text
stringlengths
1
153
Seld mi walan tiwaɣiyin d lmijrimat d-yellan di Trad Amaḍlan I, iɣlanen bɣan ad ssinfen tagnit am
tinna daɣen deg yimal.
Ad tsehhel ɣer At Sidi Sɛid.
Amek i ilaq ara ad yekteb asuggeg s tistunit?
Tnudaḍ fell-asent asrag aya deg webrid.
Ilaq-iyi ad d-ssuqleɣ asmel web n tkebbanit-nneɣ ɣer tutlayt tadigant, meḥsub ɣer teglizit.
I tura amek ara iketteb lawan s tespirantit?
Tili yella wamek ara ad ketben tiririt s tdanit?
Iferrawen-nni yakk izegzawen, ttuɣalen d izeggaɣen deg lexrif.
Anagar taglimt ɣef yiɣes, mi t-ufan yemmut ddaw tqenṭert.
Yella wamek nniḍen ara ad tessuqlemt addal ɣer trumancit?
Amek dɣa ara ad tessuqlem tudert ɣer temẓabit?
Yesselmad deg Lemdiya akked Ben-ɛaknun yerna yura-d adlis-is amezwaru, Tawrirt yettwattun (La
Colline oubliée) deg 1952.
Ad iɛebbi tikajutin-nni ɣer Iɣil n Wegni.
Yeḥma useqqi-nni neɣ mazal-it d asemmaḍ?
Yessefk ad d-nger tamawt dakk-n llan waṭas n yismawen imaziɣen iqdimen ay yettwabnan s wudem-a :
amyag + amqim awṣ̣il asemmad usrid (pronom affixe complément dobjet direct).
Tom inna-d dakken ur yenwi ara ad yerbeḥ.
At zik wessan Ddu d win i k-yifen, tɛandeḍ ad t-tawḍeḍ.
Twalaḍ: yuker-iyi nadam; rnu diɣ urgaɣ, yerwel-iyi uḍar-iw. Ṛuḥ tura, keččini!
Ad yerwel yid-sen ar At Xlifa.
Wa iḥemmel timerẓuga neɣ tuɣmas n temɣaṛt, kra ɣlin deg waɣẓaẓ akked ẓidelmum, wiyiḍ kkren-as i
tiẓẓudla am Ḥnifa; ma d nekk, ur ɣunzaɣ tiffaf.
Ur terwileḍ ara ɣer Tawrirt n Yiɣil.
Acḥal terjiḍ akken ad teffeɣ targit-ik?
Dinna di teftist i tesɛeddaḍ imuras-ik.
Ilaq-iyi ad fakkeɣ yiwen umagrad ɣef tdamsa tajapunit.
Yeẓṛa Sami d akken d tikerkas.
Anwa i d aselmad-ik n tefransist?
Mačči tikelt i k-fiɣ deg targit.
Ssneɣ yiwen n umdan i iheddren mraw n tutlayin.
Ẓerren ayen ara yeḍrun ɣer sdat.
Maṛtina telmed ad turar addal n Tennis si temẓ-is, ɣur-s 5 iseggasen di lɛemr-is mi tebda tetturar
di tedwilin, tessaweḍ ad tuɣal d talɣuɣt n umaḍal n tullas aseggas n 1994. aseggas n 1996 turar
akked Helena Suková deg uslig n Wimledon, dɣa tuɣal d tanadalt tameẓlant yessawḍen ad teḥrez
talɣuɣa agi.
Ur tbubbam ara učči-nni ɣer Tawrirt At Mengellat.
Amek i ilaq ara ad tini asnegmu n yiman s thulandit?
Amek ihi ara tettaru tagrawla s teglizit?
I kenwi i wumi xedmeɣ wigi.
Ad yinig ɣer Tizi n Beṛbeṛ.
Yegzi tom swaswa ayen akken i tebɣa Mari ad tini.
Tilmuni (s tefrensist: Tilmouni), d taɣiwant n Sidi Belɛebbas, zedɣen-tt 8.949 n yimezdaɣen.
Ur terrim ara ɣer At Ksila.
Tamɣart-nni tella tesεedday yal taεeqquct seg tesbiḥt-is s ṭṭaεa meqqren.
Ur ibubba ara zzeɛṛuṛ-nni ɣer At Hicem.
D abrid ɣer Tala n Tazart.
Amek ihi ara ad tinimt tasilhut s tmalizit?
Ulac tamurt izemren ad tili akken tenneεzal maḍi ɣef tiyaḍ.
D yiwen seg idlisen ifazen akk i ɣriɣ iseggasen-a ineggura.
Tussit tettawaṭ ar waggi-ynes deg tegrest, llant snat n tsemhuyin n tessut yal aseggas acku tagrest
tettas-d deg sin n wakuden yemgaraden gar n wezgen agafan n tegnit d wezgen anaẓul, ɣef waya tuddsa
tamadlant n tdawsa tettaked isemtar (ttewṣiyat) i snat n tsuddsin yemgaraden n wecraṭ yal aseggas
(yiwet deg wezgen agafan tis snat deg wezgen anaẓul).
I lemmer ad yeɛreḍ aḥetḥut tura?
Tili yella wamek ara tketteb anbac s twalunit?
Amek ara tkettbem afrux s tatibitant?
Yella wamek ara ad tketbemt amured s tgaylikt?
Wali, agrud-inna, tura hah ad yessebluleɣ iman-is.
Abeḥri n tegmat ad aken-id iẓur d aḥlawan.
Sutreɣ-d seg-k ad iyi-tɛiwneḍ, ma yella wamek.
D anaram [4] Hernando de Soto ay d Uṛufi amezwaru ay yuwḍen s asif-a deg 1541. Deg 1673, Ifṛensisen
Louis Jolliet ed Jacques Marquette ssaklen [5] deg wasif-a yerna uwḍen armi d asif n Arkansas.
Anaram afṛensis La Salle yuweḍ s adelta n wasif-a deg 1682 yerna d netta ay d Afṛensis amezwaru ay
d-yesɣerten [6] tama n Mississippi ed Louisiana d ayla n Fṛansa. D aya ay yejjan Fṛansa ad teḥkem
tama n ugafa n wasif-nni. Ma d tama n wenẓul-nnes teqqel ddaw udabu n Spenyul seg 1769 d asawen.
Deg 1783, Iwunak Yeddukklen rran asif n Mississippi d talast-nsen tutrimt [7], sakkin, deg 1803,
Fṛansa tessenz akal-nnes n Mississippi ed Louisiana i Yiwunak Yeddukklen. Deg 1863, deg tallit n
Wemgaru Aɣarim [8] deg Yiwunak Yeddukklen, iɣallen imarikaniyen n Tdukli ḍḍfen tamdint n Vicksburg
ay d-yezgan ɣef wasif n Mississippi yerna d aya ay ten-yejjan ad sbeɛden iɣallen Ikunfidiṛaliyen
ɣef wasif-a. Ass-a, asif n Mississippi yeqqel d abrid ameqran n yiɣerruba deg Yiwunak Yeddukklen.
Ilaq ad naɣ abrid n tmussni.
Aṭas n lɣaci ur ten-ttwalin ara d idinuzuren axaṭeṛ sɛan arric yarna ttfarfiren.
Tili amek ara ttaruɣ tasarut n usegdel s tsirbit?
Ma d nekk ur ččiɣ ara tacriḥt.
Iruḥ deg imuras ɣer rrif Ugrakal.
Amek ara ad tekteb akayad s tasumeryant?
Amek sakin ara ad tketbeḍ tanɣafeqt s tbusnit?
Yeffeɣ-d ass n : Laṛebɛa, 28 Fuṛaṛ 2018 17:24 Taggayt : LEZZAYER Ɣran-t : 28 n tikkal Bḍu
Ma tebɣamt ad teɣṛemt idlisen lɛali ɣṛemt wid n Arthur C. Clarke.
Yexdem tazmert-is, wammag ur irebbeḥ ara araz amezwaru.
Amek sakin ara ad ssuqlent tiddukla tadelsant ɣer tɛebrit?
Ur nuzzil ara ɣer Iɣẓeṛ Amuqṛan.
Ad k-d-iniɣ d acu d anamek-is.
Amek ara yettaru tadwilt s tzulut?
Ur tt-tewqiε ara deg iman-is amek i d-tettbin ɣer berra.
Kra yellan d amdan yesεa azref deg tudert, deg tlelli, d tɣellist i terwiḥt-is.
Tili amek ara tinimt tigzi s tmasidunit?
Yewεer mi ara k-yewwet wugur di ṭṭlam.
Waqil ad s-iniɣ aya i Tom.
Yid-m i zehhuɣ yid-m uɣeɣ tannumi.
Amek i ilaq ara ad ssuqlent afeskil ɣer tcelḥit?
Amek ara ad tarum lawan s tespirantit?
Azekka i d ass aneggaru deg uɣerbaz!
Ur d-nniɣ ara dakken lliɣ zedɣeɣ deg Ustṛalya.
Riki d tiɣremt i d-yefkan tuget n imedyazen.
Dda AmarM, aselmad meqqren i ḥemmlen yinelmaden deg tesdawit, d ameɛnas n tsertit seg zik, d asadur
n tarwa n Bennai Weɛli, .... Dda AmarM, d amɣar yelmed taqbaylit s zreb. Deg Tatoeba, d netta i
d-yessuqulen ugar seg teglizit ɣer teqbaylit neɣ seg teqbaylit ɣer teglizit. Aḥuddu aḥunnu ɣef