats. Politikerna talar om sorg, kris – och krig. ”Vi kommer för alltid minnas dig och bära med oss ditt MOD och FÖREDÖME” har en sörjande skrivit på en lapp som lagts framför rosorna. | [
"Mikael, 39, sköts till döds framför sin 12-åriga son när han konfronterade ett ungdomsgäng i Skärholmen, Stockholm.",
"Mikael hade tidigare kontaktat polisen om gängen. Han ville inte att hans son skulle växa upp omgiven av narkotika och kriminalitet.",
"Hans svåger ifrågasätter hur det kommit sig att ungdomar i området går runt beväpnade."
] | 3 | 17.333333 | short | few |
0Qw6BJ | ab | 300 000 jobb i Sverige kan ersättas av AI – de yrkena påverkas mest | De närmsta tio åren kommer cirka 300 000 jobb att ersättas av AI, enligt en ny rapport. Sverige riskerar dessutom att halka efter om samhället inte ställer om. – Vi alla måste vara beredda på omskolning genom hela arbetslivet, säger Axel Adelswärd, utredare på myndigheten för yrkeshögskolan. AI:s framfart har redan påverkat arbetsmarknaden och större förändringar väntas ske. Enligt en ny rapport skriven på uppdrag av Google kommer omkring 300 000 jobb i Sverige att helt eller delvis kunna ersättas av AI inom tio år. Det motsvarar omkring sex procent av jobben i landet. Enligt rapporten kan AI komma att öka Sveriges BNP med omkring 550 miljarder om tio år, men då krävs det satsningar. – För att stärka vår välfärd och fullt ut dra nytta av de ekonomiska fördelarna som generativ AI för med sig behöver vi skapa rätt förutsättningar för att brett kunna applicera och använda tekniken i samhället, säger Anna Wikland, Sverigechef på Google, i ett pressmeddelande. Sverige behöver satsa mer Rapporten visar att svenska företags investeringsplaner vad gäller AI är mindre omfattande än andra nordeuropeiska länder. Sverige behöver därför ta större kliv framåt när det kommer till AI-användning för att behålla sin position som digital ledare, menar Anna Wikland. Det framgår även i rapporten att i majoriteten av jobben (nästan 70 procent) kommer generativ AI att fungera som ett assisterande verktyg för att förbättra både produktivitet och effektivitet. Det stämmer överens med vad Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) skrev i en liknande rapport som lämnades över till regeringen förra veckan. – Det är en spännande utveckling för alla och den kommer påverka i princip alla branscher. Så det gäller att hålla sig informerad så att man vet hur utvecklingen kommer att påverka sin egen arbetsgrupp, säger Axel Adelswärd, en av författarna till MYH:s rapport. Yrkena kommer försvinna – men gradvis De jobben som kan komma att ersättas av AI är bland annat administrativa supportfunktioner, kundtjänstmedarbetare, redovisningsekonomer, översättare och mjukvaru- och systemutvecklare. – De flesta yrken där man kan automatisera kan komma att ersättas. Ju mer repetitiva de är desto större chans är det att de kan ersättas, säger Axel Adelswärd. Men enligt honom kommer processen att ske gradvis – vilket kommer ge oss tid att utveckla nya färdigheter och anpassa oss till nya arbetsuppgifter. – En utmaning blir att vi alla måste vara beredda på omskolning i livet. Det handlar om ett livslångt lärande. Vi måste alltså vara beredda på att plugga mer genom hela arbetslivet. Många av framtidens arbetsroller kommer gå ut på att man instruerar AI i hur de ska utföra arbetet snarare än att man gör det själv. Och sådan kompetens kommer allt fler att behöva skaffa. – I grund och botten tror jag att det är något positivt. Att den tekniska utvecklingen är något som gör att man kan slippa det tråkiga som de repetitiva uppgifterna eller manuell inskrivning och i stället ägna sig åt det roliga i arbetet. De tänkande delarna blir kvar men de repetitiva kan göras av AI, säger Axel Adelswärd. Krävs ytterligare genombrott inom robotik Karim Jebari forskar om AI och framtidens arbete vid Institutet för framtidsstudier. Han lyfter fram att AI-utvecklingen förstås kan leda till att jobb försvinner och färre anställs inom vissa yrken under en period. Men han hoppas att den produktivitet och lönsamhet som följer med automatisering ska kunna leda till ett genombrott inom digitaliseringen. Jebari drar jämförelser med tidigare digitaliseringsfaser under exempelvis 90-talet då man gjorde stora framsteg inom produktivitet tack vare Officepaketet och streckkoder. – Min förhoppning är att AI–utvecklingen ska leda till en repris av 90-talet i det avseendet. Men det krävs ytterligare genombrott inom robotik och att AI blir bättre på ljud tror jag. Det är några av pusselbitarna för att få till en snabb utveckling, säger Karim Jebari. | [
"Enligt en ny rapport kommer artificiell intelligens (AI) ersätta omkring 300 000 jobb i Sverige under de kommande tio åren. ",
"Enligt experter riskerar Sverige att bli omsprunget av andra länder om vi inte anpassar oss till AI:s framfart, med omskolning och investeringar i tekniken. ",
"Majoriteten av jobben kommer dock att använda AI som ett hjälpverktyg, inte ersättning, vilket förväntas förbättra produktivitet och effektivitet."
] | 3 | 21 | long | few |
rlvXy3 | vektklubb | Slik tar du sunne valg når du er stresset | Lær teknikker for å mestre stress og ta bedre matvalg i en travel hverdag. Du ønsker å spise sunt, du vet hva du bør spise og du lykkes mye av tiden, men noen dager glipper det. Du klarer ikke følge planen og ta de sunne valgene, og du har begynt å se et mønster: Det skjærer seg ofte når tiden er knapp, hodet koker og du løper fra det ene til det andre. Problemet er stress. Når vi er stresset, går hjernen vår i overlevelsesmodus. Vi har mindre kapasitet til å ta kloke, langsiktige valg og blir i stedet styrt av impulser, lyster og gamle uvaner. Da er det ikke så rart at vi ryker på en lettvint løsning til middag, spiser fort og altfor mye eller gir etter for fristelsene vi møter i butikken. Når vi er stresset gjør vi det som er enkelt her og nå, i stedet for det som er bra for oss på sikt. Vektklubb-webinar: Faste eller ikke? Møt vanecoach Andreas Lycke torsdag 11. april klokken 20. Lettere irritert Stress påvirker ikke bare hva vi spiser. Det kan også hindre oss i å være den personen vi egentlig ønsker på andre områder. Jeg merker at jeg blir mer utålmodig, fortere irritert og mer ukonsentrert når jeg er stresset. Jeg er mindre produktiv på jobben, gjør dårligere prioriteringer og kommer oftere med irriterte kommentarer til kona eller barna. Det er vanskelig å være den pappaen og ektefellen jeg ønsker, når det koker i hodet. Høyt stressnivå over tid belaster kroppen så mye at det gir økt risiko for en rekke ulike livsstilssykdommer, forverrede symptomer av eksisterende sykdom og nedsatt immunforsvar. Det kan også gi dårligere søvn, noe som i seg selv er negativt for både overskudd og helse. Det er med andre ord mange gode grunner til å lære seg stressmestring, både for å ta gode valg i dag og få god helse i fremtiden. Stress kan gjøre at vi puster fort og overfladisk, eller holder pusten. Det er en del av den fysiske stressreaksjonen, men påvirker oss også mentalt. Derfor er dyp og rolig pust en effektiv teknikk for å dempe stress. I tillegg til å redusere det kroppslige stresset, gir en liten pustepause oss muligheten til å tenke oss om og ta et bevisst valg. Vi får koblet på den rasjonelle delen av hjernen. Gir belønningsfølelse: Derfor overspiser vi ultraprosessert mat Valgsituasjoner kan beskrives som veikryss, der gode valg og vaner er til høyre og dårlige til venstre. En pustepause tilsvarer å innføre et gult lys i krysset, så vi kan velge hvilken vei vi svinger, i stedet for å kjøre automatisk til venstre. Prøv pusteøvelser Når du er stresset og i ferd med å spise noe usunt eller gjøre noe annet som ikke er bra for deg, så prøv å stopp opp. Det finnes mange ulike pusteøvelser, men det viktigste er at du stopper opp og puster rolig. Her er to øvelser: Stress kan sammenlignes med et hjul som spinner fortere og fortere. Mikropauser kan bremse hastigheten så vi unngår at stresset øker. Alle aktiviteter som hjelper deg å roe ned og koble av kan fungere som mikropauser. Det kan være å gå en kort tur i frisk luft, ta noen strekkeøvelser, gjøre en mindfulnessøvelse eller avspenningsøvelse, ta 5 minutter med øynene lukket på sofaen, høre på musikk eller lese noen sider i en bok. Finn noe som er praktisk for deg. Mange fordeler: Dette bør du vite om yoga Fordi det er vanskelig å huske på å ta pauser når vi er stresset, kan det være lurt å ha en plan for når du vil gi deg selv en pause. Legg det inn i kalenderen, lag en påminnelse om å ta en pause hver time eller koble det til noe annet du gjør fast. Du kan for eksempel ta en mikropause på bussen, før du går ut av bilen, når du er på do eller sammen med kaffekoppen. Denne teknikken kalles for vanestabling. Vi kobler noe vi ønsker å gjøre (mikropause) sammen med noe annet vi allerede gjør fast. Enkeltdager med stress er en naturlig del av livet og ikke noe problem. Tvert imot kan det være et tegn på at livet inneholder utfordringer som skaper utvikling, mestring og mening. Hvis vi derimot har mange dager med mye stress, kan det være nødvendig å ta grep for få bedre balanse. Start med å undersøke hva som skaper stress, slik at du kan gjøre endringer som er nyttige for deg. Hvis problemet er for mange gjøremål, enten på jobb eller privat, kan løsningen være å prioritere hardere, delegere til andre, øve på å si oftere nei eller å avslutte arbeidsdagen selv om vi ikke er i mål med alt. Det kan også være nyttig å lære teknikker for å jobbe mer effektivt, så vi får gjort mer på den tiden vi har til rådighet. God oversikt over arbeidsoppgavene reduserer også stress, fordi det gir en opplevelse av kontroll. Når vi har skrevet ned hva vi skal gjøre, slipper hjernen vår ekstrajobben med å huske på det. Sett bekymringer i perspektiv Hvis problemet er bekymringer, kan løsningen være å lære teknikker for å forholde oss til disse tankene. Det kan være distanseringsteknikker som får tankene på avstand eller å sette dem i et større perspektiv ved å spørre deg selv hva som er det verste som kan skje. Det kan også være nyttig å øve på å være mer til stede i det som skjer her og nå, slik at de plagsomme tankene kommer mer i bakgrunnen. Dette kalles ofte for oppmerksomhetstrening eller mindfulness, og innebærer at vi øver på styre oppmerksomheten, omtrent som en lyskaster, bort fra unyttige tanker og over på det vi ser, hører og kjenner i kroppen. Mange har en hverdag med lite tid til ro, rekreasjon og avkobling. Da kan det være nødvendig å sette av dedikert tid til denne typen aktiviteter. Sett dem inn i kalenderen på lik linje med sosiale avtaler og møter på jobben, og legg bort skjermene så hodet får en pause fra digital stimulering. Husk at stress er en del av livet, og ikke noe problem i moderate doser. Hvis du imidlertid føler at stress hindrer deg i å spise sunt eller gjøre andre ting som er viktige for deg, er det en god investering å fokusere på stressmestring. Jeg håper pusteteknikker, mikropauser og grep for å få god balanse i dagene kan hjelpe deg på din vei! | [
"Under stress kan hjernen velge hurtige og enkle løsninger fremfor sunne alternativer.",
"Pustesøvelser og mikropauser anbefales som effektive teknikker for å håndtere stress.",
"Regelmessig avkobling og oppmerksomhetstrening kan være nyttig for bedre balanse i hverdagen.",
"Å ha planer for stressmestring kan være en viktig investering for bedre helse."
] | 4 | 12 | short | many |
3ELr2e | vg | Ble utestengt fra universitet: – Oppleves som urettferdig | 28-åring ble utestengt for selvplagiat. Hun mener helseminister Ingvild Kjerkol slipper for lett unna etter fusk. Unn Kleppe Likvern (28) er en av over 4000 studenter som er blitt utestengt fra universiteter og høyskoler siden 2018. Likvern ble utestengt fra barnehageutdanningen på Høgskolen i Innlandet etter såkalt selvplagiat. På eksamen gjenbrukte hun en definisjon av lek som hun selv hadde skrevet i en tidligere oppgave på skolen, uten å henvise til seg selv. Hun ble utestengt fra høyere utdanning i ett år etter dette. Torsdag melder flere norske medier at helseminister Ingvild Kjerkols masteroppgave blir underkjent. I januar fant VG flere avsnitt i helse- og omsorgsminister Ingvild Kjerkols (Ap) masteroppgave, som er identiske med tekst fra andre oppgaver. Se hva Kjerkol selv sa etter at det ble meldt at hun er felt for juks: Ifølge NRKs opplysninger blir ikke Kjerkol utestengt fra universitetet. Dette har ikke VG fått bekreftet selv. – Det oppleves som urettferdig. At hun slipper unna utestengning, sier Likvern om Kjerkol-saken. Ifølge VGs kartlegging er det så langt funnet 125 tilfeller av tekstlikhet i Kjerkols masteroppgave. Her kan du utforske alle. – Får større konsekvenser enn politikere 28-åringen reagerer spesielt på at hun opplevde så store konsekvenser etter såkalt selvplagiat. – Kjerkol har sluppet unna med å jukse og stjele fra andre. Jeg ble utestengt for å ha stjålet fra meg selv og kreditert feil, sier hun. I tillegg reagerer hun på at det ikke er større konsekvenser for en som blir tatt for fusk i en masteroppgave. Selv ble hun tatt for fusk i en eksamensoppgave. – De samme reglene bør gjelde for alle og de samme konsekvensene bør gjelde for alle, sier Likvern. – Vi som har blitt utestengt og blitt tatt for plagiat og selvplagiat i eksamener får større konsekvenser enn politikere som jukser i masteroppgavene sine. Det oppleves som rart og urettferdig, sier 28-åringen. – Forventer likebehandling Norsk studentorganisasjon (NSO) er en norsk interesseorganisasjon for studenter i Norge, og representerer om lag 270.000 studenter ved norske høyskoler og universiteter. De mener Kjerkol må få større konsekvenser for å ha fusket. – I lignende situasjoner som denne ville mange studenter blitt utestengt. Det er rett og rimelig at Kjerkol får konsekvenser i denne saken, sier Oline Sæther, leder i NSO. – Studenter forventer likebehandling, mellom utdanningsinstitusjoner og mellom studenter og statsråder, legger hun til. Hun opplever at Kjerkol ikke har vist forståelse for situasjonen. – Mens Sandra Borch gikk av fort og redelig, har Kjerkol har hatt en helt annen håndtering og vist manglende forståelse for problemstillingen fusk. Vi hadde forventet mer av en statsråd, sier hun. På spørsmål om Kjerkol bør gå av, svarer Sæther: – Det å sitte som statsråd krever tillit i befolkningen. Norske studenter finner ikke Kjerkols håndtering av saken særlig tillitvekkende. Se hva jussprofessor Tarjei Bekkedal sier om saken: | [
"Over 4000 studenter utestengt fra universiteter og høyskoler siden 2018. ",
"Unn Kleppe Likvern utestengt for selvplagiat i barnehageutdanningen. ",
"Torsdag ble det kjent at helseminister Ingvild Kjerkols masteroppgave underkjennes av Nord universitet på grunn av fusk. ",
"Likvern mener Kjerkol slipper for lett unna og krever lik behandling",
"Norsk studentorganisasjon vil ha konsekvenser for Kjerkol og likebehandling for alle. "
] | 5 | 11.4 | short | many |
5Bm1A6 | ap | Ruter i hemmelig brev: Busskrisen i Oslo truer byens beredskap | I et skarpt brev til byrådet går Ruter hardt ut mot det kriserammede busselskapet Unibuss. Går selskapet konkurs, kan det få store konsekvenser for Oslo. Oslos største bussoperatør Unibuss er i dyp krise. Selskapet ligger an til et underskudd på 200 mill. kroner for 2023. Samtidig risikerer de 60 mill. i bøter fra Ruter etter vinterkaoset, da ladeproblemer og lav batterikapasitet førte til tusenvis av innstillinger. En konkurs er ikke usannsynlig. Skjer det, stanser 60 prosent av alle Oslos busser umiddelbart. Det vil ramme viktige linjer som 20, 21, 31, 37 og 54. Alle de rundt 2000 ansatte mister jobben. I et brev til byrådet datert 29. februar, som inntil i dag har vært unntatt offentlighet, skisserer Ruter opp to muligheter for Unibuss: Rekonstruksjon eller konkurs. Konkurs frarådes av Ruter – både av hensynet til de reisende og de økonomiske konsekvensene. Men det slås også alarm om en annen og hittil ukjent konsekvens: Går Unibuss konkurs, vil kommunens evne til å evakuere byens befolkning i en krisesituasjon, svekkes «betydelig». Har evakueringsansvar Årsaken er at Ruter og bussene er sentrale i Oslo og Akershus’ planer for beredskap. Ruter har som rolle å koordinere evakuering av befolkningen fra ett område til et annet, ifølge brevet. Ved en krise eller evakueringssituasjon er bussoperatørene, blant annet Unibuss, sentrale. «Hvis en stor operatør som Unibuss går konkurs, vil beredskapen i hovedstadsområdet svekkes betydelig», skriver Ruter i brevet. Ruter har imidlertid satt i gang forberedelser for å kunne håndtere en eventuell konkurs, heter det i brevet. Dersom Unibuss derimot går for en rekonstruksjon, vil beredskapen kunne ivaretas som normalt, skrives det videre. «Har tatt for stor risiko» I brevet redegjør også Ruter for det de mener er årsaken til at Unibuss sliter: «Slik det nå klart fremstår for Ruter, har Unibuss tatt for stor risiko i sine tilbud i Ruters anskaffelser», heter det. Ruter hevder at Unibuss har drevet med «utstrakt overoppfyllelse av minimumskrav og relativt sett lav prising av risiko» for å vinne anbud. Altså mener Ruter at Unibuss har strukket seg svært langt for å sikre at de vinner anbud. Deretter har det vist seg at Unibuss ikke har klart å overholde løftene fra anbudsprosessen. «Unibuss har blant annet tilbudt busser som enda ikke fantes på markedet da tilbudet ble gitt.» Ruter vurderer å avvikle kontrakter Ruter mener rekonstruksjon vil få de minste konsekvensene for både kunder og de ansatte. Men også at dette vil oppleves som «dramatisk og uavklart» for de ansatte, skriver Ruter. Den økonomiske risikoen beskrives i brevet som stor: Unibuss har i dag åtte busskontrakter med Ruter i Oslo. De har en samlet verdi på én milliard kroner. Det er opp til styret i Unibuss å vurdere om rekonstruksjon er beste løsning, skriver Ruter. Aftenposten har vært i kontakt med Unibuss’ direktør Atle Rønning og byråd for miljø og samferdsel Marit Vea (V). Ingen av dem har hatt anledning til å kommentere saken torsdag formiddag. | [
"Unibuss, Oslos største bussoperatør, står i en økonomisk krise. Konkurs eller rekonstruksjon er to mulige konsekvenser.",
"En konkurs hos Unibuss vil innebære at 60 prosent av busstrafikken i Oslo stopper. Det vil også true byens evakueringsevne i krisesituasjoner.",
"Ruter mener Unibuss har tatt stor risiko i anskaffelsene. De anbefaler rekonstruksjon da det vil få minst konsekvenser. "
] | 3 | 18.666667 | long | few |
mQ7OWE | ab | S känga till regeringen efter skjutningen: Håller inte | SD-ledaren Jimmie Åkesson vill ”förklara krig” mot gängkriminella. Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi vill att regeringen ska samarbeta med oppositionen för hitta nya lösningar mot det dödliga våldet. – Vårt land befinner sig i en allt djupare kris, säger han. En pappa mördades framför ögonen på sin son i Skärholmen på onsdagskvällen. Enligt uppgifter till Aftonbladet sköts mannen i huvudet efter att han tillrättavisat en grupp individer i en gångtunnel. ► Uppdatering 240411: Mikael, 39, sköts till döds i Skärholmen – inför sin son För att få bukt på det dödliga våldet kräver Socialdemokraterna att regeringen öppnar upp för ett brett samarbete i riksdagen. – Det här håller inte. De har haft makten i två år, säger Ardalan Shekarabi. – Vårt land befinner sig i en allt djupare kris och det är uppenbart att våra recept, när vi satt i regeringen, inte var tillräckliga och deras recept inte är tillräckliga. Vi behöver samarbeta. Ardalan Shekarabi säger att regeringen måste lägga mer resurser på att förhindra nyrekryteringen till kriminella gäng. Än så länge är det dock inte fastställt om gärningsmännen har kopplingar till någon organiserad brottslighet. – För varje månad som går ser vi nya gränser passeras, säger han vidare. Vad behöver göras konkret? – Vi behöver samla hela samhället för att stoppa nyrekryteringen, punktmarkera de barn och ungdomar som är på väg in i gängen, sätta in omfattande insatser för att de inte ska hamna i gängens händer. Ardalan Shekarabi vill också se ett införandet av tipspengar för illegala vapen. – Vi har precis skärpt vapenlagstiftningen, men det hjälper inte om vi inte får in tipsen som gör att vi kan beslagta vapnen. – Vi måste tänka i nya banor och jobba tillsammans. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson skriver på plattformen X (tidigare Twitter) att han vill ”göra precis allt” för att det som hänt i Skärholmen inte ska hända igen. ”Det duger inte att rapa floskler, det är dags att Sverige förklarar fullt krig mot varje enskild individ i dessa kriminella gäng” skriver han. Moderaternas ledamot i riksdagens justitieutskott, Louise Meijer, anser att dådet visar att Tidöavtalets reformagenda måste genomföras. – Det som har hänt är helt fruktansvärt och vi behöver verkligen genomföra det systemskifte som den moderatledda regeringen nu håller på med, säger hon. Om reformagendan genomförs i sin helhet, kommer dåd som dessa att undvikas då? – Det är ambitionen. Vi kan inte ha det på det sättet i samhället att människor inte vågar säga till ungdomsgäng som stökar på bussen, i tunnelbanan eller på andra platser av rädsla för att bli skjutna. Det går inte att ha det på det här sättet. Kristersson: ”Fasansfullt” Även statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterar dödsskjutningen: – All fakta kring detta är inte klarlagd, men om uppgifterna stämmer är det alldeles fasansfullt. Mina tankar är hos offret, den lilla killen och deras anhöriga. Sorgen är stor, men det är också min och regeringens beslutsamhet, säger han och fortsätter: – Gängen med sin totala hänsynslöshet kommer inte sluta förrän vi har stoppat dem. I det arbetet lägger jag och regeringen vår fulla kraft, och vi kommer gå så långt som det krävs för att stoppa dem. Ingenting är viktigare än att få ett slut på det vansinniga våldet. | [
"Efter mordet i Skärholmen, där en pappa sköts i huvudet inför sin son, uppmanar S-ledaren Ardalan Shekarabi till samarbete mellan regeringen och oppositionen för att bekämpa det dödliga gängvåldet.",
"Shekarabi föreslår mer resurser för att förhindra nyrekrytering till gäng och införande av tipspengar för illegala vapen.",
"Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson kräver åtgärder och säger ”det är dags att Sverige förklarar fullt krig mot varje enskild individ i dessa kriminella gäng”."
] | 3 | 23 | long | few |
wAywvM | vg | Ny Roy Keane-tirade: – Ser ut som han ikke vet hva han gjør | Den tidligere Manchester United-helten forsvarer egen kritikk mot Erling Braut Haaland – og legger på litt til. I etterkant av uavgjortkampen mellom Manchester City og Arsenal sammenlignet Roy Keane Erling Braut Haaland med en League Two-spiller. Uttalelsene har fått massiv oppmerksomhet, og blir igjen tema i den ferskeste episoden av podkasten «Stick to Football». Der nekter Keane å lette på kritikken. – En League Two-spiller, virkelig? Hadde du røyket hasj? fleiper podkastens gjest og medeier i Burnley, J.J. Watt. Keane fleiper ikke. – Jeg skjønner ikke hvorfor det har blitt en så stor greie. Jeg hyller ham hver uke, jeg hyller Manchester City. Jeg synes han er en fantastisk spiss, men grunnspillet hans er på nivå med en League Two-spiller, gjentar han i en etterhvert opphetet diskusjon med kollegaene Jamie Carragher, Gary Neville og Ian Wright. Sistnevnte mener Keane drar sammenligningen langt og beskriver kritikken som «for streng», men Keane lar seg ikke rikke. – Grunnspillet uke inn og uke ut er ikke i nærheten av godt nok. Som målscorer og spiss er han den beste i verden. Og jeg sa det, men... herregud, det er dette som skjer når folk ikke lytter, fortsetter 52-åringen i diskusjonen. – Jeg synes ikke det jeg sa var så ille. Han er ung, og han kommer til å forbedre seg. Carragher mener det er en forskjell mellom det å være en god målscorer og det å være en god spiller. – Jeg tror ikke han bryr seg om alt det andre (annet enn å score og komme til målsjanser). Forrige sesong husker jeg at Pep spurte han om å trekke seg litt dypere i banen og involvere seg på midtbanen. Han så litt brydd ut og jeg tror ikke han vil eller er interessert i å gjøre de tingene, sier Liverpool-legenden. Haalands involvering i spillet og antall berøringer med ball har gjentatte ganger vært hete temaer. Sist i 3–3-kampen i Champions League mot Real Madrid. Det er slike ting Keane mener Haaland må bli bedre på. – Når han får en berøring, få det til å telle. Jeg har sett ham et par ganger prøve å heade ballen ned. Det ser ut som han ikke vet hva han gjør, mener han. – Men han kommer til å utvikle spillet sitt, absolutt, avslutter Keane. | [
"Tidligere Manchester United-helt, Roy Keane, får oppmerksomhet for sin kritikk av Erling Braut Haaland",
"Han sammenlignet Haalands grunnspill med en League Two-spiller etter kampen mot Arsenal.",
"Keane nekter å lette på kritikken og mener Haalands grunnspill må forbedres, til tross for han er en av verdens beste målscorere.",
"Diskusjonen får blandet respons. Ian Wright mener Keane er for streng og Jamie Carragher påpeker forskjellen mellom å være en god målscorer og en god spiller.",
"Carragher tror ikke Haaland bryr seg om andre ting enn å score mål."
] | 5 | 17.4 | short | many |
0QwPx2 | sno-commercial | Alt til sesongens festligheter | Glasmagasinet er mer enn bare glass. Enten du skal i bryllup, konfirmasjon eller gjøre forberedelser til 17. mai, har varehuset utvalget du trenger når du skal handle gaver, bunadstilbehør, sminke og vårmote. Med mer enn 100 års historie bak seg er Glasmagasinet en veletablert shoppingdestinasjon i Oslo sentrum. Varehuset er fremdeles store på glass og interiør, men bak de ærverdige tredørene finner du mange ulike butikker med et stort utvalg kvalitetsvarer verdt å besøke. Det er en travel tid for Inger Wold. Hun er bunadsansvarlig på Heimen Husfliden i Glasmagasinet, som ligger midt i Oslo sentrum. – Her er det naturlig nok fullt fokus på bunader om dagen. 17. mai, bryllup, konfirmasjon og eksamensavslutninger står for tur. Nye bunader skal utleveres, tilbehør som søljer og silkeskjerf skal tilføyes, forteller Inger. Det tradisjonsrike plagget fortjener pleie og omsorg slik at du som tar den på skal føle deg så fin som overhodet mulig når selve dagen står for tur. – Det lønner seg å ta frem stakken og se over sølvet i god tid før nasjonaldagen. På Heimen Husflidens hjemmeside får du mange nyttige tips, for eksempel om hvordan du pusser søljene dine blanke og fine, legger Inger til. Heimen Husfliden på Glasmagasinet er en stolt ivaretager av norsk bunadskultur. Her får du fagkyndig hjelp og veiledning til alt som har med bunad å gjøre. Slik blir vårmoten For de som ønsker å følge sesongens trender, tilbyr Illums Bolighus på Glasmagasinet en stor fashionavdeling med vårmote for kvinner og menn. Her bugner stativene med vårlige plagg for både ham og henne. Her finner du kvalitetsplagg fra skandinaviske merker som Hope, FWSS, Mads Nørgaard, One & Other. Vesker, sko og tilbehør som solbriller får du også. Sterke farger og lekent tilbehør spriter opp basisgarderoben denne våren. Administrativ Sjef i Illums Bolighus Glasmagasinet, Aija Kalve Grytli, oppsummerer vårens trender i fashionavdelingen slik: – Vårens mote favner om alt fra 90-tallets enkelhet til spennende og voluminøse silhuetter. Vi ser transparente og metalliske plagg, samt sterke farger, side om side med business casual og den klassiske trenchcoaten gjerne i ny, overdimensjonert vri. Modellene Tim og Chatriya viser frem moteriktige antrekk for våren. Fra TikTok til Kicks Hos Kicks i første etasje står dyktige fagfolk klare til å hjelpe deg med valg av rett parfyme, hvordan legge sminke som holder seg og hvordan preppe huden i forkant av en stor dag når du skal pynte deg litt ekstra. Hos Adam og Eva like ved Kicks kan du får stylet håret for en fullendt look.
Kicks har et enormt utvalg. og de ansatte er selvsagt også behjelpelige med produktveiledning, hverdagssminke og hudpleie. Nylig sto et fullverdig stand fra det svenske parfymemerket Byredo klart. Her får du alle av merkets mange dufter, samt sminkeproduktene merket har lansert i kjølvannet av parfymesuksessen. Byredo-ansvarlig Veronica og salgsleder Kathrine viser frem sine favorittdufter fra merket. – Parfymen Cosmic av Kylie Jenner er svært populær og flyr ut av hyllene så fort den kommer inn. Typiske TikTok-trender påvirker hva vi selger mest av, og denne våren har det vært parfymer fra Jean Paul Gaultier, sier Kathrine. Jo Malone er også et av Kicks Glasmagasinets mest populære duftmerker med stor avdeling og fullt sortiment rett innenfor varehusets hovedinngang. En annen stor nyhet i Kicks denne våren er Drunk Elephant, som på kort tid har blitt svært populært merke i Norge. Kronen på verket I smykkeavdelingen i Illums Bolighus viser butikkansatt Mats frem delikate smykker fra merket Flora Danica Jewellery. Selv har han pyntet blazeren med en liten brosje fra kolleksjonen. I lekre montre ligger smykker fra ulike merker som Enamel Copenhagen, Maria Black, Philippa Studios, Pernille Corydon Jewellery side om side. – Flere av disse smykkene er unisex og er populære gaver til bursdager, konfirmasjoner og morgengave etter bryllup. Felles for disse merkene er at de er laget av 100 % sterling sølv, hvor enkelte modeller kommer i gullbelagt variant, sier Mats. Til konfirmanten På Elkjøp i Glasmagasinet kan du planlegge ditt nye kjøkken, og kjøpe både hvitevarer og småelektronikk. Butikksjef Per Eivind og kollega Magnus viser frem to varer som er svært populære blant unge gutter og jenter, og oppgir begge disse som gode gavetips til konfirmanten. – Sony hodetelefoner med noise cancellation og Dyson Air Wrap hårstylingsprodukt er svært populære blant tenåringer, sier Per Eivind. Han legger til: – Det er to relativt dyre produkter, men da kan de også passe godt som konfirmasjonsgave hvor de unge gjerne ønsker seg noe ekstra fint, sier Per Eivind. Ellers forteller han at det er grill, vifter og airconditionanlegg de selger mest av i sesongen vi nå går inn i. Forny hjemmet Hos Bellas Hus setter våren sitt preg på alt fra linservietter til sengetøy. Vakre, uekte blomster, fargerikt servise og duftlys står staselig utstilt til inspirasjon for den som skal fornye hjemmet, eller er på utkikk etter en fin vertinnegave. – Det fargerike serviset vi selger, er veldig populært. Nå som våren er her vil mange gjerne dekke et vårlig bord. De nye linserviettene med buet kant og kontrastsøm setter prikken over i-en, sier Elin Thorsen, som er butikksjef på Bellas Hus. Unikt antrekk Er du opptatt av bærekraft så vel som mote og trender, er i Sustain i underetasjen et skattkammer verdt å besøke. Her finner du et kuratert utvalg av vintage og gjenbruk, og de ansatte henger opp nye skatter hver eneste dag. Ved å handle brukt får du ikke bare et unikt antrekk og en personlig stil – du gjør både miljøet og lommeboken en tjeneste også. Livsstil og velvære Sunkost åpnet nylig butikk på Glasmagasinet og er spesielt stolte av sin bugnende nøtteavdeling. Nå kan du handle vitaminer, økologiske velværeprodukter, te, krydder og mye annet snacks i den splitter nye Sunkost-butikken i første etasje. Butikksjef Charlotte Cawallin ønsker velkommen til Sunkost sin nye flaggskipsbutikk i Glasmagasinet. | [
"Glasmagasinet i Oslo sentrum er et populært shoppingmål med en historie på over 100 år. Her finner du alt fra gaver, bunadstilbehør, sminke og mote for både store anledninger og hverdagsbruk. ",
"Heimen Husfliden i Glasmagasinet er kjent for sin omfattende bunadskultur og tilbyr profesjonell hjelp og veiledning for alt som har med bunad å gjøre. ",
"Illums Bolighus fashionavdelingen tilbyr sesongens trender for både menn og kvinner, med klær og tilbehør fra anerkjente merker. ",
"Kosmetikkbutikken Kicks har et bredt utvalg av parfymer og sminkeprodukter, med populære trendprodukter påvirket av apper som TikTok. ",
"Smykkeavdelingen hos Illums Bolighus tilbyr unisex-smykker, laget med 100 % sterling sølv, noe som kan være en ideell gave til bursdager eller konfirmasjoner. ",
"Hos Elkjøp i Glasmagasinet kan du planlegge og kjøpe alt du trenger for kjøkkenet ditt, med produkter som er populære blant tenåringer. ",
"I form av bærekraft og mote kan man på i Sustain i Glasmagasinet finne et nøye kuratert utvalg av vintage og gjenbrukte klær.",
"Sunkost har nylig åpnet en ny butikk i Glasmagasinet og tilbyr et bredt utvalg av økologiske velværeprodukter og sunne snacks."
] | 8 | 22.375 | long | very many |
KnEdGX | vg | Hovland varmet opp med hole-in-one før Masters: – Veldig kult | Viktor Hovland ladet opp til årets US Masters med hole-in-one i en showturnering. De neste dagene jakter nordmannen på sin første majortittel. I fjor ble 26-åringen nummer sju i Masters, i et år der han endte opp med å vinne PGA-sluttspillet. I år har han hatt en trøblete innledning på sesongen og har også skiftet trener, men onsdag viste han at slagene fortsatt sitter. Det ble nemlig hole-in-one på den tradisjonsrike par 3-turneringen. – Jeg får takke de litt snille flaggplasseringene her ute, men det var veldig kult. Et kult sted å gjøre hole-in-one på, sa Hovland til Discovery. Kanalen CBS har Hovland på topp ti over sin seierskandidater i helgens turnering. Hovlands kompis Kevin André Wright, som også var med som caddie for Hovland onsdag, tror på det helt store. – Han vinner på søndag, sa Wright til Discovery. Husker du denne ville Hovland-hole-in-one fra i fjor? Hovland og resten av golfeliten slår ut i årets første majorturnering torsdag. Hovland skal gå sammen med amerikanske Wyndham Clark og australske Cameron Smith på de to første rundene på den ikoniske Augusta-banen. Trioen slår ut klokken 16.54. Hovland må belage seg på hard konkurranse fra blant andre Scottie Scheffler, som står med to seirer og én annenplass på sine tre siste turneringer. Amerikaneren har vært i kjempeform siden i fjor høst. Det fører også til at mange holder ham som favoritt. Regjerende mester Jon Rahm, som endte fire slag foran annenmann Brooks Koepka i fjor, er også en mulig vinner. Både Rahm og Koepka spiller på den mye omtalte LIV-touren. Husker du denne? | [
"Viktor Hovland gjorde hole-in-one før årets US Masters",
"Nordmannen jakter sin første majortittel, etter å ha blitt nummer sju i fjor",
"Hovland har hatt en trøblete start på sesongen og skiftet trener",
"CBS rangerer Hovland som topp ti seierskandidat i helgen",
"Hovland må konkurrere mot Scottie Scheffler, Jon Rahm og Brooks Koepka",
"Årets første major-turnering begynner torsdag på Augusta-banen"
] | 6 | 9.833333 | short | very many |
MoxOVK | ab | Allt du behöver veta om ”Fallout” på Amazon Prime | Tv-spel blir till tv-serie. Här är allt du behöver veta om ”Fallout”. Vad handlar ”Fallout” om? ”Fallout” är baserad på tv-spelet med samma namn som släpptes 1997 första gången. Huvudkaraktären Lucy MacLean spelas av Ella Purnell, 27. Tv-serien utspelar sig efter apokalypsen, men har inslag av 50-tal och en efterkrigstid. De som överlevt kärnvapenkriget har tagit sin tillflykt till bunkrar, även kallade ”vaults”, för att bevara mänskligheten. 219 år efter apokalypsen lämnar Lucy MacLean sin bunker i hopp om att hitta sin pappa. Skådespelarna i ”Fallout” Ella Purnell spelar huvudrollen som Lucy, men hon träffar flera karaktärer på vägen i jakten efter sin pappa. Bland annat The Ghoul, en muterad varelse som levt ända sedan kriget. Han spelas av skådespelaren Walton Goggins, 52. Aaron Moten, 35, gör rollen som Maximus, medlem i organisationen ”Brotherhood of steel” som försöker hjälpa Lucy att överleva ute i den riktiga världen. Och Kyle MacLachlan, 65, spelar Lucys pappa Hank MacLean. När har ”Fallout” premiär? Premiärdatumet för tv-serien har hoppat fram och tillbaka. Till slut blev datumet den 11 april satt. Men dagen innan, den 10 april, överraskade Amazon Prime med att tv-serien redan var släppt. | [
"Den populära tv-spelet \"Fallout\" har blivit en tv-serie, med Ella Purnell i huvudrollen som Lucy MacLean.",
"Serien inkluderar andra skådespelare som Walton Goggins (spelar The Ghoul), Aaron Moten (Maximus) och Kyle MacLachlan (Lucys pappa, Hank MacLean).",
"Trots flera förändringar av premiärdatumet, släpptes serien överraskande av Amazon Prime den 10 april, en dag före det officiellt annonserade datumet."
] | 3 | 19 | long | few |
69rEAW | ap | Raser mot skatteplaner i vest: – Vi kan ikke ha Cayman Islands på Nesøya | Asker vurderer å kutte i den kommunale formuesskatten. Oslo SV frykter at det vil gi flere skatteflyktninger. – Det er et kvarter med Porsche fra Smestad til Asker – så klart kommer noen til å flytte. Vi kan ikke ha Cayman Islands på Nesøya med masse skatteflyktninger fra Oslo, sier Sunniva Holmås Eidsvoll til Aftenposten. Hun er tidligere byråd og nåværende gruppeleder for SV i Oslo bystyre. Om Asker kutter i formuesskatten, frykter Eidsvoll en storstilt skatteflukt til nabokommunen i vest. – Jeg er dypt bekymret for at dette vil få store konsekvenser for inntektene til Oslo. Vi trenger hver krone for å utjevne forskjeller i levekår. Skatteparadis i vest? Mandag skrev Klassekampen at det politiske flertallet i Asker kommune – bestående av Høyre, Venstre, Frp og KrF – vurderer å følge eksempelet til Bø i Nordland og kutte den kommunale fomuesskatten. Helt konkret innebærer dette at de skal hyre inn eksterne konsulenter til å se på konsekvensene av å kutte eller fjerne den kommunale delen av formuesskatten. – Vi har de siste årene sett mange eksempler på at norske gründere og investorer har flyttet til land med gunstigere skattevilkår. Asker har gått glipp av både kapital og gode hoder som burde vært brukt til å utvikle arbeidsplasser her lokalt, sier Tonje Lavik Pederssen, gruppeleder for Frp i Asker, til Klassekampen. I Norge er formuesskatten på 1 prosent av ligningsformuer mellom 1,7 millioner kroner og 20 millioner kroner. Har du en formue på over 20 millioner, går 1,1 prosent av dette til formuesskatt. Av dette går mesteparten, 0,7 prosent, til kommunen. Ber Oslo Høyre ta grep Eidsvoll spør seg om Oslos byrådsleder Eirik Lae Solberg (H) kan leve med at partifellene i vest lokker skattebetalere til seg. – Hvis de store formuene flyttes fra Oslo for å unngå formueskatt, så betyr det mindre penger til skoler, barnehager, sykehjem og kollektivtransport for folk i Groruddalen og Oslo Sør. Syns virkelig byrådslederen at det er greit? Hun har en klar oppfordring: – Nå forventer jeg at Eirik Lae Solberg er tydelige og at byrådet vil kjempe for velferden til innbyggerne i Oslo. – Bør gå svært stille i dørene Byrådsleder Solberg lar seg imidlertid ikke bekymre. – Det er virkelig ikke en utredning av et mulig kutt i den kommunale formueskatten i Asker kommune som truer skatteinntektene og de kommunale velferdstilbudene i Oslo. Det er det SVs og regjeringens økning i skatten på norsk eierskap som gjør, slår han fast. Solberg viser til de siste års skatteflukt til utlandet. I 2022 regnet økonomiavisen E24 seg frem til at to prosent av de med over 100 millioner i formue har forlatt Norge siden 2011. – Jeg er mye mer bekymret for hvordan skjerpingene i formueskatten nasjonalt fører til at norske eiere flytter ut av Oslo og Norge og tar med seg skattepengene til utlandet. En eventuell utflytting til Asker vil til sammenlikning være forsvinnende liten. Han mener dessuten at SV burde sitte stille i båten. – Vi har nylig overtatt en kommune som har vært preget av sløsing og enorme budsjettsprekker. Det er stort behov for å rydde opp i økonomien. SV bør gå svært stille i dørene etter å ha vanstyrt Oslos økonomi gjennom åtte år. | [
"Asker vurderer å redusere formuesskatten, og Oslo SV er bekymret for at det vil føre til skatteflyktninger. ",
"Oslo Høyre mener skatteøkninger fra SV og regjeringen utgjør større risiko for skatteinntektene til Oslo enn Askers eventuelle skattekutt."
] | 2 | 18 | short | few |
2BL3ny | ab | Okänt bidrag att söka för behandling av fetma | Mediciner mot fetma kan bli dyrt för den enskilde, men det finns ett särskilt statligt bidrag att få. Få personer verkar dock känna till ersättningen. Under januari var det bara 32 personer som sökte och fick ut pengar. Forskningen kring fetma och behandlingen av sjukdomen har på senare år gått framåt rejält. Främst tack vare nya aptitdämpande läkemedel. Problemet är att nästan ingen av de nya medicinerna omfattas av högkostnadsskyddet. De ingår helt enkelt inte i läkemedelsförmånen. Det kan därför bli väldigt dyrt för den enskilde patienten. Vägledande dom Men det finns ett relativt okänt sätt att få hjälp med utlägg för läkemedel som inte är subventionerade, vilket Dagens Nyheter var först att rapportera om. En person som har extra utgifter på grund av en funktionsnedsättning kan nämligen få ersättning från Försäkringskassan. – Det kan handla om utlägg för mediciner, patientavgifter eller andra kostnader som kan kopplas till en funktionsnedsättning eller en diagnos, som till exempel fetma. Kostnaden skulle kunna godtas när alla andra åtgärder är prövade, när allt är uttömt och inga andra alternativ finns, så att säga, säger Ulrika Wahlberg, områdeschef på Försäkringskassan. Hon tillägger: – Allt detta ska finnas beskrivet i ett läkarutlåtande. Ulrika Wahlberg berättar att Försäkringskassan följer en vägledande dom från Högsta förvaltningsdomstolen när det gäller vilka utgifter som ska klassas som en merkostnad. Regelverket är tydligt. 32 personer Men i januari 2024 var det bara 32 personer som fick merkostnadsersättning kopplad till fetma. Ulrika Wahlberg kan inte svara på huruvida det är få eller många som sökt och fått bidraget. – Det är svårt att avgöra och därför också svårt att uttala sig om. En viktig del i vårt arbete är just att informera, säger hon. Informationen om merkostnadsersättningen finns på myndighetens hemsida. I dagsläget är det knappt några fetmamediciner som omfattas av högkostnadsskyddet. Läkaren Eva Ribbenblad har tidigare uppgett för Aftonbladet att hon tycker det är fel att inte fler läkemedel mot fetma är rabatterade. – Min gissning är att Socialstyrelsen är rädd för kostnaderna som då uppstår. Övervikt är ett växande problem och just därför bör man jobba förebyggande med detta för att undvika alla följdsjukdomar som sedan ändå belastar sjukvården. Kontroverser kring Ozempic En del läkare skriver ut eller har tidigare skrivit ut diabetesmedlet Ozempic mot fetma, eftersom det innehåller semaglutid som visat sig vara effektivt. Något som Aftonbladet också rapporterat om. Läkemedelsverkets rekommendationer till läkare är emellertid att endast skriva ut Ozempic till personer med diabetes typ-2. Marie Thörn, som är utredare på Läkemedelsverket, har tidigare sagt till Aftonbladet att läkemedlet inte ska ses som en ”quick-fix” för att gå ner några kilon till badsäsongen och att det verkar finnas läkare som alldeles för lätt skriver ut Ozempic. – Ja, det är förstås inte alls bra. Men vi har en så kallad fri förskrivningsrätt i Sverige så läkare kan, baserat på vetenskap och egen erfarenhet, skriva ut läkemedel för annat än det primära syftet, säger Marie Thörn. | [
"Få personer känner till möjligheten att få statlig ersättning för dyra fetmaläkemedel. Under januari 2024 ansökte bara 32 personer om och fick merkostnadsersättning kopplat till fetma.",
"Nya aptitdämpande läkemedel har revolutionerat fetmabehandlingen, men de flesta omfattas inte av högkostnadsskyddet och är därmed dyra för enskilda patienter.",
"En vägledande dom från Högsta förvaltningsdomstolen har möjliggjort merkostnadsersättning från Försäkringskassan för patienter med extra utgifter på grund av en funktionsnedsättning, som fetma."
] | 3 | 23 | long | few |
l38xVo | bt | Et skjerf og en SMS var alt som skulle til: – Jeg kommer til å gå på alle kampene | Å være ny i Norge er ikke alltid enkelt. Ersi Rrozhani (15) kan ha funnet en gulloppskrift. Hun nølte litt før hun sendte den, ville ikke virke for masete eller påtrengende. Men Siren Loy endte opp med å sende tekstmeldingen. Loy er lagleder for G16-laget til Lyngbø og nestleder i idrettslaget. Meldingen sendte hun til 15 år gamle Ersi Rrozhani, en helt fersk spiller på laget. Ville han kanskje være med å se klubbens B-lag spille kamp? – Det var to uker etter jeg var på min første trening. Jeg sa ja, sier han selv. Med det var byens kanskje ferskeste fotballsupporter født. Bare seks måneder tidligere kom Rrozhani til Bergen fra Albania. Han bor på Kronstad med familien, lærer seg norsk i en innføringsklasse på Lynghaug i Fyllingsdalen, men var på jakt etter en fritidsaktivitet. Mange år med fotball i hjemlandet Albania gjorde at han var på jakt etter et lag. Tilfeldigheter ville ha det til at han endte opp på fotballbanen til Laksevåg-klubben Lyngbø. – Jeg spurte noen gutter som spilte fotball om de var 08-ere, de svarte ja. De introduserte meg til Siren, sier han. Lagleder Loy ga ham en plass på laget – og sendte etter hvert SMS-en som inviterte ham til det ganske ferske supportermiljøet i klubben: Lyngbø Ultras. De grønne og hvite supporterne har blitt et fenomen i lokalfotballen det siste året. Med sanger, støy og bluss har de bygget opp en gjeng på rundt 50 supportere som heier frem klubbens A-lag i 4. divisjon. – De lager elektrisk stemning. At vi har klart å vippe flere av kampene vår vei, tror jeg de har mye av æren for, har Lyngbø-kaptein Tom André Axland tidligere sagt til BT. Når Laksevåg-klubben torsdag tar imot selveste Brann til cupkamp på Lyngbø idrettspark, er det med den blodferske supporteren fra Kronstad og Albania på tribunen. – Lederen for supporterne (Erlend Tobias Lunde red.anm.) ønsket meg velkommen og ga meg et Lyngbø-skjerf. Jeg kommer til å gå på alle kampene, sier Rrozhani. 15-åringen sier han har blitt fort kjent med folk og at han lærer enda mer norsk når han får øvd seg på fotballbanen i tillegg til på skolebenken. – Det er vanskelig å være ny et sted, når det gjelder språket, økonomi og andre ting. De andre spillerne har lovet å lære meg mer norsk og jeg opplever at de støtter meg. I helgen var han på sitt livs første fotballcup – i Odda. Til sommeren skal han til Norway Cup. På spørsmål om det har vært vanskelig å flytte til et helt nytt land, tenker han seg ikke om i det hele tatt. – Alt føles lett så lenge jeg har familien min rundt meg. Lagleder Loy sier de har et bevisst forhold til å inkludere nye i klubben. Hun tror det universelle i fotballen er en fordel. – Fotball er en fantastisk måte å komme inn i et nytt miljø på. Man trenger ikke språket på samme måte, sier hun. Hun vet hun hva hun snakker om. Bare på laget hun leder har 16 av spillerne bakgrunn fra et annet land enn Norge. Ikke alle har kunnet flytende norsk da de begynte på laget. – All kred til guttene, de tar imot folk på en utrolig fin måte, sier hun. Rrozhani er enig. – Jeg er glad jeg valgte Lyngbø. Før jeg kom til Norge hadde jeg hørt at nordmenn var kalde mennesker. Men jeg har møtt varme mennesker som gjør at jeg føler meg inkludert. Fortsatt er kubben i hans hjerte det albanske laget Besëlidhja fra hjembyen Lezhë. – Hva med Brann, da? – Nei, jeg kommer selvfølgelig til å heie på Lyngbø på torsdag. Men kanskje etter cupkampen. | [
"Ersi Rrozhani, en 15 år gammel gutt fra Albania, har blitt en ivrig supporter for fotballaget Lyngbø i Bergen bare seks måneder etter at han kom til Norge. ",
"Rrozhani var på jakt etter en fritidsaktivitet og endte opp i fotballklubben Lyngbø litt tilfeldig – etter år med fotball i hjemlandet",
"Lyngbø Ultras, klubbens supportergjeng, har blitt et fenomen i lokalfotballen det siste året med rundt 50 supportere som hjelper til å skape liv under klubbens kamper. ",
"Rrozhani sier at han lærer mer norsk på banen og at de andre spillerne støtter ham, mens laglederen mener at fotball er en god måte å komme inn i et nytt miljø på.",
"På laget til Lyngbø har 16 av spillerne bakgrunn fra et annet land enn Norge, og klubben har et bevisst forhold til å inkludere nye medlemmer."
] | 5 | 27 | long | many |
AP8rWn | ab | Miljontals följer barnen i Tuna Park – här är syskonen bakom succén | Vad som egentligen är ett köpcentrum är numera känt som ett fenomen. Tuna Park har tagit över Sverige där intervjuer med barn får miljontals visningar på Tiktok. – Egentligen marknadsför vi Tuna Park, det har blivit så känt, säger Ritta Zako, 18. I utkanten av Eskilstuna ligger köpcentret Tuna Park i anslutning till ett handelsområde. Men platsen har kommit att bli känd för allt annat än sin handel. Här – utanför City Gross och New Yorker – har intervjuer med barn spelats in av ett syskonpar som når hela Sverige. – Vi vill bara få folk att skratta, säger Ritta Zako, 18. I kommentarsfälten är det inte många som vet vad Tuna Park är för något, men orden har blivit ett myntat begrepp då nästan samtliga barn i klippen presenterar sig själva som ”Tuna Parks väktare”, ”Tuna Parks norske kille” eller ”Tuna Parks Barbie”. ”Barnen söker upp oss och vill vara med på intervju” Som i en realityserie följer man barnen i Tuna Park – allt från kärleksdrama till frågor om glass. Ritta och Charbel har numera blivit kändisar i Eskilstuna – kanske främst bland en yngre målgrupp. I centrumet märks kändiskapet när unga flockas i deras närhet. – Om vi har en populär persons kontaktuppgifter så hör vi av oss och spelar in en intervju, säger Charbel Zako, 17. – Ibland kontaktar barnen oss och vill bli intervjuade, ibland är det vi som hör av oss, säger Ritta. Om någon ångrar sig och vill få bort en video, går det? – Ja, hundra procent, säger Ritta. En som slagit igenom är 10-åriga Måns, med ett sämre försök till norska har han fått många att skratta på Tiktok. – De ville intervjua mig, säger Måns med ett litet stön som ska vara en imitation av norska. Är du verkligen norsk, Måns? – Ja. | [
"Syskonen Ritta och Charbel Zako som intervjuar barn utanför Tuna Park i Eskilstuna har gjort viral succé på Tiktok. ",
"Intervjuernas popularitet har gjort dem till lokala kändisar och Tuna Park till ett känt begrepp, med barn som refererar till sig själva som \"Tuna Parks väktare\" och liknande.",
"Syskonparet strävar efter att få folk att skratta och påpekar att alla som medverkar har möjlighet att få sina videoklipp borttagna om de ångrar sig."
] | 3 | 24 | long | few |
O8R4Rl | e24 | Finanstilsynet refser fondsanbefalinger fra Eika | – Kundenes interesser er tilsidesatt, og kravene til god forretningsskikk anses brutt, skriver tilsynet. Eika tar kritikken på alvor, og har gjort endringer. Etter et tematilsyn med Eika Kapitalforvaltning AS har Finanstilsynet avdekket kritikkverdige sider knyttet til anbefalinger av verdipapirfond, ifølge en pressemelding. – Det er Finanstilsynets vurdering at foretaket ikke har sørget for å gi korrekt, klar og ikke villedende informasjon. Kundenes interesser er tilsidesatt, og kravene til god forretningsskikk anses brutt. Tilsynet er «svært kritisk» til at vedvarende svake prestasjoner i Eikas anbefalte fond Eika Spar ikke førte til revisjon av metodene til fondsvelgeren, «særlig tatt i betraktning kundegruppen». Finanstilsynet legger til grunn at anbefalingene har påvirket kundenes valg av fond, og at dette også har vært formålet med tjenesten. Eika Kapitalforvaltning har i underkant av 50 tilknyttede sparebanker med tilnærmet like nettsider for markedsføring og salg av fond. Reagerer på påstand om fornøyde kunder Finanstilsynet reagerer også på påstander på Eika sine nettsider om at de har Norges mest fornøyde kunder. Disse påstandene var basert på en spørreundersøkelse, der resultatene og utvalget ikke ga riktig belegg for konklusjonen, ifølge tilsynet. – Finanstilsynet ser alvorlig på at foretaket på denne måten har fremstilt seg betydelig mer fordelaktig enn det undersøkelsen ga dekning for, og mener foretaket også på dette punkt har gitt mangelfulle og lite balanserte opplysninger til kundene. Vurderingen er at «informasjon om kundetilfredshet var egnet til å villede», og at Eika dermed har overtrådt kravene til god forretningsskikk i verdipapirfondloven. Kan gjelde flere Tilsynet påpeker også at kritikken «potensielt kan gjelde flere fondstilbydere». De trekker frem at flere fondstilbydere anbefaler enkeltfond på sine nettsider eller i apper, typisk ved hjelp av digitale verktøy eller at enkelte fond i fondslistene er merket "anbefalt" eller lignende. – Slike anbefalinger må antas å ha stor innvirkning på kundenes valg av fond, skriver tilsynet. Det trekkes videre frem at når spesifikke fond anbefales, skaper det en berettiget forventning om at disse har kvaliteter som kundene ellers ikke kan forvente å oppnå i øvrige fond, eller at fondet er et "godt kjøp" med hensyn til prisen. – Finanstilsynet vil understreke at uttalelser i markedsføringen må være etterrettelig og kunne baseres på objektive og verifiserbare kilder. Tilsynet krever også at fondstilbydere løpende vurderer det faglige grunnlag for å fremheve enkeltfond, og at de må kunne dokumentere dette. – Tar saken på største alvor Administrerende direktør for Eika Kapitalforvaltning, Bjørn Slåtto, svarer følgende til E24: – Vi tar saken på største alvor og har rettet opp i alle punktene vi har fått kritikk for. Når det gjelder den svake avkastningen som tilsynet peker på, viser Slåtto til at tilsynet har vurdert de siste ti årene, men at mye har endret seg den siste tiden. – Det var en grunn til at vi byttet ut stort sett hele forvalterteamet for tre år siden, og etter det har de snudd svak avkastning til relativt god avkastning, sier han. – Vi mener ikke vi har gitt villedende informasjon. Vi har aldri prøvd å fremstille det som noe annet enn det er, og vi følger vanlig markedspraksis, sier han videre. – Mulig å misforstå Eika skriver blant annet i sitt svar til synet at det var mulig å misforstå intensjonen bak fondsveilederen på de åpne sidene, og har blant annet endret formuleringer og noe funksjonalitet for å klargjøre formålet. De viser til at tjenesten på de åpne nettsidene var en fondsveileder, som kun var ment som en illustrasjon, og ikke salgskanal. Eika påpeker også at det ikke er noe rettslig forpliktelse til å sammenligne egenforvaltede fond med eksterne fond, selv om selskapet også selger eksterne fond. Det er ifølge Eikas oppfatning markedspraksis blant forvaltningsselskaper med fondsveiledere å i all hovedsak benytte egne fond. Når det gjelder påstanden om kundetilfredshet, vil Eika-styret ta hensyn til dette i fremtiden. Samtidig mener styret «det er belegg for de uttalelser som ble gitt, da uttalelsene var knyttet til bransjelisten, og den relative plasseringen mot de øvrige kapitalforvaltningsmiljøene». | [
"Finanstilsynet har etter tematilsyn avdekket kritikkverdige sider knyttet til Eika Kapitalforvaltnings anbefalinger av verdipapirfond. ",
"Tilsynet mener Eika har gitt villedende informasjon, og at kundenes interesser har blitt tilsidesatt. ",
"Finanstilsynet er kritisk til at Eika ikke reviderte metoder til tross for vedvarende svake prestasjoner i anbefalte fond.",
"Eika hadde påstander på sine nettsider om å ha Norges mest fornøyde kunder, basert på en spørreundersøkelse. Finanstilsynet mener undersøkelsen ikke ga riktig belegg for konklusjonen. ",
"Ifølge tilsynet kan denne kritikken potensielt gjelde flere fondstilbydere.",
"Eika tar kritikken seriøst, og har rettet opp i alle punktene de har fått kritikk for.",
"Eika forklarer at de ikke mener de har gitt villedende informasjon og at de har fulgt vanlig markedspraksis."
] | 7 | 16.428571 | short | very many |
WR4wmK | vg | Gjenskaper Knut Hamsuns stemme: – Det er helt grotesk | Et omstridt forlag skal utgi «Sult» på lydbok med kunstig Knut Hamsuns-stemme. Det vil ikke arvingene hans ha noe av. Forlaget Legatum Publishing, som av Klassekampen omtales som høyreradikalt, skal innen kort tid gi ut lydboken med en stemme som etterligner Knut Hamsun. Lydboken skal være på engelsk, skriver avisen. – Vi har tenkt å lage et stort antall slike lydbøker fra et bredt spekter av forfattere, sier forlegger Tore Rasmussen til avisen. Regine Hamsun, forfatterens barnebarn, reagerer sterkt på planene. – Det er helt grotesk – og noe vi i familien selvsagt ikke vil. Det er et overgrep, sier Hamsun. Familien skal snakke sammen og undersøke mulighetene for å stanse utgivelsen. Det Regine Hamsun reagerer mest på, er at «han blir misbrukt av høyreradikale». – En annen ting som er merkelig, er at de velger nettopp ham: Knut Hamsuns stemme var ikke akkurat vakker. Han var jo hørselshemmet, og da blir stemmen veldig annerledes, sier hun til Klassekampen. Hamsun skriver i en tekstmelding til VG at det er for tidlig å si om de vil gå til rettslige steg. Kan bli mer vanlig Inga Strümke mener bruken av kunstig intelligens til å gjenskape personers stemmer vil bli mer vanlig i tiden fremover. Hun er AI-forskere og forfatter av den boken «Maskiner som tenker», som ble revet ut av hyllene da den kom ut i fjor vår. – Det er to ting som skal til for at dette ikke skal bli mer vanlig: At personer går til sak mot det, slik familien her vurderer, eller at det blir tilstrekkelig upopulært, sier Strümke. – Hvis ikke disse tingene skjer, tror jeg det kommer til å bli kjempevanlig. Strümke påpeker at for eksempel lydbokforlaget «Storytel» allerede bruker AI-genererte stemmer, riktignok ikke basert på ekte mennesker. – Denne teknologien modnes veldig fort, og folk liker det, så det er ingen grunn til at vi vil se mindre av det, sier AI-forskeren og fortsetter: – Det klart at det er veldig mye negativt her, som motstand fra pårørende og at Hamsun ikke kan gi sitt samtykke, men det er også mye positivt. Vi kan få indirekte tilgang til historiske personer, også er det veldig synd hvis det skal gjøres på en veldig ubehagelig måte. Forleggeren beklager Den innflytelsesrike forfatteren ble tildelt Nobelprisen i litteratur i 1920, men er blitt svært kontroversiell fordi han var nazisympatisør og støttet Hitler under 2. verdenskrig. Forlegger Rasmussen beklager at barnebarnet ikke verdsetter prosjektet. Han hevder imidlertid at ingen har opphavsrett på stemmen siden det har gått mer enn 70 år siden forfatterens død. Frem til februar 2022 var Hamsuns verker rettighetsbelagt, og Gyldendal hadde enerett til å utgi dem. Nå er de ifølge åndsverksloven falt i det fri, slik at det står alle fritt å utgi egne utgaver av Hamsuns verker. Men hva med stemmen? – Dette er en ny problemstilling som kommer til å bli mer og mer aktuell. Det er et rettighetslandskap som foreløpig verken er utforsket eller kartlagt. – Umiddelbart tenker jeg at stemmen til Hamsun og andre burde vært vernet for all tid, men dette er et område for lovverket, mener sjef for norsk skjønnlitteratur i Gyldendal, Kari Marstein. | [
"Det omstridte forlaget Legatum Publishing planlegger å utgi lydbok med kunstig Knut Hamsuns stemme.",
"Forfatterens barnebarn, Regine Hamsun, reagerer sterkt og kaller det et overgrep. ",
"Familien vurderer muligheter for å stanse utgivelsen. ",
"Hamsun ble tildelt Nobels litteraturpris i 1920, men er kontroversiell grunnet hans nazi-sympatier. "
] | 4 | 11.25 | short | many |
8Jb2o1 | ab | Benjamin Ingrosso tvingades avsluta relation – för karriären | Karriären åt upp kärleken. Benjamin Ingrosso tvingades avsluta en relation på grund av sitt intensiva arbete. – Man måste offra vissa saker för att få annat, säger han till Allas. Benjamin Ingrosso, 26, är redo för att möta publiken igen under den nya sommarturnén ”Better Days Tour”. Där spelar han, förutom i Sverige ta sig an Europa och spela i städer som Milano och Madrid. Turnén är i full gång och artisten har redan betat av konserter i bland andra Paris, Amsterdam och Berlin. Kärlekslivet är däremot satt på paus berättar han i en intervju med Allas och säger att han är singel. Tiden räcker inte till En orsak är att musiken tar upp hans tid och i det fullspäckade schemat finns det inte utrymme för en relation. – Man måste offra vissa saker för att få annat, jag tror det är svårt att få allt samtidigt, säger artisten. Den senaste tiden blev det smärtsamt tydligt när han tvingades avsluta en relation på grund av den intensiva karriären. – Det spelar ingen roll hur mycket fint man har runtomkring sig, går en kärleksrelation i kras så är det typ det enda man kan tänka på. – Jag skulle aldrig hinna med en kärleksrelation i vardagen just nu. Mitt schema ändras konstant, säger han. Går i terapi Han berättar också att han går till en psykolog för att prata om sin självkänsla – och att han gått i terapi i fem år. På frågan om han ibland längtar efter att träffa någon svarar han: ”Ja såklart”. Benjamin berättar om vad det är som gör honom kär: – Värme och ögon som man drunknar i, du vet så där så man blir knäsvag. Och dålig humor är charmigt. Det handlar inte om själva skämtet utan om tajmingen, säger artisten. | [
"Svenska artisten Benjamin Ingrosso, 26, har satt sitt kärleksliv på paus på grund av sin intensiva musikkarriär och sin pågående turné ”Better Days Tour” i Europa.",
"Ingrosso delar att han tvingats avsluta en relation på grund av sin hektiska schema och menar att vissa uppoffringar måste göras för att följa sina drömmar.",
"Han går även i terapi för att jobba med sin självkänsla, en process han påbörjade för fem år sedan."
] | 3 | 23.666667 | long | few |
rlkrvl | ab | Roger Akelius: Därför ska du INTE köpa fonder | Han har gjort sig en enorm förmögenhet på primärt fastigheter. Nu ger 100-miljardersmannen Roger Akelius, 78, sina bästa börstips. – Då tjänar du pengar, säger han. Roger Akelius, aktuell med friskoleaffären som aldrig blev av, vill gladeligen dela med sig av sina börstips. För råden som ofta ges av bankernas företrädare i tidningar som denna, ger han inte mycket för. – Jag tycker att de flesta missar några rejäla grejer. ”De är astrologer” Bläddra i stället vidare till horoskopen, råder Akelius. Det säger lika mycket som specifika aktietips. – För det första så ska man inse att alla som ger råd om aktier är astrologer. De skriver alltså rena horoskop. Horoskop är roligt att läsa, det är jättekul, men en del kan göra en större analys av ett företag och det har inget med aktiekursen att göra. Den styrs av många andra värden. Precis som när Academedia föll kraftigt på börsen efter att Roger Akelius skulle bli storägare i bolaget, rycker han på axlarna när han ser en bra kvartalsrapport eller en tillfällig uppgång i en aktie. ”Strunta i dagskurser och kvartalsrapporter” Han går till sportens värld för att beskriva tankesättet. – Det här med att man har kvartalsrapporter, det är ju lika roligt som att ett fotbollslag gör mål. Men det har ingen betydelse på lång sikt. Om man ska tjäna pengar så är jag helt övertygad om att man ska tänka på tio års sikt. – Strunta i dagskurserna, titta i stället på tio års sikt och välj ut till exempel 20 aktier. Och sen rör du inte dem på tio år. Varför då? – För att alla transaktioner kostar pengar och ingen, absolut ingen, kan med någorlunda säkerhet påstå att aktie A är felvärderad av marknaden eller att aktie B är för högt värderad. Det finns inte. Men med ren matematik ska man titta på tio års sikt, då kan pengarna komma. Hur ska man välja ut bolagen, hur gör du? – Jag väljer bolag som jag tror finns kvar om tio år helt enkelt. Visst kan man investera i startupbolag, men i så fall om man vill vara filantrop och hjälpa dem. Inte för att tjäna pengar. – Då tror jag mer på företag inom livsmedel, försäkring eller banker – den typen av bolag. Sedan ska man inte bara begränsa sig till enbart svenska bolag, utan åtminstone fem länder. Ratar fonder Inte heller det vanliga stalltipset från landets ekonomer, att som småsparare köpa fonder, har Akelius mycket till övers för. Det är helt enkelt inte lönsamt, anser han. – Det finns ingen anledning att ha en mellanhand. Det är lätt att köpa aktier och 80 procent av världens fonder når inte index. Fonder omsätter aktier enligt dagens horoskop. Köp själv och rör inte på tio år, då tjänar du pengar. Du har tjänat stora pengar genom åren, men har du gått på några nitar? – Jag tror inte att någon har gjort fler och sämre affärer än vad jag har gjort. För att det är så att man måste ju göra väldigt mycket tabbar för att lyckas göra bra affärer. Det allra svåraste att tjäna pengar på är hotell- och restaurangbranschen, anser Roger Akelius. – Fortfarande när jag kommer in på en restaurang så blir jag förvånad att maten kommer fram på bordet, för att det är så svårt att driva restauranger och hotell. Det är så många faktorer och jag beundrar dem som klarar av det. Tipsen – så blir du rik Roger Akelius recept för att lyckas på börsen. | [
"Multimiljardären Roger Akelius, som har gjort stora vinster på fastighetsmarknaden, delar med sig av sina börstips. Han råder att ignorera dagskurser och kvartalsrapporter och i stället fokusera på långsiktiga investeringar.",
"Akelius rekommenderar att välja 20 aktier och behålla dem i tio år. Han tycker man ska välja stabila bolag i sektorer som livsmedel, försäkringar och banker. ",
"Han avråder också från att investera i startupbolag och ifrågasätter fördelarna med fonder, då ”80 procent inte slår index”."
] | 3 | 25 | long | few |
P461V0 | vg | Krisetall for Hovland: – Han har sett litt klønete ut | Viktor Hovland (26) slår torsdag ut i den legendariske Masters-turneringen. For en gangs skyld nevnes ikke nordmannen blant favorittene. Forklaringen finner du kanskje her: Han har vært den dårligste av samtlige på PGA-touren i spillet «rundt greenen» denne sesongen - nummer 186. – Det handler om det siste slaget før du skal putte. Og selv jeg kunne ha gjort det bedre enn Viktor har gjort det i det siste, gliser Discovery-kommentator Per Haugsrud. – Det er helt skandale! – Hva handler det om? – Han misser på bunkerslag, på chipper ... Hvis du er god på dette, legger du ballen en meter eller to fra pinnen. Nå slår Viktor tre-fire meter unna i stedet. – Men Hovland var jo så god i fjor høst ... – Ja, han var best i verden på sensommeren i fjor. Så kan du spørre hvorfor han ikke bare bygget videre på det. – Ja, hvorfor ikke? – Fordi Viktor leter etter det ekstreme. Han vil bare bli best. Da må man prøve og feile. Og denne gang har det ikke gått så bra. Ved nyttår brøt Hovland med Joe Mayo som trener. Han ble sett på som en nøkkel til suksessen i fjor. – Han har ikke sagt noe om bruddet, forteller Haugsrud. Han avslører at Hovland igjen har byttet trener. Grant Waite er borte. En gammel kjenning, Dana Dahlquist, har overtatt til denne ukens Masters. – Dermed starter Viktor litt med blanke ark nå i Masters. Det er bra at han kvittet seg med Waite. Han har nesten sett litt klønete ut de siste månedene, sier Haugsrud om nordmannens nærspill. – Men? – Men jeg tenker at han slipper ned skuldrene og kan slå seg løs. Så det kan løsne allerede i helgen. Skjønt - det er første gang jeg ikke har supertro på Viktor. Det er litt vondt å si. Men jeg har ingen høye forventninger denne gang. Viktor Hovland har tatt internasjonal golf med storm. Men han mangler fortsatt en majortittel. Kan den komme i 2024 tross alt? Spørsmålet går til Haugsrud: – Ja, men Masters er ikke turneringen som passer best for Viktor. Han slår snorrett. For ham er en gangsti bred nok å slå i. Men i Masters er det ganske bredt, og nærspillet teller mer enn for eksempel i US Open. Tiger Woods - fem ganger Masters-vinner - er på plass. Om han klarer cutten, blir det 24. gang på Augusta. Ingen har flere. – Jeg er så glad i Tiger, og han møter aldri opp hvis han ikke føler at han har muligheten til å vinne. Han kan gjøre det, men det er ingen forventninger om det. Jeg håper at Viktor slår Tiger, sier Per Haugsrud. – Så hvem er din favoritt? – Scottie Scheffler er rå. Det ser ikke ut som om han kan stå på beina en gang, men når han slår, så funker det fantastisk. Han trenger ikke putte bra for å vinne. Han vant i 2022 og kan vinne igjen i år. Scheffler har vunnet to av sine tre siste turneringer. – Ellers? – Rory McIlroy har vunnet alt - unntatt Masters. Han vil gjerne fullføre sin «Grand Slam». Men han vant sin siste major for ti år siden. I 2022 ble han nummer to bak Scheffler. Det er tungt for ham å gå glipp av middagen på tirsdagene i Masters-ukene - da alle tidligere vinnere møtes til middag og siste vinner bestemmer menyen. Da er det tungt for Rory å bestille romservice, fastslår Discovery-kommentatoren. – Og Masters er det største for en golfspiller? – Helt klart! Masters er det gjeveste! | [
"Viktor Hovland (26) deltar i den legendariske Masters-turneringen denne uken, men nevnes ikke blant favorittene. ",
"Dårligst på PGA-touren i spillet rundt greenen, ifølge statistikk.",
"Hovland byttet nylig trener igjen, nå er Dana Dahlquist hans trener inn i Masters.",
"Discovery-kommentator Per Haugsrud tror ikke på seier i år men sier Hovland kan ta en majortittel allerede i år.",
"Haugsrud peker på Scottie Scheffler som favoritt og nevner Rory McIlroy som en annen å se opp for."
] | 5 | 15 | short | many |
onJaQV | sa | Han er Israels verste fiende | KOMMENTAR: Benjamin Netanyahus politikk er i ferd med å bli en eksistensiell trussel for Israel, etter et halvt år med blodbad på Gazastripen. En jødisk venn av meg satte halen på grisen tidligere i uken: «Det er trist, men sant. Netanyahu og hans koalisjonspartnere har oppført seg akkurat som Hamas hadde håpet. Netanyahu er den verste lederen i israelsk historie», klaget han. Sist helg var det igjen massive demonstrasjoner i Israel. Folket tok på ny til gatene og krevde regjeringens avgang. Etter et halvt år med blodbad på Gazastripen har Israel mistet det meste av sympatien som ble landet og folket til del etter det grufulle terrorangrepet 7. oktober. Netanyahu-regjeringens katastrofale håndtering av det nasjonale traumet har snudd situasjonen i Midtøsten fullstendig på hodet. Avtalen med Saudi-Arabia har rent ut i ørkensanden. Det fredelige og til dels forståelsesfulle forholdet Israel gjennom flere tiår har utviklet med naboland som Egypt og Jordan, henger i en tynn tråd. Landet som nokså upresist kaller seg «Midtøstens eneste demokrati», er i ferd med å bli politisk isolert. Netanyahus brutale krigshandlinger og politikk mot palestinerne gjør mye større skade på Israel enn Hamas noensinne var i stand til å utføre. Kan tvinge fram løsning Etter et halvt år med terrorbombing og invasjon ligger Gaza by i ruiner. I tidligere angrep har det israelske forsvaret (IDF) gått presist etter utpekte, militære mål, eller i det minste lagt gater og nabolag i grus, med alt det har medført av utilsiktet skade. Denne gang er alt mye verre. Over 33.000 personer, om lag 10.000 av dem barn, har måttet bøte med livet for Netanyahu-regimets hevnlyst. I tillegg er journalister og internasjonale hjelpearbeidere drept. Det er ikke bare det israelske folkets tålmodighet som er i ferd med å bli brukt opp – det er verdenssamfunnets tålmodighet. Det smått ironiske ved Netanyahus blodstenkte reaksjon på terrorangrepet for et halvt år siden er at det kan tvinge fram en løsning for palestinerne. En rettferdig løsning kan knapt realiseres etter 75 år med undertrykkelse, drap og fordrivelse. Men Netanyahu-regimet har i det minste bidratt til at tostatsløsningen igjen er på dagsordenen, riktignok mot egen vilje. Samtidig har krigen kostet både menneskeliv og økonomiske ressurser, ikke utelukkende i form av bomber og granater, men også i form av svekkelsen i den israelske økonomien som følge av at utenlandske interesser trekker seg ut og at titusenvis av stridende er tatt ut av verdiskapende arbeid. Større trusselbilde I tillegg risikerer Netanyahu å sette fullstendig fyr på befolkningen på Vestbredden som lever under okkupasjon og daglige angrep fra IDF-støttede bosettere. Vestbredden er en trykkoker som kan eksplodere når som helst. Nord for grensen mot Libanon finner vi sjiamilitsen Hezbollah, som utgjør verdens mektigste ikke-statlige hær. Den Iran-støttede militsen er en større militær utfordring for Israel enn Hamas har vært i nærheten av. Den amerikanske avisen The Wall Street Journal skriver at «Israel kan ha tatt Gaza, men mistet USA». Motstanden mot den israelske overreaksjonen mot befolkningen i Gaza er svært sterk i USA, og kan komme til å spille en rolle inn mot årets presidentvalg. Uten USA som garantist for sin eksistens, vil Israel stå overfor sin største eksistensielle krise i historien. Etter terrorangrepet 7. oktober uttalte Netanyahu at Israels reaksjon «ville endre Midtøsten for alltid». Det kan gå troll i ord. | [
"Etter et halvt år med krig mot Gaza har Israel mistet mye av den internasjonale sympatien landet fikk etter terrorangrepet 7. oktober. ",
"Statsminister Benjamin Netanyahus harde linje mot palestinerne får sterkt kritikk, og mange mener at denne politikken skader Israel mer enn Hamas har klart.",
"Over 33.000 mennesker, inkludert rundt 10.000 barn, har mistet livet i kampene. Dette tærer på tålmodigheten til både Israels egne innbyggere og det internasjonale samfunnet. ",
"Netanyahus politikk kan paradoksalt nok bidra til å styrke forhandlingsviljen om en tostatsløsning i Israel–Palestina-konflikten."
] | 4 | 21.25 | long | many |
769rl4 | ab | Vi kommer ångra att stenmården släpps in | Har du sett en stenmård? Antagligen inte. Till skillnad från sin släkting mården ska den inte finnas i Sverige. Mårdar är dessutom aldrig lätta att få syn på. Trots all tid jag tillbringar i skogen har jag bara sett någon enstaka mård levande. Som många andra rovdjur är natten dess rätta element. Skulle du trots allt få syn på ett litet avlångt djur med en kropp mellan 40 och 60 centrimeter som har mörkbrun päls med en vitaktig fläck över bröstet och ganska lång svans kan det trots allt vara en stenmård. I alla fall om du befinner dig i nordöstra Skåne. Där har nämligen stenmården funnits, i alla fall sedan 2018. Exakt hur det lilla mårddjuret kommit till Skåne vet ingen. Som fripassagerare i en lastbil tycks vara den vanligaste teorin. Artdatabanken och Naturvårdsverket klassar den som en främmande art. Vilka effekter det skulle få om stenmården etablerade sig och blev en del av den svenska faunan vet ingen riktigt. Det vi vet är att den är mindre skygg än den vanliga mården, eller skogsmården som vi kanske måste säga i fortsättningen. I andra europeiska länder där stenmården förekommer betyder det dödade tamdjur och skador på hus där djuren flyttat in. Dessutom har de en svårförklarad förtjusning i att bita sönder bilars elsystem. Att ha en stenmård i sin närhet kan bli dyrt. Ett hot mot den biologiska mångfalden Värre är kanske vad en ny art skulle betyda för ekosystemet. Vi vet ju vilken skada mårdens släkting minken gör. För markhäckande fåglar kan en stam stenmårdar vara förödande. Ett hot mot den biologiska mångfalden. Det går att utrota stenmården i Sverige. Förra året avlivades omkring 70 djur i nordöstra Skåne. Jakten sköttes av Jägarförbundet och projektet kostade omkring två miljoner kronor som betalades av Naturvårdsverket. Nu dras anslaget in. Pengarna behövs till annat och stenmården får chans att bita sig fast i Sverige. Vad det i längden kommer att kosta människor och miljö får vi så reda på så småningom. Att notan blir betydligt högre än kostnaden för att fortsätta jaga djuren kring Bromölla kan vi dock vara säkra på. Det finns främmande arter som skapar intressekonflikter. Jag kan minnas hur människor i min bardom planterade lupiner. Ett försök att skapa skönhet och kontrollera ogräs. Ingen anade väl vilket monster som släpptes lös. För jägare har vildsvinen blivit ett uppskattat villebråd och kött i frysen. För lantbruket och trädgårdsägare är grisarna däremot ett ständigt hot. Vi lär inte bli av med vare sig lupiner eller vildsvin, ens om vi skulle vilja. Inte minkar heller för den delen. Men det går fortfarande att stoppa stenmården. Och det skulle inte ens behöva bli särskilt dyrt. Om inte Naturvårdsverket kan betala måste pengarna fram på något annat sätt. | [
"Stenmården, ett litet rovdjur som inte finns naturligt i Sverige, har upptäckts i nordöstra Skåne.",
"Arten kan orsaka omfattande skador på både djur och bostäder, och är dessutom känt för att bita sönder bilars elsystem. ",
"Aftonbladets ledarsida tycker inte att försöken att stoppa stenmården kan få stranda på de relativt små kostnader det innebär att jaga den nu."
] | 3 | 19.333333 | long | few |
GMvV66 | ab | Kinberg Batra verkar skylla på direktören | På ytan ser allt så korrekt ut. Men Anna Kinberg Batra lyckas på något sätt ständigt klampa i klaveret. Varje gång har hon tagit sig upp igen. Inom Moderaterna verkar hon ha nio liv. Frågan är om inte de börjar ta slut nu. Anna Kinberg Batra blev för ett år sedan utsedd av regeringen till landshövding i Stockholm. Det är en fin post för politiker i karriärens nedförsbacke. Men skandalerna inom Stockholms länsstyrelse har på senare tid blivit för många. Akterseglad av Kristersson Anna Kinberg Batra fick efter stor kritik lämna som Moderaternas partiledare hösten 2017 under inte helt värdiga former. Ulf Kristersson tog över och Kinberg Batra blev akterseglad. Som partiledare fick hon kritik för att låta robotaktig och för att hon öppnat för att samarbeta med SD. Det var lite tidigt för partiet i det läget och kanske visade det på Kinberg Batras brist på fingertoppskänsla. Eller omdöme om man så vill. I valrörelsen 1998 sa hon de berömda orden att ”stockholmare är smartare än lantisar”. Det var väl menat som ett skämt. Men när orden kommer från en självgod finborgare, för att använda Jimmie Åkessons ord, uppväxt i Djursholm är det helt enkelt inte så kul. Det är det här med fingertoppkänsla. Anställt två polare Reträttposten som landshövding i Stockholm har nog inte heller blivit så kul som hon hade hoppats. Aftonbladet har avslöjat att Anna Kinberg Batra har anställt två gamla polare och gett dem löner i 90 000-kronorsklassen. Inget av jobben blev utannonserade för allmänheten. Det ena utlystes bara genom en berömd lapp på en anslagstavla på Stockholms länsstyrelse. Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har varit i tydlig med vad han tycker om saken. Agerandet är inte förenligt med vad som står i anställningsförordningen, som regleras i grundlagen. Han säger till Aftonbladet att det kan vara korruption. Händelserna har dessutom blivit JO-anmälda och ska utredas. Sparkar direktören Inte blir historien bättre av det senaste avslöjandet. Nu ser det ut som att Anna Kinberg Batra pekar ut en syndabock för anställandet av hennes vänner. Det blev länsöverdirektören Åsa Ryding som får åka ut med huvudet före. Ryding har arbetat på myndigheten i 15 år och utsågs till länsöverdirektör 2021. Plötsligt köps hon ut och det är en dyr affär. Totalt får hon 2,2 miljoner kronor för att lämna. Till Aftonbladet säger hon att hon tycker det är ”tråkigt”. – Jag respekterar dock landshövdingens önskan om att vilja gå vidare i sitt uppdrag med en annan länsöverdirektör, säger Åsa Ryding. Det låter inte direkt som att uppsägningen skötts med fingertoppskänsla. Den heller. Hur stort tålamod har Ulf Kristersson med Kinberg Batra, egentligen? Chatta med Jonna Sima om texten klockan 09:00. Skicka in dina tankar och åsikter redan nu! | [
"Flera skandaler har uppdagats inom Stockholms länsstyrelse där landshövding Anna Kinberg Batra är ansvarig. Hon har fått kritik för att ha anställt två gamla vänner med höga löner utan att annonsera dessa jobb till allmänheten.",
"Det har även avslöjats att Kinberg Batra avlägsnat länsöverdirektör Åsa Ryding från sitt uppdrag, vilket resulterade i en kostnad på 2,2 miljoner kronor för att hon skulle avgå.",
"Aftonbladets ledarredaktion frågar hur mycket tålamod Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har med Kinberg Batra och hennes handlingar."
] | 3 | 26.666667 | long | few |
3ELOxA | bt | Etter fire–fem dager i trykkammer kom hørselen tilbake. – Helt utrolig. | Haukeland leder verdens største studie på trykkammerbehandling av akutt hørselstap. – Kom deg til lege med en gang, sier øre-nese-hals-legen. Janne Bjørg Ertenstein våknet en fredag morgen helt uten hørsel på høyre øret. – Telefonen ringte. Jeg tok den til øret, men hørte ingenting. Hun slo på høyttaleren og la telefonen på bordet. Underveis i samtalen kom hennes bror inn. – Han spurte hvorfor jeg snakket på høyttaler. Jeg fortalte om det døve øret. Du må komme deg til lege straks, insisterte broren. Hun gjorde som broren sa. Fastlegen konfererte med sykehuset i Stavanger og hun fikk hastetime der fredag ettermiddag. Derfra gikk det kjapt. Mandag var Ertenstein på plass i Bergen, klar for 15 dager med trykkammerbehandling. – Verdens største Det Ertenstein opplevde var et plutselig hørselstap uten kjent årsak. Anslagsvis 1000–1500 nordmenn i året opplever det, og opptil halvparten får varig nedsatt hørsel. I årtier har det versert rapporter om at trykkammerbehandling kan hjelpe. Om dette stemmer er ikke bevist. På Haukeland universitetssjukehus er fagfolkene i gang med en studie som skal gi svar en gang for alle. – Dette er verdens største studie av trykkammerbehandling av akutt hørselstap, sier overlege Bernd Mueller ved seksjon for hyperbarmedisin. De leder studien i samarbeid med øre-nese-hals-leger ved Klinikk Hode/Hals. – Det haster Så langt er det 50 deltakere i studien, som rekrutterer pasienter fra tre av landets fire helseregioner. Målet er 300. Først da kan de si sikkert om trykkammerbehandling gjør en forskjell. Halvparten får 15 dager i trykkammer pluss kortisontabletter. Halvparten får bare kortisontabletter, som er standardbehandling. – Svarene vi kommer frem til, vil bli gjeldende for sykehus og trykkammer-sentre over hele verden, tror Mueller. Sammen med overlege Kristina Sture Larsen prøver Mueller å gjøre studien kjent. Det haster nemlig å starte trykkammerbehandlingen. – Vi har en uke på oss fra hørselen forsvinner, sier Mueller. – Mange teorier Noen ganger finner legene en forklaring på plutselig hørselstap. For eksempel en ørebetennelse, hodeskade eller helvetesild. Hos andre er det ingen åpenbar årsak. – Vi har mange teorier, men vet ikke sikkert, sier Larsen. Det er tilfellene uten kjent årsak som er aktuelle for trykkammer. Mueller påpeker at det indre øret er følsomt for oksygenmangel. Bare én blodåre leder inn dit. – Det er mulig at hørselstapet skyldes en betennelse eller manglende blodtilførsel og dermed manglende oksygen, sier han. I trykkammeret puster pasientene rent oksygen under trykk. Det gir et kjempestort oksygentilbud til cellene i kroppen, også i områder med dårlig blodforsyning. – Det er mulig at dette berger det indre øret og at hørselstapet forsvinner igjen, sier han. – Problemet er at vi vet egentlig ikke hva som skjer, sier Larsen. – Kan trykkammerbehandling også kan hjelpe for vanlig nedsatt hørsel? – Nei, sier hun bestemt. – Vanlig nedsatt hørsel skyldes at hårcellene i sneglehuset har fått en skade. Årsaken kan være aldring eller støy. Når flimmerhårene er skadet, slutter hørselscellene å fungere som de skal. – Ikke vent og se For Ertenstein virket kombinasjonen av kortison og trykkammerbehandling. Etter fire–fem dager vendte hørselen langsomt tilbake. Etter 15 dager hørte hun som før. – Helt utrolig. sier hun. Ertenstein som er bosatt på Rennesøy utenfor Stavanger, er tilbake i Bergen for å bli intervjuet og demonstrere behandlingen. Et halvt år er gått siden hun våknet døv på et øre. Hun priser broren som fikk henne av gårde til fastlegen samme dag. – Jeg hadde flaks. Hadde ikke han kommet inn mens jeg snakket på høyttaler, ville jeg neppe sagt noe. Bare bestemt meg for å se det an. Larsen rister på hodet: – Det er så typisk. Hvis du plutselig ble blind på et øye, ville du aldri bestemt deg for å vente og se. Det bør du heller ikke gjøre hvis hørselen plutselig forsvinner, sier øre-nese-hals-spesialisten. | [
"Haukeland universitetssjukehus leder verdens største studie på trykkammerbehandling av akutt hørselstap uten kjent årsak.",
"Årlig opplever 1000–1500 nordmenn slikt hørselstap, mange får varig nedsatt hørsel.",
"Studien foreløpig har 50 deltakere, men målet er 300, for å kunne si sikkert om trykkammerbehandlingen har effekt.",
"Halvparten av pasientene får trykkammerbehandling og kortisontabletter, resten får bare kortisontabletter, som er standardbehandlingen.",
"Leger oppfordrer å søke hjelp straks hørselen forsvinner plutselig, da de bare har en uke til å starte trykkammerbehandlingen."
] | 5 | 15.2 | short | many |
3EGjV0 | ap | Fem mistet lappen og 38 fikk bot. Men politiets fartskontroller var tvilsomme. | Politiet delte ut bøter og beslagla førerkort i høyt tempo. Men et ferdigutfylt kontrollskjema fikk tingretten til å reagere. Lasermåleren gikk nærmest varm i Drammen i september i fjor. I løpet av to hektiske fartskontroller ble 38 bilførere bøtelagt. Fem personer mistet lappen. Men nå har to ulike tingretter kommet frem til at fartsmålingene ikke var gode nok. Blant annet fordi politiet forhåndsutfylte feltet for etterkontroll av lasermåleren. Det er nemlig slik at politiet skal sjekke målingsresultatet opp mot bilen som er stoppet. Dette skal de signere på i loggen. Loggen fra den ene fartskontrollen ser slik ut: Om man tar en kikk på tidspunktene for målingene, oppdager man en viktig ting. Her er det blitt kontrollert mange biler på kort tid: I de andre kolonnene i loggen finner man to andre opplysninger som er sentrale. Det ene er «fart». Det andre er «avgjørelse»: Blir man anmeldt, hender det at saken havner i retten. Det er i den siste kolonnen man finner noe av det som gjorde at dommerne i tingretten sperret opp øynene: – Det ser ut som om politiet har vært opptatt av å stanse flest mulig, istedenfor å gjøre det riktig, sier advokat Jan Kildahl. I fjor høst ble han kontaktet av to menn, uavhengig av hverandre. Begge var stoppet av de samme politifolkene i to ulike kontroller utenfor Drammen. Politiet hadde rigget seg til på E134 i retning Mjøndalen. Domstolen sa blankt nei De ble stoppet med noen ukers mellomrom. Men begge reagerte på farten de ble målt til. De reagerte også på at kontrollene virket hektiske. Ingen av dem fikk se lasermålingene, selv om de spurte. Da advokaten så nærmere på sakene, oppdaget han loggen. Den viste politiets aktivitet. I den ene kontrollen ble det 27 biler i løpet av 2 timer. Det er én bil hvert fjerde minutt. Begge mennene mistet lappen på stedet. Men da politiet ba om fortsatt beslag av førerkortene, sa domstolene blankt nei. «Når politibetjenten tilsynelatende har signert i kontrollfelt før målingene ble foretatt, tilsier dette at det ikke er blitt foretatt en reell etterkontroll i henhold til instruks. På denne bakgrunn kan det heller ikke utelukkes at måleresultatet er uriktig», skriver dommeren. For en 59-åring skapte førerkortbeslaget mye trøbbel i hverdagen etterpå. – Kunne ikke fatte at det stemte Ifølge politiet hadde mannen kjørt i 133 km/t i 90-sonen. – Jeg kunne ikke fatte at det stemte. Selv ville jeg anslått at jeg lå 10 km/t over fartsgrensen, ikke 40, sier mannen til Aftenposten. Han fikk beskjed om at han fikk 18.000 kroner i bot. I tillegg måtte han være uten førerkort i et halvt år. Mannen bor 15 mil unna arbeidsplassen. I ukene uten lappen hadde han opptil fem timers reisevei til og fra jobb. – Det har vært en stor belastning, sier han. Han var uten førerkort i seks uker før domstolen sørget for at han fikk det tilbake. Tidligere i april skulle han ha møtt i retten. Men dagen før hovedforhandling trakk politiet hele saken. – Jeg har brukt 40.000 på advokat for å få bekreftet at jeg hadde rett. Før har jeg hatt tillit til politiet, men den blir svekket når de opptrer sånn som dette, sier han. Hva med de andre som ble stoppet? En annen som mistet lappen, må til lege flere ganger i uken. Uten førerkort ble reisene både til sykehus og jobb krevende. Det viser en kjennelse fra Ringerike, Asker og Bærum tingrett. Dommeren der sørget for at han fikk tilbake lappen etter fem uker. – Det mest alvorlige i denne saken er at politiet ikke sjekker lasermåleren før kontrollen starter, slik de er pålagt ifølge retningslinjene. Det er nødvendig for å være sikre på å få korrekte målinger, sier advokat Kildahl. Men disse to sakene betyr ikke noe for de andre som ble stoppet i fartskontrollene. – Når det gjelder tingrettskjennelsene, så omhandlet disse spørsmålet om midlertidig førerkortbeslag i to enkeltsaker. Kjennelsene får ikke uten videre betydning for andre som ble stoppet disse dagene, opplyser Anne Christine Flølo. Hun er politifullmektig ved påtaleseksjon i Sørøst politidistrikt. PS! På ett år er det gitt nær 400 bøter og tatt over 50 førerkort på E134 utenfor Drammen. Det viser politidistriktets X-meldinger. | [
"Politiet stoppet og bøtela mange bilførere på kort tid utenfor Drammen. Noen mistet førerkortet. ",
"To tingretter har sagt at fartsmålingene ikke var riktige. Noe av grunnen var at politiet fylte ut skjemaet for etterkontroll på forhånd. ",
"Domstolene stoppet førerkortbeslaget da de så feil i politiets logg. En mann kunne ikke tro at han kjørte så fort som politiet sa. Han mistet førerkortet i seks uker."
] | 3 | 21.666667 | long | few |
76XyqV | vg | Betaler 24.500 for å gå ned i vekt: – Jeg har ikke telt kalorier | Berit testet «alle» dietter for å gå ned i vekt. Så endret hun metode. Og gikk ned 32 kg. Etter to graviditeter satt babykiloene bom fast for Berit Kaspara Fredheim. Kroppen var tung og energinivået lavt. 39-åringen har prøvd forskjellige metoder for å gå ned – dietter, shaker, trening og faste. – Men ingenting har funket for meg. Det er nok mye selvdisiplin med i bildet, noe jeg ikke er så god på. Jeg har alltid lagt på meg lett. I januar 2023 kom Wegovy på det norske markedet. Fredheim leste om slankemedisinen med stor interesse. Da veide hun 110 kilo. – Jeg gikk til fastlegen min. Han mente det var en god idé å gi det et forsøk, sier hun til VG. Det første halve året gikk hun ned ca. en kilo en uken, forteller hun. Hun slet en ukes tid med magetrøbbel, oppkast og diaré, men har hatt lite plager med bivirkninger ellers. – I starten var jeg litt slapp, men det er jo ikke så rart når man er i kaloriunderskudd. Nå veier hun 78 kg 39-åringen oppsummerer det siste årets vektreise slik: – Jeg har ikke telt kalorier, men har spist så mye jeg orket hele veien. Det har i perioder vært rundt en tredjedel av det jeg spiste før. Slankemedisinen Wegovy fås bare på hvit resept, hvilket vil si at man må betale for den selv. Det hele har kostet henne 24.500 kroner så langt. Fredheim sier at det har vært verdt prisen og at hun også sparer penger på å spise mindre. – Nå har jeg halvert dosen fra 1 mg til 0,5 mg, og har ikke gått opp noe i vekt, selv om jeg nå spiser tilnærmet normalt. Jeg er ganske klar for å slutte på medisinen nå, og håper det går fint. Hun føler at hun har blitt flinkere til å slutte å spise når hun er mett, og ikke stappmett. I tillegg har hun gått fra klesstørrelse 2XL til medium eller large, noe som gjør at det er lettere å handle brukt eller arve. Derfor mener hun at hun totalt sett har spart mer enn det har kostet: – Jeg orker dessuten å jobbe mer. Som selvstendig næringsdrivende, pluss ansatt i familiebedriften, har det absolutt lønnet seg økonomisk, sier hun. – Krevende Ernæringsfysiolog Aslaug Drotningsvik er førsteamanuensis hos Universitetet i Bergen og har fedme og ernæring som kompetansefelt. Hun sier det er flott at det endelig finnes medikamenter som effektivt kan hjelpe den enkelte med vektreduksjon. – Disse medikamentene kan være en god støtte i en livsstilsendring fordi de gjør det lettere å spise mindre. Det finnes alltid enkeltpersoner som klarer å gå ned mye helt på egen hånd, men for de fleste er det å gå ned 30, 40 eller 50 kg svært krevende, sier hun. Hun understreker at det likevel er viktig at medikamentene ikke er eneste tilnærming til vektreduksjon. Drotningsvik uttaler seg på generelt grunnlag. – I tillegg til medikamenter må man også få individuell hjelp og veiledning til å legge om til et sunt hverdagskosthold som man kan leve med over tid. Disse medisinene gjør det enklere å begrense matinntaket, ved å redusere sultfølelse hos den enkelte, sier hun. – Jeg råder til å bruke perioden med medisiner til å legge om til et sunnere kosthold og til å være veldig bevisst på mengden mat man spiser – det vil si hvor mye mat kroppen trenger for å holde en stabil vekt. Ved å være mer bevisst på eget kosthold og porsjonsstørrelser tror og håper jeg at de er bedre rustet til å klare seg uten medikamenter på sikt. Mange som skal ned i vekt, ønsker en rask vektreduksjon over kort tid. Da velger man gjerne dietter med svært lavt energiinnhold, sier Drotningsvik. Slike dietter er vanskelig å holde i lengden, og mange ender opp med å gå opp igjen i vekt. – Jeg anbefaler å ta utgangspunkt i eget kosthold og jobbe med å endre 1–3 vaner. Dette kan eksempelvis være for store porsjonsstørrelser til middag, småspising av snacks til kvelds eller andre vaner som bidrar til at vekten ikke går ned. Ofte vil disse endringene føre til en saktere vektreduksjon, men resultatet blir gjerne en livsstilsendring som holder over tid. Hun minner om at vektreduksjon er tålmodighetsprøve. – Men dersom man klarer å gå ned 1 kg hver måned, så tilsvarer dette fort 12 kg på et år. | [
"Berit Fredheim gikk ned 32 kg ved hjelp av slankemedisinen Wegovy.",
"Medisinen kom på det norske markedet i januar 2023 og koster Berit 24.500 kr så langt.",
"Vektreduksjonen har hjulpet henne med å kjenne seg mett uten å overspise, og hun har gått fra 2XL til medium klesstørrelse.",
"Ernæringsfysiolog Aslaug Drotningsvik mener medisinen kan hjelpe med vektreduksjon, men understreker viktigheten av individuell hjelp og veiledning for et sunt kosthold."
] | 4 | 17.25 | short | many |
LlywvP | vg | Hyller Vålerenga-fansen etter nedturene: – Det er unikt | Stappfullt på fotballkamp. Stappfullt på hockeykamp. Man kan jo lure på om Vålerenga-fansen vil seg selv vondt. De siste årene har det vært lite å juble for i den tradisjonsrike klubben. Både på kunstgress og is. Derfor var det noe vålerengsk over å rote bort en ledelse i Jordal onsdag kveld også. Klubbens nye hjemmebane var fylt til randen. Hjemmefansen var klare for fest. Festen må vente til fredag, når syvende og siste kamp i semifinalen spilles. Et fotballag som har rykket ned til Obos. Et hockeylag som ikke har vunnet et NM-gull på 15 år. Likevel er støtten fra Klanen og VIF-fansen stor. – Ja, det er ikke noe å lure på. Vi har hatt en enorm støtte i de første kampene. De er påskrudd, «taggade» og klare, sier fotballtrener Geir Bakke. I solsteiken på kunstgresset på Jordal tok de seg greit videre mot fjerdedivisjonslaget Union Carl Berner. Utsolgt på tribunen. Bra med folk på gratishaugen. – Det er unikt. Vi får prøve å innfri på alle mulige måter. Jeg kan ikke love at vi vinner fotballkampene hver gang, men vi skal fremstå som en gjeng som vil opp og frem sammen og skape gylne, gode øyeblikk, sier Bakke. Han tok over trenerjobben i fjor sommer. Samtidig hentet klubben en spiss til rundt ti millioner kroner. Det endte med nedrykk til Obosligaen. I første hjemmekamp mot Sogndal kom 9164 tilskuere på kamp. 104 flere enn det gjorde i første serierunde i Eliteserien i fjor. I fjor var det Fredrikstad som hadde det høyeste snittet i Obosligaen med i underkant av 5000. – Det handler om klubbkulturen. Vålerenga er mer enn det som skjer på banen. Det er en del av deg uansett hvordan det går. Du ser hvordan Klanen har mobilisert, sier Christian Borchgrevink. Jordal kunstgress tømmes ganske så raskt etter at begge lag har fått sin hyllest og små barn har tatt sine selfies. Tidspunktet lagt opp slik at det skulle være mulig å rekke både fotball og hockey. Ti minutter inn i kampen mot Oilers har begge lag scoret ett. Det er et solid trykk fra hjemmefans som har opplevd langt mindre suksess enn sine motstandere fra Rogaland. – Det er en enorm kraft i Vålerenga når det mobiliseres. Det er mange som holder med Vålerenga, sier ishockey-spiller Martin Røymark. 5300 tilskuere i Jordal satte nye rekord for arenaen. – Det mobiliseres skikkelig i dag. Folk var her tidlig. Det var «sjåka» med folk allerede i 16.30-tiden da jeg kom hit. Det var synd vi ikke fikk toppet det hele med en finalebillett i dag, sier målscorer for Vålerenga Thomas Olsen. VIF-fansen i hallen måtte reise hjem skuffet. Slik mang en tilskuer med blått skjerf i hovedstaden har gjort de siste årene. – Noen ganger må vi lide sammen. Andre ganger skal vi ha det bra sammen fordi vi har tatt tre poeng, sier Geir Bakke. VIF-fansen leverer. Nå er det opp til spillerne, både på is og gress. – Vi har litt å leve opp til, sier Christian Borchgrevink. | [
"Vålerenga-fansen viser enorm støtte til klubben til tross for nedturer i fotball og hockey",
"Fotballtrener Geir Bakke og spiller Christian Borchgrevink fremhever klubbkulturen og fansens mobilisering",
"5300 tilskuere i Jordal satte ny rekord for hockeyarenaen. "
] | 3 | 11.666667 | short | few |
RG3km5 | vg | 22 tonns turbinblad falt av: – Folk bør holde seg unna | Et 22 tonns turbinblad falt av en vindmølle i Nord-Odal i går kveld: – Jeg er utrolig glad for at ingen ble skadet, sier ordføreren. – Dessverre stemmer det at et turbinblad har falt ned fra en turbin i Odal vindkraftverk, nærmere bestemt på Engerfjellet, sier Lars Tallhaug, daglig leder i Odal vindkraftverk til avisen sent onsdag kveld. Han forteller at det ikke var personer i nærheten da hendelsen skjedde. Odal vindkraftverk består av 34 vindturbiner – 23 på Songkjølen og 11 på Engerfjellet. Det var Glåmdalen som skrev om saken først. Turbinbladet som knakk og falt av var 72 meter langt. På vindkraftverkets nettsider står det at hvert enkelt turbinblad veier hele 22 tonn. – Folk bør holde seg unna området med tanke på sikkerhet, sier ordfører Odd Kjetil Østvand-Sløtte (Ap) til VG torsdag morgen. Han sier de ble informert om hendelsen ved 21-tiden i går kveld. Han kjenner ikke til om det oppsto skader på bakken eller på selve vindturbinen etter hendelsen. – Jeg er utrolig glad for at ingen ble skadet da bladet falt av, sier han. Østvand-Sløtte sier at Odal vindkraftverk stengte ned Engfjellet-turbinene i går. Odal vindkraftverk meldte klokken 06.30 torsdag at alle vindmøllene er stengt. – I påvente av videre undersøkelser har vi stengt hele vindkraftverket og vi ber publikum respektere at anlegget er stengt for all ferdsel, skriver de på sine nettsider. – Skal tåle vind Ifølge Østvand-Sløtte er alle 34 turbinene av samme type som den som mistet et blad i går. – Kan det bli aktuelt å stenge ned alle turbinene? – Det er opp til Odal vindkraftverk å ta avgjørelse om ytterligere tiltak. Jeg skal i et møte med dem nå. – Kan det være aktuelt å stenge disse turbinene i lang tid? – Det er vanskelig å svare på det nå. Odal vindkraftverk sender opp fagfolk nå og det blir opp til dem å finne ut hva som har skjedd, sier han. – Det har vært endel skader på dette anlegget tidligere. Har det sammenheng med gårsdagens hendelse? – Vi vet ikke om denne hendelsen har sammenheng med tidligere skader. Det var kraftig vind i går, men turbinene skal tåle vind, og de er selvjusterende og skal slå seg av dersom vinden blir for sterk, sier han. – Hva betyr det for kommunen at deler av vindkraftverket er stengt? – Det er jo beklagelig, for kommunen er avhengige av disse inntektene, men sikkerheten kommer selvsagt først, sier ordføreren. Daglig leder Tallhaug forteller at vindkraftverket og området er stengt mens de gjør flere undersøkelser, og at både kommunen, politiet og myndighetene er varslet. – Vi følger saken tett og gjør nå vårt ytterste for å få oversikt over skaden og årsaken, sier han til Glåmdalen. Kim Jonny Karlsen, som bor i Nord-Odal, forteller til VG at han tok bilde av vindturbinen med det knekte bladet fra verandaen sin i 20.30-tiden onsdag kveld, og at det blåste kraftig i området. Engerfjellet ligger i Nord-Odal kommune i Innlandet, like ved grensen til Akershus. VG har vært i kontakt med Innlandet politidistrikt natt til torsdag, som bekrefter at de ble varslet om hendelsen i 22.30-tiden onsdag kveld. – Meldingen vi fikk gikk ut på at de som jobber der har undersøkt stedet og at det ikke er meldt inn at det er personskade, sier oppdragsleder Mats Westby Aamodt. Det er foreløpig ikke en politisak. I mars skrev NRK at 15 av de 34 vindturbinene på vindkraftverket var ute av drift på grunn av skader på flere av vingebladene. – Dette er en produksjonsfeil, sa daglig leder Lars Tallhaug til kanalen da. Arbeidet med å utbedre feilene pågår, og på flere av turbinene demonteres bladene, skriver vindkraftverket på sine nettsider. | [
"Et 72 meter langt langt turbinblad har knekt og falt av vindturbin i Odal vindkraftverk på Engerfjellet, melder avisen Glåmdalen. ",
"Vindkraftverket har satt krisestab, og har stengt ned mens de undersøker saken. ",
"I mars meldte NRK at 14 av vindkraftverkets 42 vindturbiner var ute av drift på grunn av skader på flere av turbinbladene. "
] | 3 | 18 | short | few |
8Jbn6W | vg | Zelenskyj: – Putin vil knekke oss fullstendig | Natt til torsdag er det meldt om angrep i flere ukrainske byer. NATOs generalsekretær Jens Stoltenberg er klar på at Ukraina ikke kan vente lenger på luftforsvar og ammunisjon. Samtidig advarer Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj mot å fryse konflikten og inngå avtaler med Vladimir Putin. Onsdag bombet Russland igjen ukrainske byer, særlig Kharkiv, som er den nest største byen. På kvelden var det havnebyen Odesa som ble truffet av russiske missiler. Natt til torsdag er det igjen massive russiske luftangrep mot en rekke regioner, melder det ukrainske luftforsvaret. Borgermesteren i byen Kharkiv, Ihor Terehov, sier ifølge Reuters at kritisk infrastruktur i byen er under angrep. Det meldes også om eksplosjoner i Lviv og Zaporizjzja-regionen tidlig torsdag morgen. – Når noen snakker om å fryse konflikten og gjøre avtale med Putin, er det bare oppspinn fra folk som ikke fullt ut forstår Putin, sier Zelenskyj ifølge nyhetsbyrået Unian. President minnet om at Putin offentlig har sagt at det ikke finnes noe Ukraina, ukrainsk nasjon eller ukrainsk folk – og at noen har funnet på Ukraina. – Dette forteller oss bare én ting: at Putin vil knekke oss fullstendig, sier Volodymyr Zelenskyj. – Det er russisk terror hver dag og natt i grenseområdene og ved fronten. Putin vil gjøre alt som er mulig for å intensivere angrepene mot Ukraina i år – og forsøke å knekke oss. – Hvis vi får våpen og konkrete politiske tiltak fra våre partnere, så vil vi knekke ryggen til Putin, fortsetter han ifølge Unian. Under et møte med Finlands president ga fra NATO-sjef Stoltenberg støtte til Zelenskyj: – Ukraina kan ikke vente lenger. De trenger luftforsvar, ammunisjon og bistand nå. Vestens manglende levering av luftforsvarssystemer til Ukraina har gitt Russland muligheten til å ramme flere mål i Ukraina og presse på langs frontlinjen. Øverstkommanderende i USAs europeiske kommando, general Christopher Cavoli, advarte onsdag mot at Ukraina «i løpet av kort tid» kan gå tom for artillerigranater og sånn sett bli sårbare, melder Reuters. – Hvis den ene siden kan skyte, og den andre siden ikke kan skyte tilbake, så taper den siden som ikke kan skyte tilbake, fastslår generalen. – De er virkelig avhengige av oss i år. Uten vår støtte vil de ikke kunne vinne, sier Cavoli. Den republikanske lederen for Representantenes hus, Mike Johnson, nekter å stemme over et lovforslag som ville gi 60 milliarder dollar mer til Ukraina. Det hvite hus forsøker febrilsk å finne måter å sende assistanse til Kyiv på. Russiske angrep har lenge vært rettet mot Kharkiv og områdene rundt, men angrepene har blitt mer intense de siste ukene, og rammer både sivile og energiinfrastruktur. Tidlig på kvelden onsdag sendte russerne missiler mot Odesa. Fire personer ble drept, blant dem en ti år gammel jente og mange er såret, melder Unian. | [
"NATOs generalsekretær Jens Stoltenberg mener Ukraina trenger luftforsvar og ammunisjon nå.",
"Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj advarer mot å fryse konflikten og inngå avtaler med Putin.",
"Russiske angrep rammer ukrainske byer, som Kharkiv og Odesa.",
"Zelenskyj ber om våpen og politiske tiltak for å knekke ryggen til Putin.",
"Uten støtte fra Vesten blir Ukraina sårbar og kan tape konflikten, ifølge amerikansk general Christopher Cavoli."
] | 5 | 12.6 | short | many |
5BmxaX | ab | Oscar ”Blade runner” Pistorius ”nya liv” efter tiden i fängelsen | Reeva Steenkamps mamma saknar sin dotter ”varje dag”. Samtidigt försöker mannen som sköt henne till döds, Oscar ”Blade runner” Pistorius, starta ett nytt liv efter tiden i fängelse. – Han är en skugga av sitt forna jag, säger en person som sett honom i hemstaden Pretoria samtidigt som han nu nekas jobb. Han blev känd som Paralympicsstjärnan ”Blade runner”. Men på alla hjärtans dag 2013 sköt han flickvännen Reeva Steenkamp till döds genom badrumsdörren i deras gemensamma hem. Sedan dömdes Oscar Pistorius till fängelse i 13 år och fem månader. Där satt han fram till januari i år när han frigavs villkorligt efter drygt halva tiden bakom galler. – Han skulle komma ut någon gång. Det är oundvikligt. Nu är det villkorligt, men det gör ingen skillnad i mitt liv. Han har gjort vad han gjort. Jag har förlorat världens finaste dotter. Vi har varit ifrån varandra i flera år, jag saknar henne varje dag, har Steenkamps mamma June sagt. Men det nya livet därefter har kommit med sina utmaningar för det tidigare sprintfenomenet Pistorius som blev känd för att springa med sina speciella benproteser. I stället spenderar han sina dagar med att sopa golv som vaktmästare och volontär på en lokal kyrka ihop med en släkting. Nekas jobb: ”Farligt” En person, Aida Govender, som besöker kyrkan har sagt följande enligt New York Post: – Han har längre hår, skägg och är inte alls lika slank i kroppen. Du skulle aldrig tänka dig att han var elitidrottare. Han är inte densamma. En annan person i anslutning till kyrkan säger: – Han är inte någon som tar vänskaplig kontakt. Jag vet inte om jag sett honom med ett leende, han är en skugga av sitt forna jag. På jobbfronten ska han också ha tagit kontakt med personer på den internationella paralympiska kommittén för att samarbeta. Men han har inte fått napp. – Det är för farligt att jobba med honom. Det finns inget för honom att hämta här, säger en medlem i kommittén. Kraven efter fängelsetiden I övrigt har han förlagt sitt liv i en villa värd två miljoner pund (motsvarande 27 miljoner kronor) som tillhör släktingen Arnold i Pretoria, Sydafrika. Men det har krävts vissa åtgärder. Som elstängsel och taggtråd. Det som beskrivs som ett ”exklusivt område” ska även ha beväpnade vakter och vakthundar. På det personliga planet har han de nuvarande premisserna för sin villkorliga frigivning till december 2029. Här är några av kraven: ✓ Han måste gå i terapi för att jobba på sin ”ilska” och ”könsbaserade problem med ilska”. ✓ Han kommer också att behöva genomföra samhällstjänst, men tvingas inte bära fotboja. ✓ Dock kan han få oannonserade besök av polisen och kommer genomföra oplanerad alkohol- och drogtestning. 37-åringen deltog även på OS i London 2012. | [
"Oscar Pistorius, känd som ”Blade runner” dömdes för mordet på sin flickvän Reeva Steenkamp. ",
"Nu försöker han starta ett nytt liv och tillbringar sina dagar med att jobba som vaktmästare och volontär på en lokal kyrka i Pretoria.",
"Efter sin frigivning har han bland annat försökt hitta nya jobbmöjligheter, men nobbats till följd av sin fängelsedom."
] | 3 | 18.666667 | long | few |
l38qGe | vg | 17. mai-bråket: – På aller villeste veier | Is, bunad og Danby Choi – tenk at snart er dagen her! Men denne kombinasjonen kommer ikke uten bråk. Det har stormet etter at Høyre inviterte Subjekt-redaktør og samfunnsdebattant Danby Choi til å holde 17. mai-tale i Oslo. Geir Lippestad har vært en av de mest kritiske stemmene til valget. Den kjente advokaten er leder i partiet Sentrum og sitter i 17. mai-komiteen. Han ønsker seg en mer «samlende taler», ifølge NRK. – 17. mai er en dag hvor vi feirer det som er samlende for oss som nasjon. Der vi står sammen om de grunnleggende tingene som følger av Grunnloven, og ikke trekker opp splittende og kontroversielle diskusjoner akkurat den dagen, sa Lippestad til kanalen. Nå får han så 17. mai-hatten passer – av ingen andre enn selveste forfatter Anne Holt (65). Og da mener vi «den ekte» Anne Holt. – Que??? skriver hun på Facebook om utsagnet fra Lippestad. VG har vært i kontakt med Holt, som ikke har ytterligere kommentarer til saken og viser til Facebook-innlegget sitt. Hun mener Lippestad er på «aller villeste veier». – Nå har ikke jeg feiret nasjonaldagen på over 50 år, men det prinsipielle ved den mener jeg å kunne. 17. mai er først og fremst en feiring av selvstendighet og frihet, skriver forfatteren. – Det er også en feiring av Grunnloven per se, en lov som inneholder en hel del som kan være verdt en feiring. Ytringsfrihet, blant annet, skriver hun videre. VG har prøvd å kontakte Geir Lippestad flere ganger, men har foreløpig ikke fått svar. Kritikk fra flere hold Det er ikke bare Lippestad som er kritisk til valget av Danby Choi. Komitémedlem og bystyrerepresentant Sulaksana Sivapatham fra SV har sagt til NRK at heller ikke de ville valgt Danby Choi som taler – og varslet at dette blir tema på torsdagens møte i komiteen. Tiktoker Anine Olsen har samlet inn 15.000 underskrifter til kampanjen: «NEI til at dem som offentlig støtter voldtektsmenn skal holde tale på 17. mai i Oslo». «Kampanjen» mot han, stammer fra en video fra november 2023 der Danby Choi sier til en av de dømte i den mye omtalte overgrepssaken i Bergen at «du har blitt kansellert». Så klapper han mannen på ryggen og sier «dette går bra». Subjekt-redaktøren beklaget saken. – Jeg har utvist dårlig dømmekraft, og beklager, skrev Danby Choi den gangen. – Jeg prøver ikke å «kansellere» han, eller kneble hans ytringsfrihet. Jeg mener bare at det ikke en menneskerettighet å holde tale på 17. mai. Og bruker for øvrig også min egen ytringsfrihet til å formidle det, har Anine Olsen svart på Instagram. Hovedpersonen selv har sagt at han ikke har noen planer om å trekke seg. Han gleder seg derimot stort og håper han får holde talen i fred. – Jeg har fått æren av å holde hovedtalen på 17. mai, og bekranse Henrik Ibsens grav, på oppdrag fra Oslo kommune. Større blir det jo nesten ikke. At noen reagerer, er helt OK, skrev han på Facebook onsdag kveld. – Frivillig å høre på VG har også spurt hva Oslo-ordfører Anne Lindboe mener om valget av Danby Choi. Hun hadde ingen kommentar og skrev i en SMS at 17. mai-komiteen bestemmer hvem som inviteres til å holde taler og at spørsmål måtte rettes dit. Tidligere ordfører i Oslo, Fabian Stang (H), tar det hele med stor ro. – Jeg er sikker på at han vil holde en god tale og det er helt frivillig å velge å høre på, skriver han i en melding til VG. Til deg som har kommet så langt i saken, her er et sidespor: At Danby Choi skriver «hovedtalen» på 17. mai har nemlig ført til litt forvirring. Finnes det egentlig noen hovedtale på 17. mai i Oslo? Nei, er svaret fra leder i 17. mai-komiteen, Bjørn Revil (Frp). – Det heter bekransning og tale ved bekransing, sa Revil til VG tidligere onsdag. På Norges nasjonaldagen i hovedstaden holdes det hele 10 slike taler, der forskjellige politiske partiet får velge hvem som skal tale. | [
"Høyre har invitert Subjekt-redaktør og samfunnsdebattant Danby Choi til å holde 17. mai-tale i Oslo, noe som har skapt debatt. ",
"Sentrum-leder Geir Lippestad kritiserer valget, og ønsker en mer «samlende» taler. Tiktoker Anine Olsen har samlet inn flere tusen underskrifter mot at Danby Choi skal holde tale. ",
"Forfatter Anne Holt kritiserer Lippestad og sier 17. mai handler om ytringsfrihet, som er nedfelt i grunnloven. ",
"Danby Choi sier at han ikke vil trekke seg, og at det er en ære å få holde talen."
] | 4 | 20.75 | long | many |
gEXqmq | ab | Samuel ”SampeV2” Stronegger avslutar samarbete med nätcasinon efter kritiken | Twitch-profilen Samuel ”SampeV2” Stronegger slutar med att göra reklam för casinon och bettingsajter. Beskedet kommer efter att han fått kritik för samarbetet. – Vissa tycker att jag är en hemsk människa, säger han i en livesändning på Twitch enligt SVT. Emil ”Heaton” Christensen, 39, och Samuel ”SampeV2” Stronegger, 24, har fått kritik efter Kulturnyheternas granskning om spelinfluencers som marknadsför olagliga nätcasinon. På sina twitch-konton marknadsför de bland annat nätcasinot BC Casino som saknar licens i Sverige. – De här två har nämnts av hjälpsökande, sa Allan Erdman på beroendelinjen Spelfriheten då. SampeV2: ”Vi är klara” I en livesändning på Twitch berättar Samuel ”SampeV2” Stronegger nu om hatet han fått efter granskningen, skriver SVT. – Vissa tycker att jag är en hemsk människa, och är vidrig. Folk har skrivit både det ena och det andra till mig, säger han. Samtidigt meddelar han att han nu slutar med att marknadsföra nätcasinon. – Jag känner att vi är klara, säger han. Han fortsätter: – Vi har gjort det. Men om det bidrar till att till exempel barn börjar spela och pengar försvinner och så vidare och därmed startar något beroende, och det här kan vara en ingång dit, så vill inte jag vara där. Då säger jag ifrån. | [
"Twitch-influencers Samuel \"SampeV2\" Stronegger och Emil \"Heaton\" Christensen har kritiserats för att marknadsföra olagliga nätcasinon som saknar licens i Sverige.",
"Efter kritiken meddelar nu Stronegger att han avslutar sitt samarbete med nätcasinon.",
"Stronegger uttrycker oro över att hans marknadsföring kan leda till att barn börjar spela och utvecklar spelberoende."
] | 3 | 16.333333 | short | few |
LlyKop | vg | Nye avhør etter at Ivan (3) døde på sykehus: – Det verst tenkelige | Onsdag pågikk det nye avhør etter at Ivan (3) døde under narkose. Barnetannlege Hilde Nordgarden har aldri før hørt om at et barn har dødd under tannbehandling. – At tannbehandling i seg selv kan føre til akutt død er veldig uvanlig. Det sier spesialist i barnetannhelse Hilde Nordgarden. Hun er avdelingsleder ved TAKO-senteret ved Lovisenberg sykehus og nasjonalt kompetansesenter for oral helse ved sjeldne diagnoser. 2. april døde tre år gamle Ivan Bilal (3) i forbindelse med en tannlegebehandling på Stavanger universitetssykehus. Foreldrene reiste med sønnen fra Egersund til Stavanger for en tannlegesjekk med mulig påfølgende behandling for lille Ivan, ifølge foreldrene. Fordi sønnen hadde Williams syndrom, var det bestemt at treåringen skulle legges i narkose, sier faren. Ivan våknet aldri fra narkosen. Nye avhør onsdag Bistandsadvokat Anne Kroken sier at familien nå bistår politiet i Stavanger i arbeidet med å hente inn journaler og dokumenter. Også onsdag satt familien i avhør med politiet. Kroken har tidligere fortalt at guttens diagnose er årsaken til at han allerede har hatt en rekke konsultasjoner ved Stavanger universitetssykehus. – Familien har vært der en rekke ganger før og følt seg godt ivaretatt, men denne gangen opplevde de det annerledes, sier Kroken. Hun sier det nå er viktig å få klarhet i to ting: Guttens tilstand krever at det tas særlig hensyn ved medisinsk behandling og god informasjon er viktig. Hun stiller spørsmål ved om dette ble gjort. – Når foreldrene i tillegg ikke har fått tolk, viser det at kommunikasjonen ikke har vært god nok, sier Kroken. VG har i samtale med Ivans far, Riad Hassan Bilal, blitt gjort kjent med alt familien opplevde på Stavanger Universitetssykehus (SUS) 2. april. Det var dagen gutten deres døde. Ikke uvanlig med narkose Det er ikke mer risikabelt å benytte narkose ved tannbehandlinger enn ved andre type behandlinger, sier barnetannlege Nordgarden. Hun understreker at hun hverken kjenner omstendighetene eller årsakene til tannbehandlingen ved Stavanger universitetssykehus, og at hun uttaler seg på generelt grunnlag. – Faktisk mener vi som jobber med munnhelse hos barn at det
brukes for lite narkose når barn skal til tannbehandling. Dette gjelder særlig ved langvarige og store behandlinger. – Det verst tenkelige Universitetssykehuset i Stavanger sier de ikke har anledning til å gi ytterligere detaljer om saken på grunn av den etterforskningen, og på grunn av taushetsplikten. Klinikkleder Geir Lende skriver likevel følgende i en e-post til VG: – Familien har opplevd det verst tenkelige foreldre kan oppleve. Vi forstår veldig godt at familien har mange spørsmål rundt det som har skjedd. Saken etterforskes nå av politiet, og Statsforvalteren har opprettet tilsyn. Vi skal legge til rette for at alle forhold blir grundig belyst. I Egersund sitter en familie tilbake som er sterkt preget av sorgen og savnet etter minstemann. – Jeg er knust og har det vondt. Jeg er trist og lei meg, men også sint for det som har skjedd. Men jeg har lovet Ivan at jeg skal kjempe for at dette ikke skal skje med andre. Jeg prøver å være sterk for Ivan, sier pappa Riad. Også Ivans mamma, Touileen, sliter hardt nå. Ivan var hennes eneste barn. – Hun er lei seg og har det vondt både mentalt og fysisk, sier Riad Hassan Bilal. Foreldrene til Ivan har fortalt VG at de gjentatte ganger ba om å få tolk, men at de ikke fikk det – og at de dermed forsto lite at hva som skjedde på sykehuset 2. april. Pasienter og pårørende i Norge har rett til å få informasjon om helse, sykdom og behandling på et språk de forstår. Bruken av tolk er hjemlet i norsk lov. – Tolken er uten tvil veldig viktig for rettssikkerheten og behandlingen til pasienten, men også for behandleren, sier Thomas Petter Ekhaugen. Han er leder for Tolkesentralen ved Oslo universitetssykehus (OUS), og uttaler seg på generelt grunnlag. – Klarer ikke uttrykke hva som er galt – Det er behandler som har ansvar for å bestille tolk. Det skjer ikke automatisk, det er alltid en individuell vurdering, men hvis man ikke får utøvd riktig pasientbehandling på norsk så skal det bestilles tolk. Dette har også en kostnad, men det er ikke det som er avgjørende, forteller Ekhaugen. – Hva kan skje om det ikke er tolk til stede? – Da kan det være at pasienten ikke får den behandlingen som vedkommende skal ha. Ting forsvinner i kommunikasjonen, det kan være at pasienten ikke klarer å uttrykke hva som er galt, eller at behandler hverken får stilt viktige spørsmål eller får viktige svar, sier Ekhaugen. Tolkesentralen ved Oslo universitetssykehus har avtale med mer enn 300 tolker, som tar oppdrag på mer enn 80 språk. – Kan være skremmende Spesialistene ved TAKO-senteret håper at foreldre ikke blir redde for å legge barna sine i narkose for å få gjort nødvendig tannbehandling. – I dag behandles for mange barn med bare lokal bedøvelse. For barn kan det være skremmende, særlig barn som i tillegg har kognitive utfordringer eller er sensitive for lyd, som barn med Williams gjerne er. Styreleder Erik Andersen i Norsk forening for Williams syndrom sier at barn med denne diagnosen kan ha ulike helsemessige utfordringer, som for eksempel hjertefeil. – Derfor er det viktig med god kommunikasjon i forkant av et inngrep eller en behandling, særlig ved narkose, sier han. Andersen har selv en sønn med Williams syndrom. – Vi tar alltid blodprøver et par dager i forkant av en narkose og før man starter behandling, sier Andersen. Han sier slike undersøkelser er anbefalt for å sjekke at barnet vil tåle narkose og eventuelle behandlinger. Mange medlemmer i foreningen føler seg sterkt berørt av den tragiske hendelsen. – Det er første gang i mine 26 år som leder at jeg hører om et akutt dødsfall knyttet til denne diagnosen, sier han. | [
"Ivan (3) døde under narkose i forbindelse med tannbehandling ved Stavanger universitetssykehus.",
"Barnet hadde Williams syndrom, som kan kreve særlige hensyn ved medisinsk behandling.",
"Nye politiavhør er gjennomført onsdag, og familien bistår med å hente inn journaler og dokumenter.",
"Ivans foreldre ba om tolk flere ganger, men fikk ikke det. Dette kan ha påvirket kommunikasjonen og behandlingen.",
"Universitetssykehuset i Stavanger etterforskes, og saken er viktig for å avdekke om nødvendige tiltak var iverksatt og om rutiner er tilstrekkelige."
] | 5 | 15.6 | short | many |
769rxB | ap | Rema-Reitan er gebyrkutt-vinneren. Reduseres med nær 9 milliarder. | Det er sluttsummen på gebyret som teller. Odd Reitan vinner derfor mest på Konkurransetilsynets kraftige kutt i varslene om milliardgebyrer til dagligvarekjedene. Dersom Konkurransetilsynet hadde lagt sitt opprinnelige syn til grunn i onsdagens varsel til dagligvarekjedene, hadde Reitan risikert et gebyr på ca. 10 milliarder kroner. Nå blir det i verste fall 1,3 milliarder kroner i sluttsum for Odd Reitan, hans to sønner og barnebarn. Dette innebærer et kutt i gebyr fra tilsynet på minimum 8,7 milliarder kroner, eller 87 prosent, sammenlignet med hva som tidligere var "worst case"-scenarioet for Reitan. Konkurransetilsynet har ennå ikke fattet et endelig vedtak. Reitan Gruppen, Norgesgruppen og Coop Norge har nå en knapp måned på seg til å argumentere for at de må slippe gebyr helt. Hvis ikke det går, vil de kjempe mot gebyrene om nødvendig helt til topps i rettsapparatet. Da vil Høyesterett avgjøre saken om noen år. Striden og milliardgebyrene handler om kjedenes bruk av såkalte prisjegere som sjekker konkurrentenes priser. Det første varselet ble gitt før jul 2020. Endrer beregning av gebyrer Årsaken til at Reitan nå kan trekke et lettelsens sukk, er at tilsynet har gått bort fra sitt tidligere syn om at de tre kjedene hadde som formål å begrense konkurransen. Tilsynet fortalte tidligere i år at de mener den såkalte prisjeger-ordningen «kun» hadde som virkning at konkurransen ble mindre. – Da ble det også riktig å se på utmålingen av gebyrene. I det nye varselet er gebyrenes størrelse basert på den berørte omsetningen i den relevante perioden (2011–2018) og ikke lenger konsernomsetningen det siste året før et eventuelt endelig vedtak. Det sier Magnus Friis Reitan i Konkurransetilsynet. Han er nestleder i tilsynets avdeling for mat, handel og helse. Tross navnelikheten er denne Reitan hverken sønn av Odd eller i slekt med milliardærfamilien fra Trøndelag. Samlet er Reitan-familien god for 59 milliarder kroner, ifølge bladet Kapital. Hvis det opprinnelig varselet hadde blitt stående, ville tilsynet krevd et gebyr på 10 prosent av Reitan-konsernet driftsinntekter i 2023. Det ville beløpt seg til ca. 10 milliarder kroner. Nå er varslet isteden basert på en noe mindre andel av datterselskapet Rema 1000s årsomsetninger i årene 2011–2018. Begrenset jubel På Reitans hovedkontor på Lade i Trondheim, blir nyheten om at «worst case»-gebyret nå er redusert fra 10 milliarder kroner til ca. 1,3 milliarder kroner, mottatt med utad dempet begeistring. – Reitan er gebyrkutt-vinneren. Gratulerer med det? – Jo, takk – tror jeg. Men om gebyret er 10 milliarder, 1. milliard eller 1 krone er ikke vesentlig. Vi er helt uenig i at det er grunnlag for noe som helst gebyr. Det svarer Kårstein Eidem som er leder for næringspolitikk i datterselskapet Reitan Retail. Det er nå eier av dagligvarekjeden Rema 1000. – Da tilsynet i februar la bort sitt tidligere syn om at kjedene hadde hatt et formål om overtredelse av konkurranseloven, så var vi helt enige i det. Derfor har vi ventet på at de ville legge bort saken helt. Når tilsynet nå kommer med et tilleggsvarsel om konkurransevridende virkning, er vi fortsatt uenige. Gebyr slår veldig ulikt Det mulige gebyret for Reitan, på 1,3 milliarder kroner, er like stort som det Coop Norge har fått varsel om. Forskjellen mellom de to konkurrentens finansielle evne til å bla opp slike milliardsummer er imidlertid enorm. Reitan-konsernet sitter på ca. 40 milliarder kroner i egenkapital. Coops egenkapital er på ca. 7 milliarder kroner. Dersom de varslede gebyrene blir stående, blir derfor hele 20 prosent av Coops egenkapital spist opp over natten. Til sammenligning reduseres Reitan-konsernets egenkapital med bare 3 prosent. Norgesgruppens nye gebyrvarsel på 2,3 milliarder kroner utgjør til sammenligning knappe 8 prosent av dette konsernets bokførte egenkapital. | [
"Konkurransetilsynet varslet onsdag dagligvarekjedene om milliard-gebyr. Gebyrene er imidlertid kuttet fra de 21 milliarder som ble varslet i 2020, til 5 milliarder i 2024.",
"I januar i år ble det kjent at tilsynet ikke kom til å opprettholde gebyret de opprinnelig varslet i 2020, på 21 milliarder kroner.",
"Coop er i det ferske varselet fra onsdag varslet om et overtredelsesgebyr på rundt 1,3 milliarder kroner, Norgesgruppen et gebyr på 2,3 milliarder kroner og Rema et gebyr på 1,3 milliarder kroner.",
"Saken vurderes nå som «begrensende» for konkurransen, og ikke lenger som en såkalt formålsovertredelse av konkurranseloven.",
"Tross reduksjonen, kjedene er fortsatt svært misfornøyd med tilsynets varsel."
] | 5 | 21.2 | long | many |
GMvkr4 | vg | Kjæresten så Maanums kollaps: – Ekstremt tøft | Den norske landslagsspilleren Frida Maanum (24) kollapset under ligacupfinalen mellom Chelsea og Arsenal. Nå forteller kjæresten Emma Lennartsson om hvordan hun opplevde den skremmende hendelsen. – Det var forferdelig å se, sier Lennartsson i et intervju med svenske Aftonbladet. Det var skremmende scener som utspilte seg i ligacupfinalen mellom Chelsea og Arsenal for 11 dager siden, da Arsenals norske midtbanespiller Frida Maanum kollapset på banen like før ekstraomgangene. Hendelsen skjedde utenfor kamera, og kampen ble avbrutt i flere minutter før Maanum ble fraktet ut på båre med oksygenmaske. På tribunen sto Lennartsson. – Tankene går både til det verste og at alt er bra. Men det var veldig tøft der og da. Jeg så ikke om hun beveget seg, og så ba de om all mulig legehjelp. Der og da var det ekstremt tøft, sier den svenske fotballspilleren. – Det var alt annet enn bra. Det var veldig tøft, forferdelig å se, forteller hun. Maanum ble liggende på banen i flere minutter før hun ble fraktet ut på båre for å få videre behandling. På spørsmål om hvordan det går med Maanum nå, svarer hun: – Jeg vil si at det går helt greit. Det er noe tøft å gå gjennom, så det er en prosess å komme seg gjennom det. Men hun får veldig god støtte i Arsenal. Lennartsson fikk ekstra fri fra klubben Linköping for å være sammen med Maanum etterpå. Noen dager etter kollapsen uttalte Arsenal at testene av Maanum ikke hadde kommet tilbake med tegn til hjerteproblemer, men at hun ville bli nøye overvåket fremover og gradvis returnere til trening. Maanum har ikke spilt i ettertid, og var ikke med da Norge tapte 0–1 mot Nederland i en EM-kvalifiseringskamp tirsdag. Selv har hun foreløpig ikke uttalt seg om kollapsen. | [
"Frida Maanum (24), norsk fotballspiller, kollapset under ligacupfinalen mellom Chelsea og Arsenal for 11 dager siden",
"Kjæresten Emma Lennartsson forteller til Aftonbladet om hvordan hun opplevde hendelsen",
"Maanum ble båret ut med oksygenmaske, og kampen ble avbrutt i flere minutter",
"Arsenal uttalte at tester ikke viste hjerteproblemer, men Maanum vil bli overvåket nøye og gradvis returnere til trening",
"Maanum sto over Norges landslagssamling og har ikke uttalt seg om hendelsen"
] | 5 | 14 | short | many |
XbGVeW | ap | Putin har endret taktikk. Nå risikerer Sasha (16) og studentene hennes livet for å danse. | KHARKIV, UKRAINA (Aftenposten): Kan den herjede byen tåle russernes siste trekk? For en halvtime siden falt missilene, men nå erstattes lyden av eksplosjoner med en av popsangene til artisten Drake. – Baby, I like your style ... lyder over høyttaleranlegget. Sasha (16) leder an mens barna rundt henne danser i vei. Så fort musikken stanser, løper de bort og omfavner den unge danselæreren. Barna tilbringer dagene på online hjemmeskole på grunn av faren for russiske angrep. Danseskolen er et av få steder de får være med venner, så lenge eksplosjoner ikke avbryter leken. Men: – Hver gang barna møter opp her, blir jeg overrasket over at de fortsetter å komme, forteller senterets leder, Karina. For den siste tiden har Putins krig gått fra vondt til verre for dem. Lærer av gamle feil Russlands angrep er trappet kraftig opp de siste par ukene. Nok en gang er målet å ødelegge sivil infrastruktur. Gjennom invasjonens to vintre gjennomførte Putin lignende bombekampanjer. Mørke, kalde netter fulgte. Ukraina klarte raskt å reparere store deler av skadene. Men når russerne igjen forsøker å nå målet, har de valgt en ny strategi. Mat som råtner og trafikkulykker Konsekvensene har vært katastrofale. Så langt er landets nest største by Kharkiv hardest rammet. Ødeleggelsen av et kraftverk førte til at byen mistet sin hovedkilde til strøm og elektrisitet. Strømbrudd førte til at maten i kjøleskap og frysere råtnet. Folk flyttet seg rundt fra bydel til bydel for å kunne lade PC-er og telefoner. Metrostasjonen ble slått ut en morgen, så langt flere enn vanlig måtte kjøre rundt i gatene enn vanlig. Mørklagte trafikklys ga flere bilulykker. Samtidig ble flyalarmen som varsler innkommende angrep, slått ut i deler av byen. Men aller verst er bombingen, som ikke ser ut til å avta. Snarere tvert imot. – Det er veldig ille. Og jeg tror det bare kommer til å bli verre, sier Yaroslav. Mannen med benet i armene Siden fjorårets siste dager har han bandasjert og båret vekk sivile etter angrep. Natt etter natt sover han i en kjeller. Hver gang det smeller, rykker han ut for å gi livreddende førstehjelp. – Det er skader vi ikke kan hjelpe med. Vi kommer til et åsted og så ser vi ... åh, lik. Vi bare ser dem på dem. Vi kan ikke hjelpe dem. Overlevende fraktes til sykehuset. Der møtte han en gang en mann som satt med et varmeteppe rundt seg. Skadet. Han holdt noe tett til brystet. Yaroslav ba mannen legge fra seg det han holdt, så han kunne sjekkes over for skader. Han holdt benet sitt, som hadde blitt revet av. Jobben gjøres frivillig, som ekstra hjelp til overarbeidede ambulansearbeidere. – Det har bare vært for mange angrep, legger han til. Natt til fredag våknet Volodymyr av at balkongdøren smalt inn i hodet hans da et missil traff utenfor hjemmet hans. En av naboene ble drept. – Jeg er bare glad for at mitt syv år gamle barnebarn ikke er her og ser dette. Hun har flyktet til Tyskland. Volodymyr har ingen planer om å dra, selv om 66-åringen er over alderen for verneplikten og kan forlate landet. Tyskland, i likhet med Norge, er ett av flere land som strammer inn reglene for ukrainere som kommer. Samtidig fortsetter våpenstøtten fra Vesten å minske. Det ser Putin ut til å utnytte for alt det er verdt. Fødte sønnen til lyden av missiler Økningen i angrep gjør at ukrainerne må bruke stadig mer ammunisjon for å skyte ned droner og missiler, samtidig går de en usikker tid i møte når det gjelder videre hjelp. – Vi må få slutt på denne terroren. Det er ekstremt viktig å styre luftforsvaret i Kharkiv, uttalte president Volodymyr Zelenskyj forrige uke. Likevel har byens innbyggere delte meninger om hvor ille situasjonen er. Noen sukker oppgitt over presidentens ønske om mer hjelp, de føler Vesten allerede har forlatt dem. Andre mener at de siste angrepene ikke er så ille sammenlignet med for to år siden, da russiske soldater sto på byens terskel. Da var Sofia (26) gravid. Fire måneder senere fødte hun sin første sønn til lyden av missiler. Hun trekker på skuldrene over det. Men de siste ukene med angrep har rystet henne og familien. Et større mål Ektemannens jobb er å trene arbeidere i byens nødtjenester. Nylig gjennomførte Russland et dobbeltangrep i sentrum. Flere redningsarbeidere ble drept mens de forsøkte å hjelpe sivile. – Det er et veldig vondt tema for oss. Familien tror, som mange ukrainerne, at russerne forsøker å skremme sivile vekk fra byen. – Men det kommer ikke til å skje. Vi fortsetter livet så normalt som vi kan. Av og til lurer jeg på om vi burde ha flyktet. Men dette er hjemmet vårt. Ville familien vært like optimistiske hvis de så hva byens voktere har til å forsvare byen med? Barnas hverdag Mens solen senker seg over Kharkiv, har en gruppe soldater et sjeldent øyeblikk av fritid utenfor byen. Så fort mørket senker seg, er tiden inne for å ta på skuddsikre vester og lade maskingeværene for skyte ned iranske Shahed-droner med kurs mot Kharkivs hus og hjem. Enn så lenge nyter de dagens siste solstråler. To gutter kommer vandrende bort til dem på det forlatte jordet, 8 og 10 år gamle. De kikker nysgjerrig på våpenet soldatene har på bilens lasteplan. – Bruker dere den der til å skyte ned droner, spør en av guttene. Ungene vet godt hva det er. – Russiske soldater kom hit. De hadde droner og slapp granater, forteller 8-åringen. Soldaten Serhii svarer tålmodig på barnas spørsmål. Før krigen trente han unge i kickboksing. Da invasjonen startet, så han russiske soldater løpe rundt i bygården. 29-åringen bestemte seg for å bli med og forsvare hjemlandet. Kollegaen Vitalij ble mobilisert i august 2022. Han skulle på butikken en morgen for å kjøpe kjøtt. Han fikk med seg en lapp som kalte ham inn til militærtjeneste. Mykhailo ble også mobilisert på samme tid. Etter en måned med trening ble han sendt for å forsvare en posisjon i det blodige slaget i Serebrjansk-skogen. Siden september i fjor har de tre soldatene hatt i oppgave å stanse droner fra å treffe Kharkiv. Hver gang soldatene skyter ned en, er det en seier. Men russerne har gjort alt de kan for å gjøre det så krevende som mulig. Skjult i mørket Dronene er malt svart. Soldatene kan kun se dem med nattkikkert. Hver gang de bommer, vet de at dronene har kurs mot byen bak dem hvor familiene deres ligger og sover. 22. mars hadde Vitalij fri da to droner traff 200 meter unna leiligheten hans. Smellene vekket ham og kona. Men deres 13 år gamle datter? – Hun våknet ikke engang, forteller han og rister på hodet. Krigens barn er for lengst blitt vant til lyden av bombene. – Hun bare sov videre. Det er selvsagt skummelt. Soldatene er ikke i tvil om hva som vil skje hvis de ikke får mer luftvern. – Russerne kommer ikke til å klare å ta byen vår, sier de. – Men mange flere kommer til å bli drept. | [
"Kharkiv i Ukraina lider under økte russiske angrep.",
"Russland har endret strategi og angriper færre mål, men med større intensitet. Flere droneangrep har rammet byens strøm og elektrisitet.",
"Ukrainere mener at Russland prøver å skremme befolkningen fra byen."
] | 3 | 12.666667 | short | few |
gEXqv0 | ab | Gypsy Rose Blanchard skiljer sig från Ryan Anderson | Gypsy Rose Blanchard och Ryan Anderson går skilda vägar efter 1,5 år som gifta. Enlig TMZ är det hon som lämnat in en ansökan om skilsmässa. De gifte sig i juli 2022, när Gypsy Rose Blanchard, 32, fortfarande satt i fängelse. Efter tre månader i frihet vill hon nu skiljas från Ryan Anderson, 37. Enligt TMZ är det Gypsy Rose som har lämnat in skilsmässoansökan. Flyttar in hos sin pappa Gypsy Rose har själv skrivit om skilsmässan på Facebook. ”Olyckligtvis går min man och jag igenom en separation och jag har flyttat in hos mina föräldrar”, skriver hon och syftar på sin pappa samt hans nya fru. ”Jag har stöd från familj och vänner som hjälper mig att gå igenom detta. Jag lär mig att lyssna på mitt hjärta. Just nu behöver jag tid att hitta vem jag är”. Gypsy Rose syns ihop med sitt ex Samtidigt som skilsmässan håller på att gå igenom har Gypsy Rose synts ihop med sin före detta fästman Ken Urker, 31. På bilder som bland annat Page Six har publicerat syns de två gå hand i hand under en shoppingrunda i Louisiana, USA. Paret var förlovade under tiden som Gypsy Rose satt i fängelse. Hjälpte till att döda sin egen mamma Gypsy Rose avtjänade nyligen ett sju år långt fängelsestraff för medhjälp till mord på sin egen mamma. Mamman led troligtvis av Münchausen by proxy. Under hela barndomen tvingades Gypsy Rose att sitta i rullstol, äta mediciner hon inte behövde, samt raka sitt hår så hon skulle se cancersjuk ut. Lögnerna om Gypsy Roses sjukdomar uppdagades i samband med att hon och dåvarande pojkvännen åkte fast för mord och medhjälp till mord. | [
"Gypsy Rose Blanchard ansöker om skilsmässa från Ryan Anderson efter 1,5 års äktenskap.",
"Hon har nyligen setts med ex-fästman Ken Urker. ",
"Blanchard har precis avtjänat sitt straff för medhjälp till mord på sin egen mor, som förmodligen led av Münchausen by proxy."
] | 3 | 14 | short | few |
wAyX8o | ab | Strömsund avfolkas – men unga eldsjälarna vägrar att lämna | Medan företag går i konkurs och folk flyttar från Strömsund som aldrig förr går Josefine, 25, och Erik, 26, mot strömmen. I Hoting har de startat en prisvinnande byggfirma och gör allt för att orten ska leva. – Vi är väldigt lokalpatriotiska, säger Josefine. Strömsunds stora claim to fame är den kultförklarade familjefilmen ”Dunderklumpen!” från 1974. Den spelades in i de strömsundska fjälltrakterna med Beppe Wolgers i huvudrollen. I turistmarknadsföringen kallar sig Strömsund för ”Dunderklumpslandet”, ortens stora sommarmarknad heter Dundermarknaden och jätten Jorm (en karaktär från filmen) finns som staty på hembygdsgården. Samma år som Dunderklumpen hade premiär blev Strömsund en av Sveriges till ytan största kommuner, en del i att kommunreformen sattes i verket och mindre kommuner i hela landet slogs samman till större. Prick 50 år senare är Strömsund fortfarande en av Sveriges största kommuner sett till arealen men blir allt mindre sett till folkmängden. 1974 bodde 17 954 människor här – nu är siffran 11 191. 2023 skedde det största antalet utflyttningar på drygt 20 år och man hade ett av de största invånartappen i Sverige. ”En ond cirkel” En av alla småorter som blev en del av Strömsund Dunderklumpsåret 1974 var Hoting, en liten by 40–50 minuter norr om Strömsunds centrum. Det kallas för ett stationssamhälle då inlandsbanan går genom orten, men nu för tiden är passagerarna mest timmerstockar. Persontrafiken lades ned 1985. Kring det gula stationshuset i centrum finns många tomma lokaler, fasader med blekta konturer av skyltar från verksamheter som en gång funnits här. Som mest bodde dryga 1 100 personer i Hoting under 1980-talet, i dag är det knappt 700. Men det finns både näringsliv och viss offentlig service – även om mycket hänger på en skör tråd. I ett så litet samhälle är varje verksamhet dyrbar. – Det blir en ond cirkel. Försvinner en skola betyder det också att en arbetsplats försvinner vilket gör att det inte blir lika attraktivt att flytta hit. Då flyttar ännu färre hit och så måste något annat stänga ner, säger den 25-åriga Hotingbon Josefine Olofsson. Ingen trodde på idén 2022 tog hon tillsammans med vännen Erik Palmqvist, 26, över den lokala byggfirman Byggtjänst i Hoting AB. Företagets tidigare ägare skulle gå i pension och stod inför att föra bolaget vidare eller lägga ned. – Jag jobbade redan här och fick frågan om jag var intresserad av att ta över. Jag frågade Josefine lite på skämt om vi skulle göra det. Efter ett tag visade det sig att vi båda hade funderat på det på varsitt håll, säger Erik. Josefine hade tidigare jobbat med administration och Erik hade varit byggarbetare. Men att driva ett eget företag i så ung ålder kändes nervöst – och vännernas familjer var skeptiska. – De var inte övertygade om att det var en bra idé. De var oroliga över om det skulle gå att driva ett företag på ett ställe som Hoting. Att få finansiärer och långivare att hoppa på tåget var inte heller det lättaste. – Vi hade ett möte på banken i Strömsund. De trodde inte att affärsidén skulle hålla. Jag har svårt att tro att någon i en stad som hade kommit till banken med samma underlag som vi hade skulle få samma bemötande. Då hade banken trott på det, säger Josefine. Blev succé Efter många om och men fick de ett lån på nåder. – Vi fick kriga vidare. Till slut fick vi ett lån med villkoret att vi betalade en del själva, hittade en till finansiär och att de gamla ägarna lämnade säljarrevers. Sedan dess har Josefine och Erik gjort Byggtjänst till en blomstrande affär. De har knutit till sig nya kunder, anställt flera medarbetare och vunnit priser för sitt företagande. Allt från folk på stan till kommunpolitikerna tycks känna till dem och de har blivit en stolthet för hela Strömsund. Ett starkt incitament för den unga duon att ta över företaget var att rädda de 14 anställningarna i bolaget och att vara ett bidrag till ortens livskraftighet. – Vi är väldigt lokalpatriotiska på det sättet. Vi såg värdet i att Byggtjänst skulle finnas kvar på orten. Annars skulle alla anställda gå arbetslösa också. I alla beslut som Josefine och Erik tar har de Hoting i bakhuvudet. – Byggmässigt och socialt, vi tycker att det är jättekul att få vara med och rusta upp bygden. Vi är med och sponsrar lokala föreningar om vi kan. Vi är inte ute efter sista kronan när det gäller närområdet eftersom vi har ett eget intresse i att det ska vara trevligt här. ”Hus förfaller” De påpekar att många hus ”står och förfaller” runt om Strömsunds glesbygd. – Det har att göra med att det är så svårt att få lån här. Det ser inte så kul ut, säger Erik. Precis som när Josefine och Erik ansökte om lån för att starta upp företaget finns det ett motstånd från bankerna när det kommer till att bevilja bo- och renoveringslån. – Jag och min sambo skulle köpa en tomt häromkring som vi ville bygga en stuga på, men det sa banken nej till. De sa att det hade varit annorlunda om det var en lägenhet i en stad. Men här i Hoting vet de att värdet inte stiger, säger Josefine. Samtidigt finns det inte många bostäder ute till försäljning. – Folk älskar ihjäl sin hembygd. Många som har flyttat härifrån håller hårt i sina gamla familjehem som de bara utnyttjar några veckor om året. Det kostar dem ingenting att ha kvar det. Men det gör att det inte finns lediga bostäder åt dem som faktiskt vill bo här, säger Erik. Eldsjälar bevarar bygden Josefine och Erik känner liksom många andra på landsbygden att politiken inte är anpassad efter livet här. – Man får inte lån och får man det får man inte bygga där man önskar. Fördelen med att bo här är närheten till naturen. Men trots att vi har hur mycket land som helst gör strandskyddslagen att man inte kan bygga vid en sjö, säger Josefine. Josefine och Erik tror att omständigheterna gör att många blir tvungna att lämna Hoting mot sin vilja. Det finns en känsla av att ens öde ligger i någon annans händer – och därför upplever lokalbefolkningen att bygdens överlevnad vilar på deras axlar. Många gånger har Hotingborna kämpat för att få behålla sina samhällstjänster och mötesplatser. 2019 uppmärksammades pensionären Hervor Dahlén när hon förde en kampanj för att rädda biblioteket då kommunen hade beslutat att slå igen det. I höstas protesterade föräldrar och barn mot förslaget att flytta grundskolan från Hoting till andra platser i Strömsund. – Folk brinner verkligen för det här. Vi har ett otroligt starkt föreningsliv. Vi har många eldsjälar som ordnar allt från skidspår och hockey till bio. ”Finns inte ekonomi” Elisabeth Lindholm (S), ordförande i Strömsunds kommunfullmäktige, säger att det pågår ett arbete för att få folk att bo kvar. – Vi jobbar mycket på att man ska kunna få den samhällsservice man behöver, den utbildning man vill ha och och möjlighet för företag att etablera sig. Vi jobbar med att skapa karriärmöjligheter. Bland annat erbjuds företagare handledning från kommunen och man har tillsammans med polishögskolan startat en del av polisutbildningen i Strömsund. Men vad gör ni åt att tjänster i glasbygden försvinner? – I största möjliga mån försöker vi lyssna till våra invånare och behålla skolor och förskolor på de mindre orterna. Vi behöver se till att den fysiska kommunikationen funkar. Vi är Sveriges sjätte största kommun till ytan och folk bor överallt inom kommunen. Men vi begränsas av ekonomi. Vi kämpar varje dag för att det ska fungera så bra som möjligt för alla som bor här. ”Vill flytta direkt” Ont om jobb och tristess är återkommande anledningar som ungdomar anger när de berättar varför de vill flytta härifrån. – Jag vill flytta direkt efter skolan. Det är så tomt bara, det finns inte så mycket att göra här, säger 15-årige Strömsundsbon William Jönsson. Liksom andra vi pratar med drömmer han inte om storstaden. Han vill ha nära till naturen men samtidigt möjlighet att tjäna pengar. – Jag vill svetsa. Jag funderar på att flytta antingen längre upp i Sverige eller till Norge. Upp till Kiruna kanske. Och jobba i gruvan. 30-årige Simon Karlsson flyttade till Strömsund från Göteborg och har ingen önskan om att flytta härifrån. Det enda som skulle kunna få honom att lämna är bristen på jobb. – Arbetsmarknaden är dålig. Jag jobbade på betongfabriken som gick i konkurs. Då blev nästan 200 arbetslösa i Strömsund, det får stora konsekvenser på en liten ort. Några tidigare kollegor har börjat plugga, några är arbetslösa och andra, som jag själv, har hittat annat. I Hoting berättar Josefine Olofsson att hon under skoltiden drömde om att jobba som eventkoordinator. Men så länge hon bor här tror hon inte att hon kommer att få chansen att uppfylla den drömmen. Det är mars när vi hälsar på henne och Erik på byggfirman. De förklarar att ”den femte årstiden” precis är på väg att börja. – Det är tiden mellan vinter och vår. När det är behagligt ute men fortfarande snö. Vi var ute och grillade korv häromdagen i solen och då känner man ”Just det, det är därför vi bor här”. Viljan att bo kvar är större än drömmen om att bli något speciellt. | [
"I Strömsunds kommun driver de självutnämnda lokalpatrioterna Josefine Olofsson och Erik Palmqvist företaget Byggtjänst, som de tog över 2022.",
"Trots bankens tveksamhet att låna ut pengar till verksamheten har företaget vuxit, vunnit priser, skapat nya jobb och bidragit till lokal livskraft.",
"Josefine och Erik betonar svårigheterna för dem som vill bo och verka i glesbygden, med bankernas motstånd mot lån och brist på lediga bostäder som exempel. "
] | 3 | 22.333333 | long | few |
xgxBmG | ap | Lønnsoppgjøret 2024: Her er syv spørsmål og svar | Skatt og prisvekst vil spise det meste av årets lønnstillegg. Men en familie med to vanlige inntekter kan få rundt 10.000 kroner mer reelt sett. 1. Hva betyr det at årets ramme er 5,2 prosent? NHO og LO anslår i fellesskap «den samlede årslønnsveksten i industrien». Anslaget omfatter med andre ord årslønnen både for ansatte i kjeledress og andre ansatte. Veksten regnes fra kalenderåret 2023 til kalenderåret 2024. Betyr det at hver lønnstager får 5,2 prosent i lønnsvekst? Nei. For den enkelte kan lønnsveksten ligge både over og under rammen med til dels store avvik. Rammen kan for det første ha en såkalt «profil» og fordeles ulikt i de sentrale forhandlingene. Et lønnstillegg gitt som kroner pr. time vil gi prosentvis mer til de som tjener lite. Innenfor rammen kan det gis særskilte tillegg til utvalgte grupper. For det andre kommer de lokale forhandlingene i tillegg. De skal ta hensyn til forhold ved den enkelte bedrift. I tillegg er rammen et anslag for inneværende år. Fasit kan bli en annen. 2. Hva inngår i «rammen»? Rammen kan deles i tre. Overhenget: Dette er effekten av at tillegg gitt sent på året i fjor virker i hele 2024. Med andre ord: Årslønnen vil øke fra 2023, selv om alle lønninger forblir uendret gjennom hele 2024. Anslått til 1,6 prosentenheter av årets ramme for industriarbeidere. Sentrale tillegg: I industrioppgjøret blir det gitt 7 kroner pr. time ekstra til alle fra 1. april. Sammen med en del andre tillegg bidrar dette til 2,2 prosentenheter av økningen i rammen for industriarbeidere. Lokale tillegg: Summen av tillegg gitt i lokale forhandlinger utgjør resten av rammen. For industriarbeidere betyr dette 1,4 prosentenheter. 3. Hva med de som ikke har tariffavtale? Bedrifter kan være uten tariffavtale eller noen ansatte kan stå utenfor fagforeningen i en bedrift med avtale. Forsker Kristine Nergaard ved forskningsstiftelsen Fafo sier at resultatene i de sentrale lønnsforhandlingene i mange tilfeller også vil bestemme tilleggene for de som står utenfor. – I praksis vil både organiserte og uorganiserte med samme arbeid bli lønnet etter bedriftens tariffavtale. Hvis bedriften ikke har avtale, vil den nok måtte lønne de ansatte stort sett i samsvar med avtalene for å få tak i folk, sier hun. 4. Når blir årets lønnstillegg utbetalt? Overhenget betyr ingen ekstra utbetaling i månedslønnen i år. Alle tillegg etter sentrale og lokale oppgjør i løpet av 2023 er allerede på lønnsslippen. Gevinsten i år er at de gjelder for alle årets 12 måneder. Resultatet i de sentrale forhandlingene i industrien er egentlig et forslag anbefalt av partenes forhandlere. Forslaget skal ut til avstemning blant medlemmene i Fellesforbundet med frist 7. mai. Styret i Norsk Industri skal også behandle forslaget. Hvis det blir ja fra begge sider, er det sentrale oppgjøret formelt ferdig. De sentrale tilleggene i industrien gjelder fra 1. april og vil bli etterbetalt fra denne datoen. Norsk Industri skriver i en e-post at praksis varierer for når tilleggene kommer inn på konto: «Noen bedrifter utbetaler det generelle tillegget så snart som mulig (...). Det er imidlertid ikke uvanlig at bedriftene avventer utbetaling av det sentrale tillegget til de lokale lønnsforhandlinger er avsluttet.» De lokale forhandlingene er opp til bedriftene og de lokale klubbene. Resultat, oppstart, frister og tid for utbetaling vil variere fra bedrift til bedrift. 5. Hvor mye går bort i skatt? En god del av lønnstilleggene går bort i skatt. Det er tre skatter på lønn: For industriansatte som tjente opp til 640.000 kroner i fjor vil 33,8 prosent av årets tillegg forsvinne i økt skatt. For de som tjente over 670.000 (og inntil 937.900 kroner) kroner i fjor vil 43,4 prosent av tillegget gå til økt skatt. De som tjener mellom dette, vil på lønnstillegget få en kombinasjon av de to skatteprosentene. 6. Hvordan virker prisveksten på lønnstillegget? Det tekniske beregningsutvalget for inntektsoppgjørene (TBU) har anslått prisveksten i år til 4,1 prosent. Slår det til, betyr det at svært mye av lønnstillegget spises opp av økte priser. Vinningen går nesten opp i spinningen. Men differansen mellom den anslåtte lønnsrammen på 5,2 prosent og den anslåtte prisveksten gir en anslått vekst i lønnens kjøpekraft (reallønn) på 1,1 prosent. Med stort sett reelt uendrede skatteregler fra i fjor til i år, er det bare å finne frem 2023-inntekten etter skatt og regne 1,1 prosent av dette. Eksempel: En familie med to inntekter på 600.000 kroner i 2023 betalte rundt 25 prosent skatt på inntekten, gitt at lønn var eneste inntekt og at de bare hadde standard fradrag. De vil i år få rundt 10.000 kroner mer å rutte med etter skatt og prisvekst. 7. Påvirker oppgjøret renten? Det er sprik i sjeføkonomenes vurderinger av renteutsiktene etter oppgjøret i industrien: Kommer første rentekutt fra Norges Bank i september eller desember? Etter rentemøtet i mars sa sentralbanksjef Ida Wolden Bache at det første kuttet i styringsrenten «mest sannsynlig» kommer i september. Spørsmålet er om resultatet i industrioppgjøret peker mot en annen lønnsvekst enn Norges Bank har lagt inn i prognosene. Banken har 4,9 prosent for i år. Ikke bare lønn, men også kronekurs og ikke minst løpende prisvekst påvirker renten. Men isolert sett bidrar høyere lønnsvekst til høyere styringsrente – eller at varslede kutt skyves på. Et avvik på 0,3 prosentenheter i antatt lønnsvekst er lite i det store bildet. | [
"Veksten i årslønnen i industrien i 2023 er anslått til 5,2 prosent. Men svært få vil få akkurat dette i lønnsvekst i år. Alle får økning på 7 kroner pr. time. ",
"Lønnsrammen består av tre deler: overheng, sentrale tillegg og lokale tillegg. Overhenget er effekt av tidligere tillegg gitt sent på året.",
"Økt skatt og prisvekst vil redusere reell verdi av lønnstillegget. En familie med to inntekter på 600.000 kroner hver i 2023 vil ende opp med omtrent 10.000 kroner mer etter prisvekst og skatt i år."
] | 3 | 29 | long | few |
abrvVa | ap | Russeturer og hjernehinnebetennelse: Kostbar vaksine beskytter i utlandet | Folkehelseinstituttet mener russ på utenlandstur bør ta to vaksiner for å være fullt ut beskyttet mot smittsom hjernehinnebetennelse. I august i fjor døde en 18 år gammel gutt fra Bærum av smittsom hjernehinnebetennelse. Han hadde tatt den anbefalte vaksinen. Likevel ble han dødssyk etter å ha feriert med opptil 600 andre kommende russ på den greske ferieøya Ios. Han var ikke vaksinert mot den spesielle meningokokk gruppe B-varianten som han fikk. Utenfor Norden er denne varianten veldig vanlig. Men den mest brukte vaksinen blant norske ungdommer er nemlig en annen. Det er ACWY-vaksinen. Den beskytter ikke mot den formen for hjernehinnebetennelse som 18-åringen døde av. Burde norsk ungdom som reiser til Hellas, tatt en vaksine til? Dette svarte Folkehelseinstituttet (FHI) i fjor: – Vi vil nå se på dette og vurdere hvordan vi kan øke oppmerksomheten rundt behov for meningokokk B-vaksine for de som skal på arrangementer som russefeiring utenfor Norge. Så hva nå? Anbefaling eller råd? – Anbefaling er ikke endret. Men vi har fremhevet rådene om meningokokk B-vaksinasjon av ungdom og rådene våre for de som skal ut og reise, sier Sara Viksmoen Watle. Hun er overlege ved Avdeling for smittevern og vaksine hos FHI. På FHIs nettside står det at behovet for meningokokk B-vaksinasjon bør «vurderes nøye» for russ som skal reise utenlands. – Hva betyr det egentlig? – Vi mener at ungdom som deltar på arrangementer som innebærer økt risiko for smitte på utenlandsreiser, bør vaksinere seg med begge vaksinetypene. Risikofaktorene på slike reiser er mange. Ungdommene er tett samlet, det er festing, høyt alkoholinntak eller bruk av andre rusmidler. Det er deling av flasker, glass og sigaretter. Dette koster en B-vaksine Det er kommunene som har ansvaret for informasjon og vaksinasjon. Derfor er tilbudet ulikt organisert. FHI informerte landets kommuneleger før påske. De ble bedt om å huske ekstra på både ACWY- og B-vaksine for ungdom. Informasjonsmateriell er gjort tilgjengelig for kommunene. Og FHI har hatt kampanjer i sosiale medier beregnet på ungdom og foresatte. De ser at flere kommuner informerer mer. Det var flere forekomster av gruppe B-sykdom blant ungdom i fjor. Og det er økt etterspørsel etter slike vaksiner. Men en B-vaksine er ikke gratis. Den koster rundt 2000 kroner og må tas i to doser. Full effekt blir ikke oppnådd før etter seks uker. FHI er ikke kjent med at noen kommuner eller fylker tilbyr B-vaksine gratis. De har heller ikke fullstendig oversikt over hvilke kommuner eller fylker som tilbyr den anbefalte ACWY-vaksinen gratis til ungdom. Bærum er én av kommunene, i likhet med Oslo og Asker. 130 har tatt B-vaksinen i Bærum – Vaksinedekningen på hvert videregående skoletrinn har vært over 80 prosent, forteller Bjørg Dysthe. Hun er smittevernoverlege i Bærum. Ungdom født i 2007, fikk tilbudet i vinter. Her er dekningen 85 prosent. I etterkant av dødsfallet i august i fjor ble også flere hundre nærkontakter tilbudt B-vaksinen gratis. I Bærum gjaldt det 214 ungdommer. Ytterligere 122 ungdommer ønsket å ta B-vaksinen, selv om de måtte betale for den. I år har ungdom blitt vaksinert med ca. 130 doser meningokokk B-vaksine. I tillegg venter ca. 40 ungdommer på å bli innkalt til vaksinasjon. – Det ser ut til at ungdom som skal reise på russetreff utenlands, har fått med seg at begge vaksiner bør tas hvis man skal være fullt ut beskyttet, sier Dysthe. Sara Viksmoen Watle i FHI understreker imidlertid én ting: Det er fortsatt ACWY-vaksinen som vil gi den bredeste beskyttelsen blant ungdom i Norge. – En viktig grunn til at vi ser mindre ACWY-sykdom i ungdomsgruppen nå, er nettopp at mange er vaksinert. | [
"Flere ungdommer kjøper dyr vaksine mot hjernehinnebetennelse før russetreff i utlandet. ",
"Folkehelseinstituttet anbefaler to vaksiner til dem som skal på russetur til utlandet, fordi den vanlige vaksinen ikke beskytter mot sykdomstypen som er utbredt i utlandet. ",
"Flere kommuner gir informasjon om begge vaksinene til ungdommene nå."
] | 3 | 15.333333 | short | few |
eJlV29 | ab | Abortframgång för Trumplägret kan slå tillbaka | På ytan ser utslaget om abortförbud i Arizona ut som en framgång för republikanerna och Donald Trump. Men segern kan få en boomerangeffekt lagom till presidentvalet. En effekt som gynnar Biden. Beslutet slog ned som en smärre bomb inte bara i Arizona utan i hela USA. Det var som en kall vind från en svunnen tid svept in när de konservativa domarna i delstatens Högsta domstol slog fast att en gammal lag från 1864 är den som gäller nu. Lagen förbjuder abort i alla lägen utom när kvinnans liv är hotat. När lagen skrevs existerade inte ens Arizona som delstat. Domslutet togs med fyra röster mot två. Det hade varit 5-2 om inte en av domarna avstått från att delta i omröstningen. Detta sedan han på Facebook anklagat Planned Parenthood, en organisation som är för fri abort, för att delta i ”det största kända folkmordet i en generation”. Utslaget kan få stor betydelse för utgången av höstens presidentval. Arizona brukade vara en delstat som republikanerna kunde räkna med att vinna. Men demografin har ändrats på grund av en stor inflyttning från norra USA och ett inflöde av migranter från Mexiko och övriga Latinamerika. Opinionsmätningar visar att bara sju procent av delstatens invånare stödjer ett abortförbud utan undantag. Arizona är numera en så kallad vågmästardelstat där ett litet antal röster kan avgöra om det blir Donald Trump eller Joe Biden som tar hem delstaten. En av bara sex delstater som tros avgöra valet. Krokben för Trump I presidentvalet 2020 vann Biden med bara drygt 10 000 rösters marginal. Trump hoppas att kunna ta tillbaka delstaten den här gången och därmed öka sina chanser att få flytta in i Vita huset igen. Abortutslaget kan precis ha satt krokben för de förhoppningarna. Sedan USA:s HD avskaffade den federala rätten till abort för snart två år sedan har abortfrågan fått förnyad politisk sprängkraft. Det visade sig nämligen att även en hel del republikaner runt om i landet vill försvara aborträtten. I ett antal republikanskt dominerade delstater som Ohio och Kansas har väljarna röstat för att aborträtten ska skrivas in i delstatens grundlag. I nästan alla de lokalval som hållits sedan abortförbudet 2022 har demokraterna vunnit framgångar. Ett typexempel är mellanårsvalet förra hösten. Då förväntade sig alla ett republikanskt segertåg. I stället var det demokraterna som vann över nästan hela fältet. Sedan dess har demokraterna identifierat abortfrågan som en valvinnare även inför president- och kongressvalen i november. President Joe Biden var en av många som snabbt fördömde Arizonas beslut. Han kallade det ”grymt”. Varje gång en ny delstat begränsar eller avskaffar aborträtten leder det till att demokratiska väljare blir mer motiverade att rösta. Nationellt förbud Eftersom valdeltagandet i amerikanska val ofta är lågt jämfört med andra demokratier är en avgörande faktor att partierna lyckas få sina väljare att gå till vallokalerna. En bra motivator är frågor som engagerar väljarna. För varje nytt beslut som inskränker aborträtten ser det ut som att demokraterna gynnas. Detta har Donald Trump och en del andra republikaner insett. Trump har under en längre tid inte velat ge några konkreta besked om hur han tycker att republikanerna ska agera i abortfrågan framöver. Men dagen före utslaget i Arizona meddelade Trump att han tycker det är upp till delstaterna att bestämma över aborträtten. Inom republikanerna finns det många strängt konservativa som vill att nästa steg ska bli att ett nationellt abortförbud. I och med att delstaterna nu själva avgör kan den som bor i en delstat med abortförbud resa till en demokratiskt styrd delstat där abort är tillåtet. Denna ”abortturism” vill många republikanska politiker sätta stopp för. Desarmera frågan Trump trodde han desarmerat abortfrågan genom att låta delstaterna bestämma. Utslaget i Arizona ser ut att få motsatt effekt. Sedan tidigare pågår försök att få till en omröstning om att föra in aborträtten i Arizonas grundlag. En omröstning som i så fall sannolikt hålls i samband med presidentvalet den 5 november. Det kan få extra många demokrater att gå till vallokalen. Eftersom segermarginalen i delstaten förväntas bli väldigt liten kan det ge Biden en valseger som annars kanske hade gått till Trump. Liknande omröstningar är på gång i flera andra delstater. Under sin presidenttid kunde Donald Trump tillsätta tre konservativa domare till HD. Därför sågs det som en stor framgång för ex-presidenten när aborträtten föll. Nu kan den framgången leda till att han i stället förlorar presidentvalet 2024. | [
"Arizonas Högsta domstol har beslutat att återinföra en lag från 1864 som förbjuder abort, utom där kvinnans liv är hotat. ",
"Denna förändring kan ha en boomerangeffekt på presidentvalet, då många i delstaten stöder aborträtten. Arizona har blivit en vågmästardelstat. ",
"Detta kan göra det svårare för Donald Trump att vinna över Biden – om det blir en omröstning om att skriva in aborträtten i Arizonas grundlag vid presidentvalet kan detta locka fler demokratiska väljare."
] | 3 | 24.333333 | long | few |
BW7pyE | ab | Zara är inte de enda som utnyttjar unga | Igår rapporterade Aftonbladet om 39 anställda som vittnat om usla arbetsförhållanden på klädkedjan Zara. Medarbetare klockas under toalettbesök, mobbas av chefer och tvingas stå i en liten tejpad ruta under arbetstimmar. Om en anställd är öppet kritisk blir personen hemskickad. Det fuskas även med löner. Timmar skrivs upp med blyerts som leder till att lön saknas i slutet av månaden. De som ifrågasätter systemet kan tvingas in i ett rum på ett förhör med kostymklädda män från Spanien. ”Man är deras slav” Det kan inte beskrivas som annat än slavliknande arbetsförhållanden på Zara. Råkar en kvinnligt anställd vara gravid tar ledningen ingen hänsyn till det. Istället anser chefer att gravida inte tillför ”bra energi”. I ett mail till Aftonbladet ger Zara sitt svar på kritiken. De anställdas historier är inget företaget känner igen. De ser istället sig som väldigt inkluderande och har en ”noll-tolerans” mot diskriminering och kränkningar. Denna berättelse är allt för vanlig i Sverige. Särskilt bland klädkedjor. Det var inte länge sedan H&M hyvlade medarbetares arbetstimmar. Hur mycket längre till ska vi vara okej med storföretagens hänsynslösa utnyttjande av svenska löntagare? Facket hårt kritiska Fackförbundet Handels får veckovis in ärenden om missförhållanden på Zaras arbetsplatser. Förbundsordförande Linda Palmetzhofer anser situationen vara absurd och ovärdig. Zara har tecknat ett kollektivavtal med sina anställda och det är också ett löfte. Ett löfte om att garantera sina arbetare respekt och värdighet. Väldigt många unga har sina första jobb på företag som Zara. Det är billigt för arbetsgivaren och de anställda har mindre erfarenhet och sämre koll på sina rättigheter. De som ifrågasätter villkoren kan man istället bara skrämma med män i kostymer. Inget nytt För många löntagare i landet är det ingen nyhet att bli utsliten på jobbet. Ofta under hemska förhållanden. Arbetsförhållanden på Zaras butiker är exceptionella, men sorgligt nog inte unika. Det är inte värdigt ett land som Sverige. Ungdomar som försöker göra rätt för sig ska inte behöva fyllas av ångest och gråta inlåsta på toaletten bara för att miljardvärderade bolag ska ta hem ytterligare miljarder. | [
"Anställda vittnar om slavliknande arbetsförhållanden på klädkedjan Zara. Personalen utstår mobbning från chefer, det fuskas med löner och lagerarbetare tvingas arbeta i små rutor under arbetstid.",
"Anställda som öppet ifrågasätter den dåliga arbetsmiljön riskerar att utfrågas av spanska kostymklädda män, och utstår press från ledningen vid öppen kritik.",
"Arbetsförhållandena hos Zara är bara ett exempel på den utbredda problematiken med dåliga arbetsförhållanden inom klädindustrin i Sverige."
] | 3 | 22 | long | few |
KnEwzG | ab | Även invandrare får demonstrera, Busch | Ebba Busch var i Göteborg för att prata EU-val. Puben vid Brunnsparken var fullsmockad när KD-ledaren kom dit. Utanför pågick en demonstration för Palestina. Busch verkar själv ha begripit att det skulle dyka upp frågor om Gaza under kvällen. Ministern inledde således med att kräva en vapenvila i Gaza. Men åhörarna nöjde sig inte, utan fortsatte ropa slagord och fördömanden. De släpades snart ut av polis. ”Importerar konflikter” Efteråt var Ebba Busch bekymrad. Demonstranterna ”spelar riktigt mörka krafter rätt i händerna”, sa hon till DN. – Det finns ju de som påstår att tar vi emot invandrare så kommer de att importera sina konflikter hit och sitt sätt att inte stå upp för ett lugnt demokratiskt samtal. Då spelar de dessa krafter rakt i händerna. Och det gagnar inte en fredlig lösning i Mellanöstern utan bidrar till ökade motsättningar i Sverige och, tror jag, en ökad främlingsfientlighet, sa Ebba Busch till DN. De ”riktigt mörka krafter” som Ebba Busch varnar för är alltså främlingsfientlighet – rasism, om man ska tala klarspråk. Samtidigt verkar ministern själv göra en del antaganden kring demonstranterna. Om majoriteten demonstranter hade varit vita, skulle citatet i DN blivit helt obegripligt. Det är klart att det är Ebba Busch själv som bedömer att de som befann sig på puben var från Mellanöstern. Annars hade det aldrig varit aktuellt att spekulera kring främlingsfientlighet och importerade konflikter. Rättighet att demonstrera Det är ett problem om det inte går att hålla öppna politiska möten på grund av skrikande sabotörer. I november valde Ulf Kristersson att lämna en liknande tillställning, även den i Göteborg, efter att pro-palestinska demonstranter buat ut honom. Men det är också en rättighet att demonstrera, oavsett var man kommer ifrån eller vilken hudfärg man har. Man är inte diskvalificerad från den rätten bara för att man har en personlig koppling till en konflikt. Det är klart att den som flytt från eller har släkt i närheten av krig är mer engagerad. Men kanske gör vi rätt i att lyssna på Ebba Buschs varningar för ”riktigt mörka krafter” och främlingsfientlighet. Hon känner dem trots allt. Busch var den första partiledaren som räckte ut handen till Jimmie Åkesson, med den där köttbullelunchen i Almedalen 2019. Det är Åkessons parti som vinner på de ”ökade motsättningar” som Busch talar om. Det är sådana som han som påstår att invandrare inte kan ”stå upp för ett lugnt demokratiskt samtal”. Och hon spelar dem rätt i händerna. | [
"Kristdemokraternas ledare Ebba Busch var i Göteborg för att tala om EU-valet samtidigt som en demonstration för Palestina pågick utanför. ",
"Busch uttryckte oro för att de demonstrerande ”spelar mörka krafter i händerna”, genom att bekräfta främlingsfientliga fördomar om att invandrare importerar konflikter och är oförmögna att föra demokratiska samtal.",
"Aftonbladets ledarsida påminner om att alla har rätt att demonstrera – oavsett ursprung. Ebba Busch har dessutom själv krattat manegen för främlingsfientligheten genom samarbetet med Jimmie Åkesson."
] | 3 | 25.333333 | long | few |
EQ0n35 | ap | Alt du vil vite om Trumps hysjpenge-sak (men ikke våger å spørre om) | Donald Trump har fire straffesaker mot seg, men dette er kanskje den eneste som kommer for retten før presidentvalget. Det handler om en pornostjerne, 130.000 dollar og «småen». Mandag 15. april skal den første straffesaken mot ekspresident Donald Trump starte i New York Supreme Criminal Court på Manhattan. Det er på mange måter en helt ekstraordinær sak: Det startet på en golfklubb i Nevada for 18 år siden. Hun sier hun var kledd i en gullkjole. Han i en svart silkepyjamas. Siden har hun kalt ham for «tiny – småen». Hva er Trump anklaget for? Anklagene knytter seg til 130.000 dollar (1,4 millioner kroner) som Trumps advokat og fikser Michael Cohen betalte til Stormy Daniels like før presidentvalget i 2016. Et valg Trump vant med noen få stemmers overvekt i de avgjørende vippestatene. Daniels fikk pengene for å holde kjeft om et seksuelt forhold hun skal ha hatt til Trump. Cohen sier det var Trump som ba ham betale pengene. Han tok opp ekstra lån på boligen sin for å få råd til å betale henne. De angivelig straffbare handlingene knytter seg til hvordan Cohen fikk tilbake pengene han hadde lagt ut. The New York Times forklarer det slik: I interne dokumenter i Trumps selskap blir utbetalingene til Cohen omtalt som «juridiske utgifter» og det ble vist til en engasjementsavtale. Men ifølge påtalemyndigheten skal det ikke ha eksistert noen juridiske utgifter og engasjementet var fiktivt. En slik forfalskning av regnskapet kan være straffbart dersom aktoratet klarer å bevise at den tiltalte hadde en intensjon om å «begå eller skjule en annen forbrytelse». Det er ikke helt klart hva denne «andre forbrytelsen» skal være, men aktor Alvin L. Bragg har nevnt en valglov som forbyr sammensvergelser «for å få valgt personer til offentlige verv ved hjelp av ulovlige metoder». Michael Cohen har allerede sonet for sin rolle i saken. Han brøt med sin tidligere sjef og er nå et viktig vitne for påtalemyndigheten. Hva skjedde da Stormy møtte Donald? Aftenposten omtalte det slik da tiltalen ble tatt ut for et år siden: Trump og Stephanie Clifford, som voksenfilm-skuespilleren egentlig heter, møttes da Trump deltok under en kjendisturnering på en golfbane i Lake Tahoe, Nevada i 2006. Hun var 27 år, og han var 60. Dette var på et tidspunkt da Trump tjente mesteparten av pengene sine på å være programleder for realityserien «The Apprentice». Trump var på tur alene, mens kona Melania var hjemme for å passe deres fire måneder gamle sønn. Cliffords versjon av det som hendte, er omtrent slik: Han ba henne på middag. Den viste seg overraskende å skulle finne sted i en hotellsuite i stedet for en restaurant. Hun var iført en gullkjole og høyhælte sko. Han tok imot henne i svart silkepyjamas og tøfler. Han lovet henne en opptreden på TV, før de ifølge henne lå med hverandre. Siden har hun konsekvent kalt ham for «tiny – småen». Donald Trump har for sin del nektet for at de hadde sex. Catch and Kill En del av sakskomplekset er to andre tilfeller av hysjpenger. Det ene dreier som om Trumps angivelige forhold til den tidligere Playboy-modellen Karen McDougal. Hun skal også ha innledet et forhold til Trump i 2006 og skal ha vært i Tahoe de samme dagene som da Trump møtte Stormy Daniels, ifølge The New Yorker. I forkant av valget i 2016 ville hun tjene penger på å selge historien. Kjendisbladet National Enquirer kjøpte historien for nesten 1,6 millioner kroner. Hensikten var ikke å trykke historien, men å begrave den, til fordel for Trump. Dette er blitt bedømt som et ulovlig bidrag til valgkampen, noe kjendisbladets utgiver er blitt bøtelagt for. I det andre tilfellet betalte tabloidavisen 320.000 kroner til en tidligere dørvakt ved Trump Tower. Han hevdet at Trump var far til et barn utenfor ekteskap. En historie avisen senere vurderte som usann. Praksisen med å betale penger for en historie, med den hensikt å begrave den, kalles i tabloidpressen for «Catch and Kill». Påtalemyndigheten vil vise at utbetalingen til Daniels ikke var et isolert tilfelle. Den var snarere del av en strategi for å påvirke valget, skriver The New York Times. Hvor lang tid kan rettssaken ta? Rettssaken starter med at man utpeker 12 jurymedlemmer og noen varamedlemmer. Over 500 innbyggere i New York er blitt varslet om at de er kandidater, ifølge CBS News. Utvelgelsen av en jury kan ta alt fra noen dager til flere uker. Det er ventet at hele rettssaken vil ta seks til åtte uker, ifølge Washington Post. Hva blir Trumps forsvar? Trumps forsvarere vil antagelig hevde at utbetalingene til Cohen var for legitime juridiske tjenester og at Trump personlig hadde begrenset kunnskap om hva som foregikk. Trumps strategi er å få sakene mot ham utsatt, noe han til dels lykkes med. Så sent som denne uken ble flere forsøk på å få utsatt hysjpenge-saken avvist i domstolene. Han har mulighet til å klage, men onsdag lå det fremdeles an til at saken skal starte på mandag. Hva slags straff risikerer Trump? Dersom han blir kjent skyldig, kan han straffes med inntil fire års fengsel for hvert tiltalepunkt. Men dommen kan også bli gjort betinget, hvilket betyr at han slipper å sitte i fengsel. Det finnes ingen presedens for hvordan man skal håndtere det dersom en presidentkandidat blir dømt til fengselsstraff. I teorien kan Trump likevel bli valgt til president. Hvordan går det med de andre straffesakene? To straffesaker, én føderal og én i delstaten Georgia, knytter seg til Trumps forsøk på å omgjøre resultatet av valget i 2020. Ingen av dem har en startdato. Trump hevder han har immunitet og ikke kan straffes for forhold som skjedde mens han var president. Spørsmålet kommer opp til høring i Høyesterett 25. april og ventes å bli ferdigbehandlet innen utgangen av juni. Påtaleansvarlig i den føderale saken, Jack Smith, skrev mandag til Høyesterett og fremhold at alle er like for loven, selv presidenter. – Presidentens konstitusjonelle plikt til å sørge for at lovene opprettholdes, gir ham ikke en generell rett til å bryte dem, skriver Smith. Den siste saken går i Florida og gjelder Trumps håndtering av dokumenter han tok med seg fra Det hvite hus. Påtalemyndigheten foreslår at saken kan starte 8. juli, mens forsvarernes dato er 15. august. Hvilken politisk betydning kan en fellende dom få? Trump selv hevder han er utsatt for en politisk motivert heksejakt og det ser ut til at en del velgere hører på ham. De har ignorert forsøket på å omgjøre valgresultatet i 2020, to riksrettssaker, mega-bøter etter sivile søksmål og tiltale i fire straffesaker, for å nevne noe. Trump har vært den suverent mest populære presidentkandidaten på republikansk side. Det er nærmest sikkert at han i juli blir valgt til partiets presidentkandidat. Men kanskje kan en fellende dom være nok til å overbevise noen tvilende velgere i november. Det kan være nok til å avgjøre utfallet i vippestatene, der meningsmålingene tyder på at det kan bli svært jevnt. | [
"Donald Trump skal stilles for retten 15. april.",
"Påtalemyndigheten mener Trump sørget for utbetaling av penger til en tidligere pornostjerne for at hun skulle tie om at de hadde hatt sex vel ti år tidligere. Deretter ble utbetalingen angivelig feilaktig hevdet å være juridiske utgifter.",
"Det er usikkert om en fellende dom kan få politisk betydning for Trump som presidentkandidat. Muligens kan det påvirke tvilende velgere."
] | 3 | 22 | long | few |
JQPad7 | vg | Dutty Diors søster etter dødsfallet: – Det verste som har skjedd | Rochelle Åman (30) forteller om sjokket og den bunnløse sorgen etter brorens brå død. – Jeg føler at jeg aldri kommer til å våkne mer uten å gråte, sier en sterkt preget søster, Rochelle Åman, til VG fire dager etter brorens bortgang. – Men jeg vil gjerne si noe om den fine broren min. Han var helt enestående. Kristoffer Castin Åman, kjent under artistnavnet Dutty Dior, døde lørdag – bare 27 år gammel. Den triste nyheten nådde fansen dagen etter. Rochelle fikk selv beskjeden over telefon fra sin mor. – Mamma ringte og spurte om jeg satt. Og så sa hun at han er borte. For søsteren er det vanskelig å sette ord på det ubeskrivelige. – Men det er det verste som har skjedd i hele mitt liv. Jeg kan ikke forstå at han ikke finnes mer, at jeg ikke kan ringe ham – og at vi ikke skal ses mer. Etter Dutty Diors død har låtene hans fått nytt liv på listene. Det er søsteren takknemlig for. – Han hadde elsket at folk lyttet på låtene hans akkurat nå. Hvis man hører nøye på dem, skjønner man at han hadde mange lekser å lære bort. Kristoffer var musikken sin, og han levde ut kunsten. Rochelle mener broren fortjener all den anerkjennelsen han kan få for alt han rakk å skape i sitt korte liv. – Han var så vakker. Kristoffer jobbet med et nytt album. Det er så trist at han aldri får oppleve hvordan det blir tatt imot, sier søsteren. – Han overrasket alltid med musikken, med nye sounds, legger hun til og sier at det nye hun fikk tilsendt, er noe av det beste hun har hørt. Rochelle var tre år da lillebroren Kristoffer kom til verden. Hun var stolt tilskuer til den plutselige berømmelsen han og Isah (25) fikk i 2019 med låten «Hallo». Hiten nærmer seg 34 millioner avspillinger på Spotify. Tilbakeblikk på da de duoen opptrådte på VG-lista samme år: Rochelle beskriver en bror som «alltid beholdt bakkekontakten». – Han jaget aldri etter «fame». Kristoffer gjorde bare det han kunne best, og han gjorde det så bra. Han levde akkurat som han ville, og han gjorde det kompromissløst. Rochelle forteller at broren aldri lot seg overtale til ting han ikke følte for. – For eksempel laget han aldri masse TikTok-videoer bare for å få oppmerksomhet. Han fikk lov til å være seg selv, og han gjorde det «effortless», men med fullt av mening. Hun minnes broren som en genuin person. – Han ga mye av seg selv og var ren kjærlighet. Jeg er så glad nå når jeg ser alt det vakre folk skriver om ham. Dødsårsaken er ikke kjent, men tirsdag ble det kjent at Dutty Dior ble funnet død i et musikkstudio. Søsteren vil ikke kommentere omstendighetene, men sier til VG: – Han døde mens han gjorde det han elsket mest. Selv husker hun aller best brorens gode latter. De to var bestevenner og gjorde mye sammen. – Vi hadde et spesielt bånd. Det hendte at vi hadde tatt tatoveringer hver for oss, og at vi etterpå så at vi hadde fått dem på samme sted. Kristoffer var som en tvilling for meg, sier Rochelle. Tårene sitter løst gjennom samtalen, og hun lar dem strømme. Hun sier at broren hennes lærte henne «å være naturlig». Hun på sin side hadde innflyelse på lillebroren. – Moren vår var alenemor, og jeg har vært med på å oppdra Kristoffer, sier Rochelle. Søsknenes far er fra Nigeria og bor i London. Barna har holdt kontakt ved å besøke ham i England. – Men Kristoffer og jeg vokste opp i Norge. Rochelle finner mye trøst i å lytte til brorens musikk. – Jeg føler at han fortsatt er nær meg. 30-åringen sier at broren var en «dyp person», og at det er åndelighet å spore i flere av låtene hans. – Kristoffer forsto ting som mennesker vanligvis ikke forstår, blant annet om hvordan universet fungerer. Rochelle har tro på at livet ikke slutter her, og har brukt mye tid på nettopp den tematikken. – Jeg har veldig stor tillit til at livet leves videre i en høyere dimensjon. Og at vi er her med et oppdrag. Kristoffer fikk gjøre sitt oppdrag, og det er jeg så stolt over. Nå tror jeg han er på et sted med bare kjærlighet, hvor alt er vakkert. Hun legger til: – Alle som har hatt en nær døden-opplevelse, vet at det ikke er vondt eller skummelt å dø. Det er en fin trygghet i den kunnskapen. Minnestund Søsteren sier det er for tidlig å si noe om begravelsen, men hun opplyser at en spesiell minnestund er under planlegging. – Det settes sammen noe stort og veldig fint. Mer informasjon kommer senere. Dødsfallet er ikke under etterforskning, men politiet opplyser i en e-post til VG at de gjennomfører rutinemessige undersøkelser i saken. – Det er per nå ikke mistanke om at dødsfallet skyldes en kriminell handling, skriver politiinspektør og påtaleleder Tina Bjarkø Helleland. Mamma i sorg Dutty Diors mamma, Gudny Åman (52), uttalte mandag til VG at hun ønsker at folk skal slutte å spekulere. – Jeg vet uansett ikke noe mer enn at jeg har mistet min vakre sønn. I en lang tekstmelding beskrev Åman sorgen over å miste sin eneste sønn. – Det sies at firkløver er lykke, men den lykken av å være tre, kan ikke beskrives. Og nå er han revet vekk fra oss. Vi får aldri se ham igjen. Jeg føler at en del av meg er borte. | [
"Rochelle Åman snakker om sorgen etter broren Kristoffer Castin Åman, kjent som Dutty Dior, døde 27 år gammel",
"– Jeg kan ikke forstå at han ikke finnes mer, at jeg ikke kan ringe ham – og at vi ikke skal ses mer, sier hun til VG",
"Etter hans bortgang har låtene fått nytt liv på listene, noe søsteren er takknemlig for ",
"En spesiell minnestund er under planlegging"
] | 4 | 16.75 | short | many |
Consist of published article summaries from Schibsted Medias Norwegian and Swedish newsrooms.
