Dokument
stringclasses 3
values | innehåll
stringlengths 42
1.75k
|
|---|---|
AFS | 137 § Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att 1. varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är rimlig, eller 2. verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dagsljus och utblick. |
AFS | Allmänna råd: Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och utblick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1. Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick. |
AFS | 138 § Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas på sådana arbetsplatser där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen. |
AFS | Allmänna råd: Exempel på arbetsplatser där nödbelysning kan behövas är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier, kyl- och frysrum samt arbetsplatser med rörliga maskindelar. |
AFS | Vatten och avlopp 139 § Tappställen för vatten som inte är drickbart ska vara tydligt skyltade enligt bilaga 3, så att de inte förväxlas med tappställen för dricksvatten. |
AFS | 140 § Vid duschar, och andra aerosolskapande installationer, ska varmvattensystemet vara utformat och tempererat så att risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier förhindras. |
AFS | Allmänna råd: Andra aerosolskapande installationer kan till exempel vara befuktningsanläggningar. Regler för utformning av varmvattensystem vid duschar, i syfte att undvika legionellatillväxt, finns i Boverkets byggregler (BBR). |
AFS | 141 § Golv, som behöver spolas eller av andra skäl behöver avrinning, ska normalt ha golvbrunn och lutning mot denna. Om det behövs ska det finnas golvgrop eller golvränna med brunn. Golvbrunnar ska vara åtkomliga för rensning. |
AFS | 142 § Över golvgropar, och större golvrännor där gångtrafik förekommer, ska det finnas halksäkra golvgaller som är lätta att lyfta upp. Om det finns behov av att tömma ut stora mängder vätska, ska de vara utformade så att de inte ger återstänk. De redskap som behövs för att lyfta golvgaller ska finnas lätt åtkomliga. Allmänna råd: Exempel på verksamheter där man kan behöva tömma ut stora mängder vätska är restaurangkök och tvätterier. |
AFS | Buller 143 § Arbetsplatser ska ha en ljudmiljö som är lämplig med hänsyn till 1. den verksamhet som bedrivs, och 2. arbetstagarnas förutsättningar. Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor. |
AFS | Allmänna råd: Ytterligare regler om buller finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller. Regler om ljud i vissa arbetslokaler finns i Boverkets byggregler (BBR). Exempel på metod för bestämning av bullerexponering finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod. Utgåva 1. |
AFS | 144 § Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt möjligt, med avseende på bulleralstring och bulleröverföring. Allmänna råd: Regler om ljud från installationer för vissa lokaltyper finn i Boverkets byggregler (BBR). |
AFS | El 145 § Elinstallationer ska vara utförda så att risk för brand, explosion eller elektrisk fara undanröjs. Uttag och andra elinstallationer ska vara placerade så att användningen medger god arbetsmiljö. Allmänna råd: Elektrisk fara innebär risk för strömgenomgång (ström genom kroppen). Ytterligare bestämmelser om utförande, skötsel och underhåll av elektriska anläggningar och elektrisk utrustning finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Arbetsplatser där exponering för elektromagnetiska fält förekommer behandlas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om elektromagnetiska fält. |
AFS | Säkerhet Skydd mot våld och hot 146 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot så långt som det är möjligt förebyggs. |
AFS | Allmänna råd: Risk för våld och hot kan vara en orsak till utlösning av utrymningslarm. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön innehåller regler om larm för att tillkalla hjälp. Exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot är att • det finns möjlighet till reträtt ut ur den aktuella lokalen, • det finns annan möjlighet att sätta sig i säkerhet i lokalen, • det är möjligt att överblicka lokalerna, • lokalen inte innehåller gömda skrymslen, och • det är möjligt att överblicka området utanför en entré innan man öppnar ytterdörren. |
AFS | Skydd mot fall 147 § Arbetsplatser ska vara utformade så att risken för fall 1. till lägre nivå, 2. från samma nivå genom att man halkar eller snubblar, och 3. till bassänger, kar och liknande anordningar, vars innehåll innebär särskild fara, minimeras. |
AFS | Allmänna råd: Exempel på hur risken för fall kan minimeras är skyddsräcken och skyddstäckning samt att öppningar i golv så långt som möjligt undviks, framförallt i närheten av platser där arbetstagare passerar eller utför arbete. I vissa fall kan avspärrning vara tillräckligt. Skydd mot fall från samma nivå berörs bland annat i paragrafer om golv, förbindelseleder och underhåll. |
AFS | 148 § Plattformar, avsatser, trappor, balkonger, förbindelsebryggor, ramper, öppna bassänger eller kar, större nivåskillnader och liknande, samt öppningar i golv och väggar, ska normalt ha skyddsräcke, om de inte avgränsas av väggar. Det ska finnas skydd som hindrar att man oavsiktligt beträder ytor med låg bärighet, såsom glas- och plastytor |
AFS | 149 § En fast stege som är högre än 6 meter ska ha skydd som hindrar fall |
AFS | 150 § Om det är möjligt från godshanteringssynpunkt ska det finnas avkörningsskydd vid kanter där det finns risk för att fordon störtar ned. Avkörningsskydden ska vara 1. minst 0,3 meter höga, 2. varningsmarkerade, och 3. utförda så att de hindrar att fordon störtar ned om de körs eller glider mot skydden oavsiktligt. |
AFS | Skyddsräcken 151 § Ett skyddsräcke ska vara utformat så att det begränsar risken att falla över, genom eller under räcket och, när det behövs, inte går att klättra på. |
AFS | Allmänna råd: För att ett skyddsräcke ska begränsa fallrisken bör det vara minst 1,1 meter högt. I trappor räcker det normalt med 0,9 meter högt räcke, om det inte finns risk att falla mer än 3,0 meter. Utomhus behöver hänsyn tas till snöförhållandena, så att räckeshöjden är tillräcklig även då underlaget är snö. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska räcken i utrymmen där barn kan vistas utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper. |
AFS | 152 § Ett skyddsräcke ska vara dimensionerat så att det håller för den belastning som det kan bli utsatt för. Räcket ska normalt vara fast. Om man kan ta loss, fälla eller vrida räcket, ska det lätt kunna återföras till skyddsläget och säkras. |
AFS | Skydd mot ras 153 § Arbetsplatser ska vara utformade så att föremål inte kan falla ned och skada arbetstagare. |
AFS | 154 § Ytterdörrar och portar ska normalt ha skydd mot snöras och fallande istappar. Allmänna råd: Exempel på skydd är skyddstak och snörasskydd. |
AFS | Skydd mot sammanstötning med glasytor 155 § Genomsynliga dörrar, portar och väggpartier ska, där det behövs, vara tydligt markerade så att de är lätta att upptäcka. Allmänna råd: Regler om glas finns även i Boverkets byggregler (BBR). |
AFS | Skydd mot skärskador 156 § Om det finns risk för att arbetstagarna kommer i kontakt med glasytor på ett sådant sätt att de kan splittras, ska glasytorna antingen förses med skydd eller vara så utförda att skärskador undviks. |
AFS | Allmänna råd: Glasytor i dörrar och väggpartier i skolor bör vara gjorda av härdat eller laminerat glas, om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter. Regler om glas i byggnader finns även i Boverkets byggregler (BBR). |
AFS | Skydd mot köldskador och brännskador 157 § Kalla eller heta ytor och installationer ska vara placerade och utformade så att köldskador eller brännskador undviks. De ska vara isolerade eller ha skydd mot oavsiktlig beröring, om det behövs för att förhindra skada. |
AFS | Allmänna råd: Exempel på hur risken för brännskador och köldskador kan bedömas finns i standarderna SS-EN ISO 13732-1:2008. Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 1: Varma ytor. Utgåva 2 respektive SS-EN ISO 13732-3:2008. Metoder för bedömning av reaktioner hos människan vid kontakt med ytor – Del 2: Kalla ytor. Utgåva 2. |
AFS | 158 § Vid arbetsplatser, där det finns särskilt stor risk för brännskador, ska det i anslutning till arbetsplatsen finnas tillgång till tempererat vatten i tillräcklig omfattning. |
AFS | Skydd mot instängning 159 § Skydd mot instängning ska finnas i lokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker vid instängning. När instängning innebär en allvarlig hälsorisk, ska det finnas en ljus- och ljudsignalanordning som är 1. tillförlitlig, 2. inifrån lätt åtkomlig, och 3. synlig. |
AFS | Den ska vara placerad cirka 0,5 meter över golv. Signalerna ska nå en plats där de säkert kan uppmärksammas. Signalanordningen ska vara märkt ”Nödsignal”. Dörrar till kyl- och frysrum ska enkelt kunna öppnas inifrån. |
AFS | Allmänna råd: Exempel på lokaler som innebär en allvarlig hälsorisk, för den som blir instängd, är kyl- och frysrum där temperaturen är under -5 °C och ouppvärmda bodar. I bilaga 2.9 finns krav på säker reservtillförsel av energi till signaler vid strömavbrott. |
AFS | 160 § Arbetsgivaren ska se till att larm från kyl- och frysrum kontrolleras regelbundet. |
AFS | Nöddusch och ögonspolning 161 § En lättåtkomlig nöddusch ska finnas i direkt anslutning till verksamheter där det finns risk för 1. översköljning av ämnen som kan skada huden eller lätt tas upp genom denna, 2. brand i kläderna, 3. brand i hår eller skägg, eller 4. brännskada. |
AFS | Vägen till nödduschen får inte vara blockerad. Nödduschen ska vara lätt att utlösa både av stående och krypande person, och den ska ge tillräckligt med vatten för att hindra skada eller fortsatt skadeutveckling. Vattnet ska normalt vara tempererat. |
AFS | 162 § Där det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt komma in i ögonen och ge ögonskador, ska det finnas en lättåtkomlig ögonspolningsanordning. Den ska normalt vara fast installerad. Vid behov ska det finnas kompletterande utrustning med ögonspolningsvätska i omedelbar närhet av den plats där arbetet utförs. Spolvätskan ska vara tempererad, och finnas i den mängd som risken kräver. Vägen till ögonspolningsanordningen får inte vara blockerad. |
AFS | 163 § Arbetsgivaren ska se till att nödduschar och ögonspolningsanordningar kontrolleras minst en gång per halvår, och att kontrollen dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen. |
AFS | Skyltar och signaler 164 § Arbetsgivaren ska se till att det på arbetsplatser, i tillräcklig omfattning, finns skyltar, märkning och signaler, enligt kraven i dessa föreskrifter med bilagorna 2–9. Skyltar, märkning och signaler ska användas då riskerna inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom andra åtgärder. Områden där särskild risk finns, ska alltid vara tydligt markerade. |
AFS | 165 § Arbetsgivare ska, där det behövs för säkerheten, även se till att märkning, skyltar och signaler för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafik används inom fabriksområden eller motsvarande. |
AFS | 166 § Arbetsgivare ska se till att arbetstagarna får information och instruktion om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen, och som har betydelse för hälsa och säkerhet. Informationen och instruktionen ska 1. förklara vad skyltar, märkning och signalering betyder, 2. instruera hur man ska uppträda med anledning av dem, och 3. informera om vilka särskilda åtgärder de ska leda till. |
AFS | Informationen och instruktionen ska vara utformad så att den kan tillgodogöras av alla berörda, och ges så ofta att arbetstagarna har aktuell kunskap. |