Datasets:

---

Schweinhund

/

arch_ml_v_1

like 0

Egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand

kombinera

8 § För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att 1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, 4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och 5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

gör inget

Egenskapskrav avseende skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö

kombinera

9 § För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av 1. utsläpp av giftig gas, 2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften, 3. farlig strålning, 4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark, 5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller 6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

gör inget

Egenskapskrav avseende säkerhet vid användning

kombinera

10 § För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

gör inget

Särskilda säkerhetskrav avseende redan uppförda byggnader

kombinera

11 § För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska 1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket, 2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli 1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer, 3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden, 4. en hiss som är avsedd för persontransport alltid vara försedd med a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om hissen är installerad i en byggnad som huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om hissen är installerad i en byggnad som inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a, och 5. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad.

gör inget

12 § Kraven i 11 § 1-3 ska alltid vara uppfyllda genom att 1. en byggnad som avses i 11 § 1 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1960, 2. portar och anordningar som avses i 11 § 2 är utförda på det sätt som skäligen

kombinera

kunde krävas av en ny port eller anordning den 1 juli 1974, och 3. en byggnad som avses i 11 § 3 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1977.

gör inget

Kravet i 11 § 5 ska uppfyllas senast när hissen genomgår en större ändring eller en väsentlig del i hissen byts ut.

gör inget

Egenskapskrav avseende skydd mot buller

kombinera

13 § För att uppfylla det krav på skydd mot buller som anges i 8 kap. 4 § första stycket 5 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av användarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden.

gör inget

Egenskapskrav avseende energihushållning och värmeisolering

kombinera

14 § För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad 1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor (nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, 2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och 3. vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering.

gör inget

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet och för vilka det finns särskilda skäl för undantag från kraven. Förordning (2020:433).

gör inget

/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/

kombinera

Särskilda krav avseende system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i nya och redan uppförda byggnader

gör inget

15 § Har upphävts genom förordning (2016:1249).

kombinera

15 § /Träder i kraft I:2025-01-01/ För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska andra byggnader än bostadshus vara utrustade med ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, om byggnadens 1. uppvärmningssystem eller kombinerade rumsuppvärmningssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt, eller 2. luftkonditioneringssystem eller kombinerade luftkonditioneringssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt.

gör inget

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Kravet enligt första stycket ska annars alltid uppfyllas. Förordning (2020:274).

gör inget

Boverket

radera

Utrymningsdimensionering

radera

Boverket juni 2006

radera

Utrymningsdimensionering

radera

2

radera

Titel: Utrymningsdimensionering Utgivare: Boverket Upplaga: 1 Antal: 4000 Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna ISBN: 91 7147 948-1 Illustrationer: TPM Information AB, Ann-Cathrine G Björnbäck Sökord: evakuering, brand, kritiska förhållanden, utrymning, utrymningsvägar, utrymningsdimensionering, utrymningslarm

gör inget

Omslagsfoto: Georg Kristiansen Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

gör inget

På begäran kan boken tas fram i alternativa format.

radera

© Boverket 2006

radera

3

radera

Förord

radera

Denna rapport ersätter Boverkets rapport om utrymningsdimen- sionering från februari 2004 och beskriver två metoder för utrym- ningsdimensionering, förenklad och analytisk dimensionering. Uppdateringen innebär att de senaste ändringar i Boverkets Bygg- regler BBR 11 (BFS 2005:17) har inarbetats i rapporten.

kombinera

Rapporten är framtagen för att förtydliga hur Boverket anser hur

kombinera

avsnitt 5:3, utrymning vid brand, i byggreglerna kan uppfyllas. Det utesluter dock inte att andra lösningar kan användas för att upp- fylla byggreglerna. Föreskrifter och allmänna råd i BBR 5:3 som inte särskilt har kommenterats eller förtydligats har inte återgivits i rap- porten. Det är därför viktigt att se rapporten som ett komplement till föreskriften och andra handböcker och inte som en komplett projek- teringsanvisning.

kombinera

För förenklad dimensionering har enstaka råd och anvisningar-

kombinera

ändrats, medan underlag för analytisk dimensionering har komplet- terats med så kallad scenarioanalys. Vidare ges vissa riktlinjer för hur utrymningsvägar kan utformas för att underlätta för personer med funktionshinder, hur brandskyddet i särskilda boenden för personer med vårdbehov kan utföras samt rekommendationer för utformning av utrymningslarm. Ytterligare råd för hur utrymning av personer med funktionshinder kan underlättas kan fås i handikappombuds- mannens riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning.

kombinera

Rapporten är gjord i samverkan med Håkan Frantzich, Lunds tek-

kombinera

niska högskola. Referensgrupp har varit Boverkets expertgrupp för brandfrågor.

gör inget

Karlskrona i juni 2006

radera

Nikolaj Tolstoy chef för bygg- och förvaltningsenheten

radera

4 Utrymningsdimensionering

radera

5

radera

Innehåll

radera

1 Utrymningsteori 7

kombinera

2 Inledning (BBR 5:31) 9

kombinera

3 Begrepp 11

kombinera

3.1 Utrymningsväg 11

kombinera

3.2 Säker flyktplats 11

kombinera

Nomenklatur 12

kombinera

4 Utrymningsdimensionering 13

kombinera

4.1 Översikt 13

kombinera

4.2 Verifiering och kontroll 13

kombinera

5 Underlag för förenklad dimensionering 15

kombinera

5.1 Tillgång till utrymningsvägar (BBR 5:311) 15

kombinera

5.2 Fönster som utrymningsväg (BBR 5:312) 18

kombinera

5.3 En enda utrymningsväg (BBR 5:313) 19

kombinera

5.4 Trappor 20

kombinera

5.5 Avskiljande från andra utrymningsvägar (BBR 5:32) 24

kombinera

5.6 Gångavstånd till utrymningsväg (BBR 5:331) 24

kombinera

5.7 Gångavstånd inom utrymningsväg (BBR 5:332) 26

kombinera

5.8 Passagemått i utrymningsväg (BBR 5:341) 27

kombinera

5.9 Dörr i utrymningsväg (BBR 5:342) 28

kombinera

5.10 Utrustning (BBR 5:35) 31

kombinera

5.11 Särskilda förutsättningar (BBR 5:37) 35

kombinera

6 Underlag för analytisk dimensionering genom beräkning 41

kombinera

6.1 Allmänt 41

kombinera

6.2 Utrymningsförloppet 42

kombinera

6.3 Kritiska förhållanden vid utrymning (BBR 5:361) 43

kombinera

6.4 Varseblivningstid 43

kombinera

6.5 Besluts- och reaktionstid 44

kombinera

6.6 Förflyttningstid 45

kombinera

Referenser 47

gör inget

6 Utrymningsdimensionering

radera

7

radera

Utrymningsteori 1

radera

Avsikten med utrymningsdimensionering är att personer i en bygg- nad ska kunna lämna byggnaden vid brand utan att utsättas för kritiska förhållanden. En byggnad ska även kunna utrymmas säkert i händelse av bombhot, gasutsläpp m.m. men detta behandlas inte specifikt i rapporten. Utrymning kan också innebära att förflyttning- en sker till en så kallad säker flyktplats inom byggnaden.

kombinera

En utrymningssituation innebär att personerna ska uppfatta att det

kombinera

brinner, förstå att det brinner, kunna omformulera det till ett beslut att utrymma samt kunna ta sig ut ur byggnaden. Det betyder i sin tur att byggnaden måste vara försedd med anordningar som underlättar denna process. Personer har olika lätt att förstå en brandsituation beroende på i vilken lokal personen är i (hemma, på arbetsplatsen, i affären etc.) och i vilken roll personen är i (hemmavarande, arbets- tagare, kund etc.). Där man vistas mer sällan eller är obekant med miljön är det svårare att förstå brandsignaler och att omsätta dessa till ett beslut att utrymma. Dessutom finns det naturligtvis också variationer mellan olika personers förmåga (allmän variation, tidi- gare erfarenheter, utbildning, funktionshinder, grad av vakenhet) att hantera en brandsituation. Det är bland annat därför det ställs olika krav på olika byggnader och för olika verksamheter.

kombinera

Faktorer som är aktuella för att underlätta för personer att utrym-

kombinera

ma är dels tekniska installationer, dels sådana som är kopplade till lokalens utformning och dess verksamhet. Till de förra kan vi exem- pelvis räkna: - brandlarm för att tidigt upptäcka branden, - utrymningslarm för att underlätta förståelsen av situationen, - belysning och utrymningsskyltar för att lättare hitta vägen ut, - dörrar som är lätt identifierbara och lätt öppningsbara.

kombinera

Till de senare faktorerna kan vi bland annat räkna: - logisk placering av utrymningsvägarna, - goda siktförhållanden i lokalen för att få en god överblick, - närvaron av utbildad personal som kan hjälpa till med utrym- ningen.

gör inget

8 Utrymningsdimensionering

radera

Generellt sett måste målsättningen med ett system för utrymning vara att det i så stor utsträckning som möjligt är självinstruerande. Ett logiskt system som är uppbyggt kring de normala gångvägarna i en byggnad och med genomtänkta, väl fungerande tekniska system har en god möjlighet att fungera även vid brand.

gör inget

9

radera

Inledning (BBR 5:31) 2.

radera

Kraven enligt BBR är att byggnaden ska utformas så att tillfredsställ- ande utrymning kan ske vid brand. Det innebär att verksamheten i och utformningen av byggnaden avgör på vilken nivå brandskyddet skall vara. Verksamheter med större risk för personskada, till exem- pel samlingslokaler, hotell och vårdanläggningar, förses med ett mer omfattande skydd. Kraven i BBR innebär också att brandskyddet måste underhållas och att funktionen kontrolleras på ett tillfreds- ställande sätt. I många fall är utrymningen dessutom beroende av en fungerande organisation som bland annat övar regelbundet. Därmed inte sagt att byggnaden kan garantera en total säkerhet under alla omständigheter.

kombinera

Utrymning kan ske antingen direkt till en säker plats i det fria eller

kombinera

till en säker flyktplats inom en byggnad. Den första strategin är den klart dominerande och också den önskvärda. För att byggnaden skall kunna utrymmas måste utrymningsvägen vara säker och möjlig att använda. Det ställer krav på framkomlighet och gångavstånd i och till utrymningsvägarna. Utrymning till en så kallad säker flyktplats kan också ske. Detta är en ovanlig strategi men kan tillämpas i exem- pelvis höga hus där en utrymning till det fria kan vara alltför tidskrä- vande att genomföra.

kombinera

Personer med funktionshinder kan ha svårt att utrymma via en

kombinera

byggnads utrymningsvägar, speciellt om dessa utgörs av trappor. För att underlätta utrymningen för dessa kan olika förbättringar göras, till exempel genom att förse trapphallar med ett större utrymme som rymmer en rullstol. Ett annat alternativ kan vara att förse byggnaden med utrymme, foajé eller liknande inom egen brandcell, i direkt an- slutning till respektive trappa. De som har svårt att gå i trappor kan då vänta i brandcellen till dess att hjälp med förflyttning till annan våning anländer. Denna strategi är vanligt förekommande på vissa vårdanläggningar där utrymning till en intilliggande vårdavdelning kan ske. Liknande strategi kan med fördel användas även i andra verksamheter. Den intilliggande brandcellen kan vanligen inte be- traktas som en så kallad säker flyktplats, se avsnitt 3.2, utan utgör en tillfällig utrymningsplats varifrån utrymningen sedan kan fortsätta

gör inget

10 Utrymningsdimensionering

radera

till det fria. Det viktiga i sammanhanget är att vara medveten om att människor har olika möjligheter att sätta sig i säkerhet och att det bör beaktas vid projekteringen av brandskyddet. För att personer med funktionshinder ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer förutsätts att byggnaden är utformad så att det kan underlättas till exempel genom att: - utrymningsvägen är utan trappor, trappsteg, höga trösklar och dylikt, - öppningsanordning till dörr i utrymningsväg sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol och är lätt att förstå och hantera, - larmknappar för att aktivera brandlarm och utrymningslarm sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol, - personer med funktionshinder kan uppfatta utrymningslarm och information i samband med utrymning.

gör inget

För att minska risken att personer blir instängda i återvändsgångar eller nischer bör sådana göras så korta som möjligt och helst undvi- kas. Trappa som passerar förbi dörr till det fria kan exempelvis förses med grind som tillsammans med tydlig markering gör personer upp- märksamma på att inte fortsätta ner i en källare.

kombinera

Personer som utrymmer ska skyddas från nedfallande byggnadsde-

kombinera

lar. Det är till exempel aktuellt i de fall där glas används som takma- terial eller fasadmaterial. Även ett undertak kan utgöra en fara och dessa, inklusive infästningsdetaljerna, bör därför utformas så de inte faller ner under brandens tidiga skede, det vill säga normalt de första 10 minuterna.

gör inget

11

radera

3 Begrepp

radera

3.1 Utrymningsväg

kombinera

Med utrymningsväg avses en väg från en brandcell till det fria eller till annan säker plats. Utrymningsvägen kan utgöras av: - en utgång direkt till det fria eller till en säker flyktplats eller - en gångväg; korridorer, trapphus, loftgångar i eller utanför byggnaden som leder till det fria eller till en säker flyktplats.

gör inget