Datasets:

Schweinhund

/

arch_v_1

like 0

utrymningsdimensionering

Titel: utrymningsdimensionering - Boverket

utrymningsdimensionering

Förord Denna rapport ersätter Boverkets rapport om utrymningsdimensionering från februari 2004 och beskriver två metoder för utrymningsdimensionering, förenklad och analytisk dimensionering. Uppdateringen innebär att de senaste ändringar i Boverkets Byggregler BBR 11 (BFS 2005:17) har inarbetats i rapporten.

utrymningsdimensionering

Rapporten är framtagen för att förtydliga hur Boverket anser hur avsnitt 5:3, utrymning vid brand, i byggreglerna kan uppfyllas. Det utesluter dock inte att andra lösningar kan användas för att uppfylla byggreglerna. Föreskrifter och allmänna råd i BBR 5:3 som inte särskilt har kommenterats eller förtydligats har inte återgivits i rapporten. Det är därför viktigt att se rapporten som ett komplement till föreskriften och andra handböcker och inte som en komplett projekteringsanvisning.

utrymningsdimensionering

För förenklad dimensionering har enstaka råd och anvisningar ändrats, medan underlag för analytisk dimensionering har kompletterats med så kallad scenarioanalys. Vidare ges vissa riktlinjer för hur utrymningsvägar kan utformas för att underlätta för personer med funktionshinder, hur brandskyddet i särskilda boenden för personer med vårdbehov kan utföras samt rekommendationer för utformning av utrymningslarm. Ytterligare råd för hur utrymning av personer med funktionshinder kan underlättas kan fås i handikappombudsmannens riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning.

utrymningsdimensionering

Rapporten är gjord i samverkan med Håkan Frantzich, Lunds tekniska högskola. Referensgrupp har varit Boverkets expertgrupp för brandfrågor.

utrymningsdimensionering

Avsikten med utrymningsdimensionering är att personer i en byggnad ska kunna lämna byggnaden vid brand utan att utsättas för kritiska förhållanden. En byggnad ska även kunna utrymmas säkert i händelse av bombhot, gasutsläpp m.m. men detta behandlas inte specifikt i rapporten. Utrymning kan också innebära att förflyttningen sker till en så kallad säker flyktplats inom byggnaden.

utrymningsdimensionering

En utrymningssituation innebär att personerna ska uppfatta att det brinner, förstå att det brinner, kunna omformulera det till ett beslut att utrymma samt kunna ta sig ut ur byggnaden. Det betyder i sin tur att byggnaden måste vara försedd med anordningar som underlättar denna process. Personer har olika lätt att förstå en brandsituation beroende på i vilken lokal personen är i (hemma, på arbetsplatsen, i affären etc.) och i vilken roll personen är i (hemmavarande, arbetstagare, kund etc.). Där man vistas mer sällan eller är obekant med miljön är det svårare att förstå brandsignaler och att omsätta dessa till ett beslut att utrymma. Dessutom finns det naturligtvis också variationer mellan olika personers förmåga (allmän variation, tidigare erfarenheter, utbildning, funktionshinder, grad av vakenhet) att hantera en brandsituation. Det är bland annat därför det ställs olika krav på olika byggnader och för olika verksamheter.

utrymningsdimensionering

Faktorer som är aktuella för att underlätta för personer att utrymma är dels tekniska installationer, dels sådana som är kopplade till lokalens utformning och dess verksamhet. Till de förra kan vi exempelvis räkna: • brandlarm för att tidigt upptäcka branden, • utrymningslarm för att underlätta förståelsen av situationen, • belysning och utrymningsskyltar för att lättare hitta vägen ut, • dörrar som är lätt identifierbara och lätt öppningsbara.

utrymningsdimensionering

Till de senare faktorerna kan vi bland annat räkna: • logisk placering av utrymningsvägarna, • goda siktförhållanden i lokalen för att få en god överblick, • närvaron av utbildad personal som kan hjälpa till med utrymningen.

utrymningsdimensionering

Generellt sett måste målsättningen med ett system för utrymning vara att det i så stor utsträckning som möjligt är självinstruerande. Ett logiskt system som är uppbyggt kring de normala gångvägarna i en byggnad och med genomtänkta, väl fungerande tekniska system har en god möjlighet att fungera även vid brand.

utrymningsdimensionering

Inledning (BBR 5:31) Kraven enligt BBR är att byggnaden ska utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Det innebär att verksamheten i och utformningen av byggnaden avgör på vilken nivå brandskyddet skall vara. Verksamheter med större risk för personskada, till exempel samlingslokaler, hotell och vårdanläggningar, förses med ett mer omfattande skydd. Kraven i BBR innebär också att brandskyddet måste underhållas och att funktionen kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. I många fall är utrymningen dessutom beroende av en fungerande organisation som bland annat övar regelbundet. Därmed inte sagt att byggnaden kan garantera en total säkerhet under alla omständigheter.

utrymningsdimensionering

Utrymning kan ske antingen direkt till en säker plats i det fria eller till en säker flyktplats inom en byggnad. Den första strategin är den klart dominerande och också den önskvärda. För att byggnaden skall kunna utrymmas måste utrymningsvägen vara säker och möjlig att använda. Det ställer krav på framkomlighet och gångavstånd i och till utrymningsvägarna. Utrymning till en så kallad säker flyktplats kan också ske. Detta är en ovanlig strategi men kan tillämpas i exempelvis höga hus där en utrymning till det fria kan vara alltför tidskrävande att genomföra.

utrymningsdimensionering

Personer med funktionshinder kan ha svårt att utrymma via en byggnads utrymningsvägar, speciellt om dessa utgörs av trappor. För att underlätta utrymningen för dessa kan olika förbättringar göras, till exempel genom att förse trapphallar med ett större utrymme som rymmer en rullstol. Ett annat alternativ kan vara att förse byggnaden med utrymme, foajé eller liknande inom egen brandcell, i direkt anslutning till respektive trappa. De som har svårt att gå i trappor kan då vänta i brandcellen till dess att hjälp med förflyttning till annan våning anländer. Denna strategi är vanligt förekommande på vissa vårdanläggningar där utrymning till en intilliggande vårdavdelning kan ske. Liknande strategi kan med fördel användas även i andra verksamheter. Den intilliggande brandcellen kan vanligen inte betraktas som en så kallad säker flyktplats, se avsnitt 3.2, utan utgör en tillfällig utrymningsplats varifrån utrymningen sedan kan fortsätta till det fria. Det viktiga i sammanhanget är att vara medveten om att människor har olika möjligheter att sätta sig i säkerhet och att det bör beaktas vid projekteringen av brandskyddet. För att personer med funktionshinder ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer förutsätts att byggnaden är utformad så att det kan underlättas till exempel genom att: • utrymningsvägen är utan trappor, trappsteg, höga trösklar och dylikt, • öppningsanordning till dörr i utrymningsväg sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol och är lätt att förstå och hantera, • larmknappar för att aktivera brandlarm och utrymningslarm sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol, • personer med funktionshinder kan uppfatta utrymningslarm och information i samband med utrymning.

utrymningsdimensionering

För att minska risken att personer blir instängda i återvändsgångar eller nischer bör sådana göras så korta som möjligt och helst undvikas. Trappa som passerar förbi dörr till det fria kan exempelvis förses med grind som tillsammans med tydlig markering gör personer uppmärksamma på att inte fortsätta ner i en källare.

utrymningsdimensionering

Personer som utrymmer ska skyddas från nedfallande byggnadsdelar. Det är till exempel aktuellt i de fall där glas används som takmaterial eller fasadmaterial. Även ett undertak kan utgöra en fara och dessa, inklusive infästningsdetaljerna, bör därför utformas så de inte faller ner under brandens tidiga skede, det vill säga normalt de första 10 minuterna.

utrymningsdimensionering

Begrepp 3.1 Utrymningsväg Med utrymningsväg avses en väg från en brandcell till det fria eller till annan säker plats. Utrymningsvägen kan utgöras av: • en utgång direkt till det fria eller till en säker flyktplats eller • en gångväg; korridorer, trapphus, loftgångar i eller utanför byggnaden som leder till det fria eller till en säker flyktplats.

utrymningsdimensionering

Inom en byggnad är därför utrymningsvägen i normala fall alltid brandtekniskt avskild från annan verksamhet. Internkorridorer inom en brandcell, på ett kontor eller en vårdavdelning, är vanligtvis inte utrymningsvägar. Det är inte kommunikationsytan som sådan som avgör om den behöver utformas som en utrymningsväg. Det beror helt på om utrymning kan ske innan kritiska förhållanden uppstår. Däremot är korridor i hotell en utrymningsväg och placeras i en egen brandcell. En loftgång är normalt en utrymningsväg men behöver inte, om den är öppen mot det fria, vara brandtekniskt avskiljd från intilliggande lägenheter.

utrymningsdimensionering

Med utrymning till det fria menas att utrymningen sker till gata eller motsvarande plats utomhus. En terrass på en byggnad eller en kringbyggd gård kan normalt inte anses vara säker plats i det fria, såvida inte gatan kan nås via en trappa, portik etc. Området omedelbart utanför utgången till det fria ska vara fritt från hinder, buskar, snö med mera. Utrymning kan också ske till en säker flyktplats, se avsnitt 3.2.

utrymningsdimensionering

3.2 Säker flyktplats Säker flyktplats utgörs av ett brandtekniskt särskilt väl avskilt rum (eller flera), som kan motstå ett fullständigt brandförlopp. Brandoch brandgasspridning till en säker flyktplats ska förhindras. Miljön i den säkra flyktplatsen ska under detta brandförlopp vara sådan att personer ska kunna vistas där under hela förloppet och ha möjlighet till kommunikation med yttervärlden.

utrymningsdimensionering

Nomenklatur Beteckning Betydelse B Bredd i förbindelse, m F Flödeskonstant, personer/sm l Längd, m n Antal personer, - tkrit Tid till kritiska förhållanden, s tvarse Varseblivningstid, s tbeslut&reaktion Besluts- och reaktionstid, s tförflyttning Förflyttningstid, s (tdörr + tgång) tdörr Passagetid genom dörr, s tgång Gångtid, s RTI Response time index, √ ms v Gånghastighet, m/s

utrymningsdimensionering

4 Utrymningsdimensionering 4.1 Översikt Det finns två metoder att dimensionera utrymning efter • Förenklad dimensionering • Analytisk dimensionering

utrymningsdimensionering

Den första innebär att byggnaden följer Boverkets rekommendationer. Om dessa inte uppfattas som lämpliga för det aktuella objektet kan analytisk dimensionering användas. Större krav ställs då på byggherrens verifierings- och kontrollfunktioner. Analytisk dimensionering kan baseras på beräkning, provning eller objektsspecifika försök, samt kombinationer av dessa. Även en kvalitativ analys med ett logiskt resonemang kan ingå som en del i den analytiska dimensioneringen. I denna rapport ges rekommendationer till hur förenklad dimensionering och analytisk dimensionering genom beräkning kan användas. Rapporten ger underlag för scenariobaserade beräkningar. Förenklad dimensionering utgör ofta utgångspunkten vid projektering och dessa rekommendationer presenteras därför först. Mer detaljerad information som behövs för att kunna använda den analytiska metoden presenteras i kapitel 6.

utrymningsdimensionering

4.2 Verifiering och kontroll Det är vanligtvis enkelt att se om ställda krav är uppfyllda om den förenklade dimensioneringen används. Verifieringen innebär då att se till att alla relevanta krav i BBR och andra rekommendationer från Boverket är uppfyllda.

utrymningsdimensionering

Om byggherren väljer att verifiera utrymningssäkerheten med hjälp av analytiska metoder ställs det högre krav på verifieringen. I BBR 5:13 och 5:14 anges krav och råd för när analytisk dimensionering är nödvändig och hur den dimensioneringen ska gå till. Där anges också kraven för hur dimensionering med hjälp av beräkning ska kontrolleras.

utrymningsdimensionering

För de fall då verifieringen baseras på ett logiskt resonemang måste det kunna styrkas till exempel genom tidigare utförda och dokumenterade utredningar eller försök.

utrymningsdimensionering

Analytisk dimensionering ska användas för byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Exempel på byggnader eller lokaler där analytisk dimensionering bör ske är mycket stora eller öppna samlingslokaler i flera plan eller under markplanet såsom stora idrottsarenor, större affärsgallerior eller diskotek under markplanet. Andra exempel då analytisk dimensionering bör användas kan vara för höga byggnader, cirka 50 meter eller fler än 16 våningar, komplexa byggnader som större sjukhus eller komplexa byggnader under mark, exempelvis undermarkstationer för järnväg. Kännetecknande för alla dessa verksamheter är att de kan vara svåra att utrymma från eller att där kan vistas ett mycket stort antal personer. I flertalet av dessa fall bör riskanalyser utföras för att verifiera personsäkerheten.

utrymningsdimensionering

I andra fall är det inte nödvändigt, men fullt möjligt, att använda analytisk dimensionering för att projektera utrymningssäkerheten för personerna i en byggnad.

utrymningsdimensionering

De beräkningar som görs bör redovisa hur osäkerheter hanteras till exempel i form av känslighetsanalyser. Alla beräkningar för utrymningssäkerhet ska dessutom underkastas en dimensioneringskontroll. Den bör utföras av en person som tidigare inte varit inblandad i projektet. Uppgifter rörande verifiering och kontroll bör dokumenteras i byggnadens brandskyddsdokumentation.

utrymningsdimensionering

5 Underlag för förenklad dimensionering 5.1 Tillgång till utrymningsvägar (BBR 5:311) Grundkravet är att det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar från lokaler där personer vistas mer än tillfälligt. Med oberoende menas att en av utrymningsvägarna ska kunna blockeras av brand utan att det hindrar de övriga från att användas. Det innebär också att skilda utrymningsvägar inte får passera genom samma utrymme på sin väg till det fria. Gemensam tvättstuga, garage och liknande lokaler i flerbostadshus anses vara sådana lokaler, där personer vistas mer än tillfälligt. Vissa lokaler kan vara försedda med endast en utrymningsväg, se avsnitt 5.3.

utrymningsdimensionering

Utrymning genom annan lokal En av utrymningsvägarna får utgöras av horisontell passage genom en annan lokal, utförd som egen brandcell, se figur 1. Utrymningsvägen och passagen dit måste alltid vara tillgänglig utan hjälp av nyckel, kod, passerkort eller liknande. Från den angränsande lokalen ska det vidare finnas tillgång till utrymningsvägar, som leder direkt till det fria. Även dessa måste då vara tillgängliga utan hjälp av nyckel, kod, passerkort eller liknande. Fönster får i detta fall inte räknas som utrymningsväg. Övriga utrymningsvägar från lokalen som utryms på detta sätt får inte heller de utgöras av fönster.

utrymningsdimensionering

Exempel på när detta kan utnyttjas är i skolor och i sjukhus där utrymning kan ske från en vårdavdelning till en annan. Det som avgör lämpligheten är om det enkelt går att orientera sig till utrymningsvägen även i den angränsande lokalen. Utrymningsskyltar kan behövas för att underlätta orienteringen i den angränsande lokalen. Förhöjda krav på till exempel ytskikt, motsvarande kraven för utrymningsväg, ställs inte på den angränsande lokalen.

utrymningsdimensionering

Gemensam del av utrymningsväg En korridor inom en egen brandcell, en loftgång eller dylikt som ligger i direkt anslutning till den bostad eller lokal som utnyttjar korridoren, kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar, utom när det gäller samlingslokaler, se figur 2. Hotellrum i egen brandcell har på så sätt tillgång till två oberoende utrymningsvägar, eftersom korridoren utanför är utformad som egen brandcell och har utgångar i två olika riktningar. Om den gemensamma delen är avsedd som utrymningsväg för fler än 150 personer bör den delas upp i mindre enheter i lägst brandteknisk klass E 15-C.

utrymningsdimensionering

Flera våningsplan i samma brandcell Består bostaden eller lokalen av fler än ett våningsplan inom samma brandcell ska det finnas minst en utrymningsväg från varje våningsplan. Entresolplan räknas i sammanhanget som våning. Ett mindre entresolplan, avskiljt med räcke eller liknande, behöver inte förses med utrymningsväg från entresolplanet om det endast utgör en mindre del av lokalens area och inte är uppdelat i flera rum. Detta kan accepteras under förutsättning att personer på entresolplanet tidigt upptäcker att de ska utrymma, det vill säga om ett automatiskt aktiverat utrymningslarm har installerats. Utrymningslarmet förutsätts då aktiveras om branden riskerar att spärra utrymningsvägen från entresolplanet. Det förutsätts vidare att utrymningsvägar finns via våningen nedan entresolplanet. Om förenklad dimensionering används bör gångavståndet till utrymningsvägen beräknas enligt anvisningarna för gångavstånd i tabell 2, kap. 5.6. Läktare i en samlingslokal behandlas i avsnitt 5.11 under rubriken Samlingslokal (BBR 5:371).

utrymningsdimensionering

Småhus I småhus ska även källaren ha tillgång till två utrymningsvägar. Den ena kan utgöras av ytterdörren till våningsplanet ovanför. Den andra består normalt av en utvändig källartrappa eller fönster med tillräcklig storlek, se avsnitt 5.2.

utrymningsdimensionering

Utrymning via trapphus I byggnad där utrymning sker via trapphus, utformade som utrymningsvägar, ska trapphusen lägst utformas enligt tabell 1. Begreppen trapphus Tr1 och trapphus Tr2 definieras i avsnitt 5.4.

utrymningsdimensionering

Hiss Hiss kan inte utgöra utrymningsväg såvida den inte särskilt utformats för detta. Hissen kan i så fall användas som utrymningsväg för personer som kan ha svårigheter att förflytta sig i trappor. Det är lämpligt att för varje byggnad särskilt utreda vilka konsekvenser en brandhiss medför.

utrymningsdimensionering

Lös inredning i utrymningsvägen Grundförutsättningen är att det inte bör förekomma lös inredning i en utrymningsväg eftersom den försvårar framkomligheten, kan skymma utrymningsskyltarna och kan dessutom utgöra en brandfara i sig. Byggreglerna reglerar inte lös inredning, men kravet på fri bredd i utrymningsvägar och de stränga ytskiktskraven pekar på att det är olämpligt med lös inredning i utrymningsvägar. I arbetslokaler kräver Arbetsmiljöverket att såväl utrymningsvägar som vägarna till dessa ska hållas fria från hinder, AFS 2000:42.

utrymningsdimensionering

I vissa situationer är det dock svårt att helt undvika att möbler m.m. placeras i exempelvis en trappa som används som utrymningsväg i ett boende för äldre. Man bör dock sträva efter att minimera mängden brännbart material även i detta fall till exempel genom att välja en möbel utan stoppning. I lagerlokaler kan speciella golvmarkeringar användas för att undvika att utrymningsvägar och gångvägen till dessa blockeras.

utrymningsdimensionering

Utrymningsvägens placering Utrymningsvägarna från en lokal bör placeras så långt från varandra som möjligt. På det sättet minskas risken för att en brand blockerar flera utrymningsvägar. Byggnadens normala kommunikationsvägar bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas som utrymningsvägar, eftersom dessa är väl kända av de personer som vistas i byggnaden.

utrymningsdimensionering

5.2 Fönster som utrymningsväg (BBR 5:312) Det förutsätts att personer som väntar på att få utrymma via fönstret inte blir direkt utsatta för brand eller brandgas och att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Alla fönster i en lokal behöver inte utföras som utrymningsväg. Utrymningsväg via fönster är ett sämre alternativ än via en dörr. Tillfredsställande utrymning antas kunna ske under vissa förutsättningar, bland annat beroende på om räddningstjänstens utrustning behövs för utrymningen. Byggnader bör i första hand kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten. De fönster som används för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och ha mått enligt BBR 5:312. Fönster får inte utgöra utrymningsväg om utrymning genom annan lokal tillämpas, se avsnitt 5.1 under rubriken Utrymning genom annan lokal. Utrymning via fönster uppfyller inte kravet på tillfredsställande utrymning för de lokaler som är särskilt utformade för personer med funktionshinder. Organisatoriska åtgärder och särskilda byggnadstekniska åtgärder som brandhiss, utökad brandcellsindelning och horisontell utrymning bör beaktas vid utformningen av dessa lokaler.

utrymningsdimensionering

Fönster i källare i småhus bör ha en minsta bredd av 0,6 m, en minsta höjd av 0,5 m och vara sidohängt. För att kunna nå fönstret bör en väggmonterad plattform eller liknande monteras på insidan. Avståndet från plattformen till fönstrets underkant bör inte överstiga 1,2 m. Öppningens underkant bör vara i nivå med marken utanför.

utrymningsdimensionering

Utan hjälp av räddningstjänsten När personerna själva förväntas kunna ta sig ut genom fönsteröppningar, tillåts dessa som utrymningsväg från: • bostäder (dock inte för särskilda boenden för personer med vårdbehov), kontor, klassrum i skolor och liknande för maximalt 50 personer, om fönstrets underkant eller balkongräckets överkant är beläget högst 2,0 m över marken utanför. Varje fönster får räknas som utrymningsväg för 30 personer, • bostadsrum enligt avsnitt 5:374 i BBR. Barn i en förskola förväntas inte själva kunna utrymma genom fönster.

utrymningsdimensionering

Med hjälp av räddningstjänsten Om räddningstjänstens utrustning är en förutsättning, får utrymningen ske via fönster från: • bostäder, dock inte för särskilda boenden för personer med vårdbehov, • mindre (< 200 m2) kontor eller jämförbart utrymme i egen brandcell, under förutsättning att högst 15 personer utrymmer denna väg.

utrymningsdimensionering

I det senare fallet förutsätts det att räddningstjänsten har normal insatstid samt utrustning och personal i tillräcklig omfattning för att fönsterutrymning ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt. Om insatstiden är längre än 10 minuter bör utrymning ske på ett sätt som inte kräver hjälp av räddningstjänsten. Undantagsvis kan 20 minuter accepteras för friliggande trevånings bostadshus. Information om räddningstjänstens insatstid, resurser och förmåga finns i kommunernas handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Plats ska finnas för uppställning av räddningstjänstens fordon om dessa är nödvändiga för att kunna utrymma via fönster. I vissa byggnader är det tillfredsställande att använda bärbara stegar.

utrymningsdimensionering

Fönster i takfall Fönster i takfall eller takkupa, som ska användas som utrymningsväg men inte kan nås direkt med räddningstjänstens utrustning, bör förses med handledare, om avståndet mellan fönster och takkant överstiger 0,5 m, samt fasta stegpinnar, nödbalkong eller liknande om taket nedanför lutar mer än 1:4.

utrymningsdimensionering

5.3 En enda utrymningsväg (BBR 5:313) En dörr direkt till gata eller motsvarande, se avsnitt 3.1, kan vara enda utrymningsväg från en liten lokal som är lätt överblickbar, belägen i markplanet och som endast innehåller ett begränsat antal personer. Vad som avses är en lokal i ett våningsplan och belägen i en egen brandcell samt avsedd att rymma upp till 30 personer, exempelvis mindre butik, banklokal och frisersalong. För sådana publika lokaler bör avståndet till utgången inte överstiga 15 m. Med lätt överblickbar menas att utgången bör vara synlig från praktiskt taget alla platser i lokalen.

utrymningsdimensionering

En enda utrymningsväg är tillräcklig också från andra mindre utrymmen, där personer bara vistas tillfälligt. Exempel är källarförråd, vindsförråd, fläktrum, hissmaskinrum och liknande. Gångavståndet till en utrymningsväg bör då inte överstiga 30 m. I avsnitt 5.1 anges exempel på mindre utrymmen som måste ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. En enda utrymningsväg är också tillräcklig i vissa högre byggnader där trapphusen speciellt utformats med tanke på detta, se avsnitt 5.4.

utrymningsdimensionering

5.4 Trappor Fyra olika typer kan urskiljas med avseende på förmågan att begränsa brand- och brandgasspridning: • trapphus Tr1, • trapphus Tr2, • avskilt trapphus och • öppen interntrappa.

utrymningsdimensionering

Dessutom finns två typer av trappor som speciellt bör kommenteras: • rulltrappa och • spiraltrappa. Ytterligare krav på trappor och ramper anges i BBR 8:232. Alla trapphus som ingår i utrymningsväg ska mynna direkt i det fria.

utrymningsdimensionering

Trapphus Tr1 (BBR 5:314) Trapphus Tr1, se figur 3, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Passage in till trapphuset ska alltid ske via en brandsluss. Om fläktar och liknande används för att hindra brand- och brandgasspridningen bör dessa dimensioneras med analytiska metoder. Säkerheten ska i detta fall visas kunna motsvara säkerheten i ett trapphus med öppen sluss mot det fria. Funktionen ska kunna upprätthållas även vid strömbortfall i byggnaden. Det övertryck som skapas av mekanisk ventilation får inte vara större än att dörrar kan öppnas till eller i utrymningsvägen. Källare får inte stå i förbindelse med trapphus Tr1 eller med den intilliggande brandslussen. En vind får ansluta till trapphuset via en brandsluss. Slussen mot vindsvåningen behöver inte vara öppen mot det fria. I markplan ska trapphuset mynna direkt i det fria.

utrymningsdimensionering

Trapphus Tr2 (BBR 5:315) Trapphus Tr2, figur 4, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Intilliggande lokaler skall, förutom vad som anges nedan, alltid ansluta till trapphuset via ett utrymme i egen brandcell. Det gäller även på markplanet. Utrymmet ska utgöras av en trapphall eller liknande, utan någon egentlig verksamhet.

utrymningsdimensionering

Källare får anslutas till trapphuset via en brandsluss såvida trapphuset inte utgör enda utrymningsvägen för våningar över källarplan. Brandsluss bör för att undvika spridning av brandgaser till trapphuset förses med brandgasventilation eller övertrycksventilation. Vindsutrymmen med enbart lägenhetsförråd får anslutas direkt till trapphuset utan mellanliggande sluss om dörren utförs i lägst klass EI2 60-C. Vindsutrymme med lägenhetsförråd behöver inte förses med annan utrymnings- eller tillträdesväg.

utrymningsdimensionering

Utgör trapphuset enda utrymningsvägen för byggnaden får det inte finnas någon direkt förbindelse mellan Tr 2-trapphuset och källaren. Om inte nedgång till källaren sker utifrån, kan förbindelse mellan bottenplanet och källaren exempelvis utformas som en separat trappa från entréplanet till källaren. En sådan anslutning får endast ske med brandsluss om trappan i sig inte utformas som en brandsluss.

utrymningsdimensionering

Avskilt trapphus Ett avskilt trapphus ansluter inte till bostad eller lokal via någon form av sluss. Trapphuset är beläget i egen brandcell och ger ett visst skydd mot spridning av brand och brandgas. Ett sådant trapphus är vanligt i exempelvis kontors- och bostadshus.

utrymningsdimensionering

Öppen interntrappa Den öppna interntrappan, utan avskiljande väggar, kan ingå i den väg som leder till en utrymningsväg. Trappan finns alltså inne i en brandcell och är ingen utrymningsväg.

utrymningsdimensionering

Rulltrappa Rulltrappor bör undvikas som del i en utrymningsväg. En rulltrappa är inte lika tillgänglig som en fast trappa på grund av underhållsarbeten m.m. vilket bör beaktas om rulltrappan ingår i den gångväg som leder till en utrymningsväg. Gånghastigheten i en stillastående rulltrappa är lägre jämfört med en traditionell trappa.

utrymningsdimensionering

Spiraltrappa Spiraltrappor kan vara svåra att gå i och bör därför inte användas som utrymningsväg från lokaler där personerna har svårt att gå i trappor, till exempel i vårdanläggningar, om inte annat kan påvisas.

utrymningsdimensionering

Spiraltrappor bör också undvikas som utrymningsväg från samlingslokal. Spiraltrappor av gallerdurk bör inte användas för fler än 3 våningar såvida de inte speciellt inhägnas och är utförda så att de hindrar sikten i vertikalled. Anledningen är att många personer upplever stora obehag av att vistas på höga höjder. Den ofta lägre kapaciteten för utrymning via spiraltrappor bör beaktas. Det kan ske till exempel genom att begränsa antalet personer som utrymmer den vägen.

utrymningsdimensionering

Tabell 1. Utformning av trapphus som skall användas som utrymningsväg i byggnader med flera våningsplan. Verksamhet i Utgör trapphuset Antal Trapphus Anslutning till Övrigt 3 lokalerna enda utrymnings- våningar i utformas som till källare vägen från lokalerna1 byggnaden och vind 2 Ingen restriktion Nej - 8 Avskilt trapphus Dörr enligt i egen brandcell BBR 5:6. Ingen restriktion Nej 9-16 Minst ett ska Källare via Nödbelysning vara minst Tr2. brandsluss. Vind ska finnas. via dörr EI2 60-C. Ingen restriktion Nej 17 - Minst ett ska Källare får inte Nödbelysning vara Tr1 och stå i förbindelse ska finnas. övriga minst Tr2. med Tr1. Vind via Analytisk dimenbrandsluss till sionering4 Tr1. För Tr2 gäller: källare via brandsluss och vind via dörr EI2 60-C. Bostad5 Ja - 16 Tr2 Källare får inte Maximalt stå i direkt förbin- gångavstånd delse6 med trapp- till trapphus7. huset. Vind får Nödbelysning ansluta via dörr ska finnas EI2 60-C. om > 8 vån. Kontor och Ja - 8 Tr2 Källare får inte stå Maximalt därmed jäm- i direkt förbindel- gångavstånd förbara se6 med trapp- till trapphus7. utrymmen huset. Vind via enbart dörr EI2 60-C. Kontor och Ja 9-16 Tr1 Källare får inte Maximalt därmed stå i förbindel- gångavstånd jämförbara se med trapp- till trapphus7. utrymmen huset. Nödbelysning ska finnas.

utrymningsdimensionering

1. En utrymningsväg kan i vissa fall utgöras av fönster, se avsnitt 5.2. 2. Avser vind med enbart lägenhetsförråd. 3. Trapphus i byggnad med mer än 2 våningsplan bör ha allmänbelysning, enligt avsnitt 5.10. 4. Analytisk dimensionering bör användas som metod för att verifiera att säkerheten är tillfredsställande. 5. Ej för särskilda boenden för personer med vårdbehov. 6. Exempel på utformning anges i avsnitt 5.4. 7. Avståndet från lägenhetens ytterdörr fram till trapphuset bör inte överstiga 10 m om det inte kan påvisas på annat sätt att utrymningen kan ske på ett tillfredsställande sätt.

utrymningsdimensionering

5.5 Avskiljande från andra utrymningsvägar (BBR 5:32) Utrymningsvägar i en byggnad ska normalt vara utförda som egna brandceller. När en loftgång utomhus är utrymningsväg behöver den inte avskiljas från intilliggande lägenheter. Trapphus bör dock vara avskilt från det fria och från loftgången i lägst brandteknisk klass E 15 och E 15-C för dörrar, såvida inte loftgången är inglasad, se BBR 5:6.

utrymningsdimensionering

Dörr som förbinder två utrymningsvägar bör utföras i lägst klass E 15-C för att hindra att en brand sätter båda utrymningsvägarna ur funktion. Två utrymningsvägar från en samlingslokal får bara ha sådan förbindelse via en mellanliggande foajé eller motsvarande, avskild från utrymningsvägarna i minst brandteknisk klass EI2 30-C.

utrymningsdimensionering

När trapphus är inbördes förbundna med varandra genom en korridor eller motsvarande utrymme, utförd som egen brandcell, bör trapphusen avskiljas från korridoren, i lägst brandteknisk klass E 15-C. Detta gäller för vart och ett av trapphusen. Är något av trapphusen Tr1 eller Tr2 gäller de krav som ställs i samband med sådana trapphus.

utrymningsdimensionering

Trapphus som uppförs utöver vad som behövs ur utrymningssynpunkt får ha öppen förbindelse med entré eller motsvarande i bottenvåningen.

utrymningsdimensionering

Långa korridorer Långa korridorer, vilka används som utrymningsvägar, bör delas upp med dörrar i klass E 15-C på minst var sextionde meter, för att förhindra utbredd brandgasspridning.

utrymningsdimensionering

5.6 Gångavstånd till utrymningsväg (BBR 5:331) Gångavståndet i en brandcell till närmaste utrymningsväg bör inte överstiga avstånden i tabell 2 såvida inte en analytisk dimensionering visar annat. Under tabellen finns angivet hur gångavståndet bör beräknas, se även figur 6.

utrymningsdimensionering

I en lokal som skyddas med en automatisk vattensprinkleranläggning får gångavstånden ökas med en tredjedel. Anläggningen förutsätts vara heltäckande och dimensionerad för aktuell verksamhet samt vara utförd enligt lägst den kvalitetsnivå som beskrivs i SBF 120. Sprinklern bör ha ett RTI-värde ≤ 50 √ ms.

utrymningsdimensionering

Om utrymningsvägen utgörs av fönster minskas det tillåtna gångavståndet i tabellen till en tredjedel.

utrymningsdimensionering

Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande: • Om den verkliga gångvägen (som kan vara beroende av möblering, uppställning av maskiner eller dylikt) inte på förhand kan fastställas, bör vägen mätas genom att anta att riktningsändringarna vid förflyttningen är rätvinkliga, se figur 6a.

utrymningsdimensionering

• Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemensamma delen motsvara dubbla sin verkliga längd. I bostäder, kontor samt garage som endast utnyttjas för uppställning av fordon, dock endast 1,5 gånger den verkliga längden.

utrymningsdimensionering

• Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal, där i stället det verkliga gångavståndet i trappans lutning räknas.

utrymningsdimensionering

Motivet till den andra punkten ovan är att gynna lokaler där utrymningsvägarna är placerade långt från varandra, se figur 6a. Avstånden till en utrymningsväg bör mätas så att dimensioneringen utförs för det mest ogynnsamma fallet, se figur 6b.

utrymningsdimensionering

Tabell 2. Maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg. Förutsättningar Exempel Avstånd Om framkomlighet och överblickbarhet är Vissa lokaler inom betongvarufabriker 60 m goda och brandbelastningen högst 50MJ/m2, mekaniska verkstäder, samtidigt som risken för uppkomst av brand bryggerier är liten. Verksamheten får inte medföra risk för snabb brandspridning. Om persontätheten är liten samtidigt som Bostäder, kontor och därmed jäm- 45 m berörda personer till största delen kan förliga lokaler, garage, lager-, förväntas ha tillräcklig lokalkännedom hantverks- och industribyggnader i allmänhet. Om persontätheten inte är liten, eller Vissa samlingslokaler såsom butiker, varu- 30 m berörda personerna vårdas eller har mindre hus, restauranger, undervisningslokaler, god lokalkännedom, eller om verksamheten teatrar och biografer, mässhallar och andra medför risk för snabb brandspridning. publika lokaler Trä- eller plastvarufabriker. Höglager i industrin Vårdlokaler. Om det finns särskild risk för uppkomst av Lokaler med omfattande hantering 15 m brand, eller om utrymning av lokalen är av brandfarliga ämnen. Vissa samlingsförenad med stora svårigheter. lokaler såsom danslokal och pub med alkoholservering.

utrymningsdimensionering

5.7 Gångavstånd inom utrymningsväg (BBR 5:332) Gångavståndet inom en utrymningsväg, till närmaste trappa som leder till annat våningsplan eller utgång som leder till gata eller motsvarande, bör inte överstiga 30 m om utrymningsmöjligheter finns i minst två riktningar. Om utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning bör avståndet inte överskrida värdena i tabell 3 om det inte kan påvisas på annat sätt att utrymningen kan ske på ett tillfredsställande sätt. Värdena anger den verkliga sträckan och behöver inte mätas enligt de råd som anges i avsnitt 5.6.

utrymningsdimensionering

Tabell 3. Gångavstånd inom utrymningsväg. Verksamhet Maximalt gångavstånd när utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning I trapphall, korridor eller motsvarande för bostad, 10 m skola eller kontor I loftgång för bostad eller 15 m kontor i loftgångshus I trapphall, korridor eller motsvarande för hotell 7 m eller vårdanläggning

utrymningsdimensionering

5.8 Passagemått i utrymningsväg (BBR 5:341) En utrymningsväg bör vara minst 0,9 m bred och 2,10 m hög. Räcken och liknande får inkräkta med högst 0,1 m på vardera sidan. Det fria passagemåttet i en dörröppning bör vara minst 0,80 m. Karmdaghöjden bör vara minst 2,0 m. Korridorer bör av tillgänglighetsskäl vara minst 1,3 m breda, se vidare BBR kapitel 3. Utrymmesbehovet bör anpassas så att även personer med rörelsesvårigheter kan ta sig fram. I boken Bygg ikapp handikapp (2001) finns ytterligare rekommendationer om utrymmesbehov för personer med funktionshinder.

utrymningsdimensionering

I brandceller för fler än 150 personer bör det fria passagemåttet i varje utrymningsväg vara minst 1,2 m. På detta mått får dörrblad inkräkta maximalt 50 mm. Den totala bredden av samtliga utrymningsvägar bör vara minst 1,0 m per 150 personer. Om en av utrymningsvägarna blockeras bör de övriga ha sådan bredd att 1,0 m motsvarar 300 personer. För att bedöma om en brand har möjlighet att blockera två utrymningsvägar som är placerade nära varandra kan avståndet 5 m mellan dem utgöra ett riktmärke för när båda anses vara blockerade.

utrymningsdimensionering

Utrymningsvägen får inte bli smalare i utrymningsriktningen utöver vad som anges ovan. När två eller flera utrymningsvägar utmynnar i en gemensam del inne i byggnaden bör utrymningsvägen från det gemensamma utrymmet ha en bredd, eller motsvarande kapacitet, som minst motsvarar summan av bredderna för de utrymningsvägar som mynnar i det gemensamma utrymmet. Detta gäller under förutsättning att utrymningen från lokalerna sker samtidigt och då kräver en högre kapacitet jämfört med om en lokal i taget utryms.

utrymningsdimensionering

Avståndet mellan en dörr och trappa eller ramp bör vara minst 0,8 m. För att minska olycksrisken för personer med funktionshinder kan ett större avstånd vara motiverat, se BBR avsnitt 3. En ramp bör vara kortare än 6 m mellan vilplanen och bör inte luta mer än 1:12. Ytterligare krav och rekommendationer rörande nödvändigt passageutrymme för bland annat bårtransporter anges i BBR avsnitt 8.

utrymningsdimensionering

Antal personer Dimensioneringen av utrymningsvägarnas bredd bör grundas på det maximala antalet personer som kan förväntas befinna sig i lokalen. Erfarenheter av liknande verksamheter kan utgöra grund för bedömningen. Personernas fördelning i lokalen och över tiden bör beaktas. Man bör också beakta att lokaler kan användas för andra verksamheter än den huvudsakliga. Tabell 4 kan användas för att uppskatta maximala antalet personer i en byggnad om det inte är känt på annat sätt.

utrymningsdimensionering

Tabell 4. Dimensionerande persontäthet per m2 nettoarea för olika verksamheter. Verksamhet Persontäthet, personer/m2 Samlingslokal såsom teater, samlingssal och liknande med sittplatser antalet sittplatser eller 1,7 för stående och sittande 2,5 Bibliotek 0,2* Restaurang antalet sittplatser eller 1,0* Pub 3,0 Danslokal 2,5 Varuhus 0,5 Kontor 0,1 Konferensrum 0,7* Värden markerade med * baseras på nettoarean minskad med arean för lös inredning.

utrymningsdimensionering

Utrymning från flera våningsplan I byggnader med flera våningsplan i olika brandceller bör gemensam utrymningsväg dimensioneras för det våningsplan som har behov av bredast utrymningsväg. Det förutsätts då att utrymningsvägen enbart förväntas betjäna ett våningsplan i taget. Om flera våningsplan samtidigt kommer att utnyttja utrymningsvägen bör detta beaktas. Har brandcellen flera våningsplan förutsätts det normalt att personerna på dessa utrymmer samtidigt.

utrymningsdimensionering

5.9 Dörr i utrymningsväg (BBR 5:342) Dörr, som leder till en utrymningsväg, ska utformas så att det är tydligt att det är en utrymningsväg. Den bör därför avvika från omgivningen till exempel vad avser färgval. Dörrar till och i utrymningsvägar ska vara utåtgående i utrymningsriktningen. Undantag medges för dörrar: • från bostäder och hotellrum, • från en lokal där ett måttligt antal (cirka 30) personer med kännedom om utrymningsvägarna vistas, till exempel klassrum i skolor, mindre kontor och verkstadsindustrier, samt entrédörr bostadshus, • från en mindre lokal, som butik, serveringslokal eller liknande, om dörren kan nås inom 15 m.

utrymningsdimensionering

Skjut- och roterdörr Skjutdörr kan användas som dörr till utrymningsväg och som dörr i utrymningsväg om den öppnar vid strömavbrott. Roterdörr bör normalt undvikas som dörr till eller i en utrymningsväg då den utgör ett sämre alternativ för utrymning jämfört med slagdörr. Ur tillgänglighetssynpunkt ska en roterdörr i en entré vara kompletterad med en slagdörr alldeles intill, se BBR 3:122 och 3:125. Om skjut eller roterdörrar inte kan passeras, till exempel vid strömavbrott ska den kompletteras med en slagdörr.

utrymningsdimensionering

Öppningssätt Dörrar som finns i utrymningsvägen eller som leder till den ska lätt kunna öppnas. Det gäller oavsett om dörren är låst eller olåst. Det innebär också att det tydligt ska framgå hur dörren kan öppnas. Låsta dörrar med fördröjd öppning får inte förekomma.

utrymningsdimensionering

Dörrar bör kunna öppnas med ett trycke som trycks nedåt eller genom att dörren trycks utåt. I samlingslokaler bör panikbeslag användas eller lämpligt utformade utrymningsbeslag, om de öppnar dörren med ett (1) handgrepp. Standarderna SS-EN 179 och SS-EN 1125 redovisar exempel på utformning av öppningsbeslag. Öppningsbeslag bör placeras cirka 1,0 m över golv.

utrymningsdimensionering

Dörrar ska normalt kunna öppnas utan nyckel eller verktyg. Låsta dörrar, som kräver nyckel för att kunna öppnas, får användas om de bara används av ett litet antal (ca 10) personer, och om samtliga personer kan förväntas ha tillgång till nyckel. Detta förutsätts vara fallet i bostäder, på mindre kontor och i liknande lokaler. Vred får användas för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för ett måttligt antal (cirka 30) personer. Vredet bör inte vara försett med kåpa. Vred som används för att också öppna dörren (manövrerar även tryckesfallet) bör undvikas då dessa är svåra att använda.

utrymningsdimensionering

Elektrisk öppning Låsta dörrar, som enbart kan öppnas med tryckknapp på elektrisk väg, bör undvikas. Sådana dörrar kan istället ha ett beslag enligt SSEN 179. Om tryckknapp ändå utnyttjas, som det enda sättet att öppna dörren, bör knappen placeras bredvid dörrens ordinarie trycke och vara så stor att den omedelbart uppmärksammas som öppningsknapp. Öppningsknappen bör vara placerad 0,9 – 1,0 m över golvet. Öppningsknappen bör vara tydligt utmärkt med en skylt, som är minst 10 cm x 15 cm, och belyst när personer väntas använda dörren, det vill säga även vid utrymning. Skylten bör vara försedd med lämplig figur samt texten ”Nödöppning” eller liknande. Dörren ska kunna öppnas även vid strömavbrott. Dörr som leder från en samlingslokal får inte enbart ha en tryckknapp som öppningsmekanism utan bör förses med beslag enligt ovan. Skjutdörr bör inte öppnas enbart med elektrisk tryckknapp.

utrymningsdimensionering

Låsta dörrar som enbart öppnar via en signal från ett automatiskt brandlarm får inte förekomma eftersom utrymning kan bli nödvändig av annan anledning än brand.

utrymningsdimensionering

Låsta dörrar I lokaler, exempelvis i kontor, butiker, samlingssalar och liknande, där dörrar avsedda för utrymning hålls låsta under vissa tider kan ha elektrisk kontroll av att samtliga dörrar är upplåsta under den tid personer vistas i lokalen. Kontrollen ska vara samordnad med någon för driften väsentlig funktion, till exempel huvudbelysningen. Strömavbrott eller annat fel får inte sätta denna kontroll ur funktion.

utrymningsdimensionering

Öppningskraft Dörrarna ska vara så utformade att berörda personer klarar av att öppna dem, se figur 7. Den högsta kraften för att öppna en dörr bör understiga 130 N, även vid ogynnsamma situationer som exempelvis vid övertryckssättning av trapphus. I dagligt bruk kan en kraft att trycka upp dörren runt 40-70 N anses som rimligt.

utrymningsdimensionering

Figur 7a. Kraft för att öppna dörren max 130 N. Figur 7b. Kraft för att trycka ner handtaget max 70 N.

utrymningsdimensionering

Kraften som behövs för att trycka ner ett trycke bör enligt SS-EN 179 inte överstiga 70 N för utrymningsbeslag. För att personer med funktionshinder ska kunna öppna dörren kan ofta lägre kraft vara motiverad.

utrymningsdimensionering

Återvändande Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i utrymningsvägar från hotell och vårdanläggningar samt om utrymning sker genom annan lokal, se avsnitt 5.1. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda sidorna. Möjligheten att öppna dörren utifrån kan sättas i funktion först sedan den öppnats inifrån, det vill säga den är i normalläget låst utifrån. Dörrar som leder ut i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, inte heller om det är uppenbart att utrymningsvägen till det fria är helt säker.

utrymningsdimensionering

Trösklar Trösklar bör undvikas för att underlätta utrymningen för till exempel äldre och rörelsehindrade personer. Om trösklar är nödvändiga, bör de om möjligt vara fasade och lägre än 25 mm. För att upprätthålla kravet på brandcellsindelning krävs i vissa fall att en dörröppning är försedd med tröskel alternativt att dörren är försedd med släplist, falltröskel eller motsvarande.

utrymningsdimensionering

5.10 Utrustning (BBR 5:35) Vägledande markering (BBR 5:351) Vägledande markeringar, så kallade utrymningsskyltar, ska finnas i lokaler där utrymningsvägarna inte kan förväntas vara kända. Exempel på sådana lokaler är hotell, samlingslokaler och vårdanläggningar (utom förskola och liknande). Detta gäller även övriga publika lokaler om det inte är uppenbart obehövligt. Utrymningsskyltar ska även finnas i lokaler som saknar dagsljusinsläpp, som garage och källare, samt i lokaler inom vilka det är svårt att orientera sig. Exempel på sådana kan vara kontor och skolor som är svåra att överblicka. Vägledande markeringar ska normalt vara försedda med nödbelysning, se även avsnittet om nödbelysning nedan. Ytterligare föreskrifter om utrymningsskyltar i andra lokaler finns utgivna av Arbetsmiljöverket (AFS 2000:42).

utrymningsdimensionering

Skyltarna bör placeras i lokalen så att det är tydligt var utrymningsvägarna är placerade. Skyltar bör därför placeras högt till exempel över en dörröppning. Skyltar bör dessutom placeras vid riktningsförändringar, förgreningar eller på andra ställen där det finns risk för misstag, till exempel i en trappa som fortsätter förbi det våningsplan där utrymningen sker till det fria.

utrymningsdimensionering

Utrymningskyltar bör utformas enligt Rådets direktiv 92/58/EEG, och ska vara belysta eller genomlysta. Med genomlyst skylt avses här en skylt där belysningskällan är placerad i en armatur, bakom själva skylten. En belyst skylt belyses från en ljuskälla placerad framför skylten. Denna ljuskälla kan vara inbyggd i en armatur tillsammans med skylten eller vara en mot skylten riktad ljuskälla. Utrymningsskyltar bör monteras i en armatur tillsammans med belysningskällan. Skyltar som, med hjälp av till exempel lysdioder eller lysrör, belyses uppifrån genom en plastskiva eller liknande kan motsvaras av en genomlyst skylt.

utrymningsdimensionering

Belysningsstyrkan för en utrymningsskylt bör anpassas så att skylten är tydligt synlig i den lokal den används. Att ange en absolut miniminivå för belysningsstyrkan är svårt att göra eftersom vetenskapliga utredningar saknas i dagsläget. För genomlysta skyltar i ljusa lokaler som till exempel kontor och skolor kan 80 cd/m2 på den sämst lysande delen av de vita ytorna utgöra en utgångspunkt vid bedömningen. Hög belysningsstyrka kan vara motiverad i lokaler med dagsljusinsläpp. I mörkare delar av en byggnad kan lägre belysningsstyrka på skylten ändå ge motsvarande vägledning. Belysningen av utrymningsskyltar får dämpas till lägst 2 cd/m2 när belysningen i lokalen är låg till exempel i en teater eller biograf under föreställning. Gränsvärdet 2 cd/m2 gäller på hela skylten, det vill säga även den gröna ytan. Belysningsstyrkan bör återgå till normalnivån vid brandlarm och när belysningen i lokalen tänds. Skyltens höjd (gröna fältets höjd) beräknas med följande formel: Höjd m = Betraktningsavstånd m / Konstant

utrymningsdimensionering

Det förutsätts då att skyltens bredd är större än höjden. Konstanten har följande värden: • Belyst skylt: 100. • Genomlyst skylt: 200.