Dokument
stringclasses 3
values | innehåll
stringlengths 42
1.75k
|
|---|---|
AFS | Bruksskede Den tidsperiod en färdigställd byggnad eller anläggning används. |
AFS | Buller Icke önskvärt ljud. Omfattar både hörselskadligt och störande ljud. Begreppet störande ljud om-fattar både psykologiska och fysiologiska effekter av buller. |
AFS | Byggherre Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggnings- arbete enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen, det vill säga varje fysisk eller juridisk person för vars räkning ett byggprojekt utförs. Av 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen följer att det som står om byggherren i dessa föreskrifter istället ska gälla en av byggherren anlitad självständig uppdragstagare om en sådan finns Den fysiska person som bygger själv för egen räkning, utan att inträda i ett arbetstagar- arbetsgivarförhållande eller anlita entreprenör, omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen. |
AFS | Byggnadsverk En byggnad eller annan anläggning. |
AFS | Förbindelseled Väg, utrymme eller annat som förbinder två platser, inomhus eller utomhus, till exempel passage, transportväg eller tillträdesled. Den kan vara avsedd för personer eller fordon. |
AFS | Förbudsskylt Skylt som förbjuder ett beteende som kan inne- bära fara. |
AFS | Handsignal Ett fastställt rörelsemönster med armar och händer för att leda personal som utför manövrer som kan innebära risk eller fara. |
AFS | Lastkaj Plattform för att underlätta lastning och lossning. |
AFS | Ljudsignal Fastställd signal som avges från ett särskilt don utan att någon mänsklig eller syntetisk röst används. |
AFS | Ljussignal och Signal eller skylt, med ljus som sänds ut genom engenomlyst skylt anordning som är gjord av transparent eller genomlyst material. Den ska vara upplyst från in- eller baksidan så att den ger intryck av en lysande yta. |
AFS | Normalt Med uttrycket normalt i föreskriftstexterna avses att kraven i paragraftexten ska uppfyllas utom vid de enstaka fall då speciella omständigheter gör att undantag behöver göras. Ett sådant fall kan vara att arbetsplatsen endast används tillfälligt och att säkerheten kan upprätthållas genom andra åtgärder. |
AFS | Nödskylt Skylt som ger information om utrymningsväg, väg till utrymningsväg, utrustning för första hjälpen eller räddningsutrustning. |
AFS | Personalutrymme Klädutrymme, omklädningsrum, torkutrymme, tvättutrymme, duschutrymme, toalettrum, matut-rymme, pausutrymme, vilutrymme eller jourrum som arbetstagare kan använda i anslutning till sitt arbete. |
AFS | Processventilation Uppfångning av luftföroreningar så nära källan som möjligt och bortförande av dessa. |
AFS | Projektörer Arkitekter, konstruktörer och andra som med-verkar i planeringen eller projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete i enlighet med 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Det omfattar alla som på något sätt medverkar eller fattar beslut om utformning eller funktion, till exempel inköpare, konsulter inom el, VVS och kommu-nikation, specialister inom mekaniska tjänster, inredning och tillfälliga stödkonstruktioner. Även byggherrar och entreprenörer räknas som projektörer när de planerar eller projekterar. |
AFS | Påbudsskylt Skylt som påbjuder ett visst beteende. |
AFS | Ställage Lagerställ på vilket material lagras. |
AFS | Symbol Bild som beskriver en situation eller föreskriver ett visst uppträdande. |
AFS | Talat meddelande I förväg fastställt talat (verbalt) meddelande som avges med mänsklig eller syntetisk röst. |
AFS | Termiskt klimat Den inverkan på människans upplevelse som lufttemperatur, omgivande ytors temperatur, luftfuktighet och lufthastighet har vid en given aktivitet och klädsel. |
AFS | Tillfällig utrymningsplats Plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. |
AFS | Tillgänglig Både tillgänglig och användbar så att så många som möjligt kan använda arbetsplatsen på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier. |
AFS | Tilläggsskylt Skylt som används tillsammans med en annan skylt och lämnar kompletterande information. |
AFS | Tvättplats En sammanfattande beteckning för dusch, tvätt-ställ eller tvättränna med rinnande varmt och kallt vatten. |
AFS | Utblick Visuell kontakt med omgivningen, genom en öppning mot utsidan eller mot till exempel ett inomhustorg, som ger information om omgiv-ningen och möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. |
AFS | Utrymningsväg En utgång som leder till en säker plats, det vill säga en plats i det fria, där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer. |
AFS | Varningsskylt Skylt som varnar för en risk eller fara. |
AFS | Varumottag En anläggning eller avgränsad yta för lastning och lossning av gods. |
AFS | Vistelsezon Vistelsezonen är den del av ett rum där krav ställs på luftkvalitet och termisk komfort. Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meter över golv och ett annat på 2,0 meter över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter. |
AFS | Systematiskt arbetsmiljöarbete 6 § I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet, samt skapa en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska, i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, beakta och hantera de arbetsmiljöförhållanden som regleras i 22–166 §§ i dessa föreskrifter. |
AFS | Projekteringsansvar Byggherren 7 § Byggherren ska se till att kraven i 18–21 §§ uppfylls. |
AFS | 8 § Byggherren ska se till att de projektörer som väljs har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet. Med tillräcklig kompetens avses både kunskap om arbetsmiljöregler och färdigheter att tillämpa dessa vid projekteringen. Kompetensen ska motsvara projektets storlek och komplexitet, samt de risker som kan antas förekomma vid arbete i, och i anslutning till, det färdiga byggnadsverket. |
AFS | Allmänna råd: Förutom kunskap om dessa föreskrifter kan kunskap om andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket behövas, beroende på den framtida verksamhetens art |
AFS | 9 § Byggherren ska utse lämplig Bas-P så snart planering eller projektering påbörjas. Regler om Bas-P:s kvalifikatione , samt att byggherren ska kunna styrka kvalifikationerna, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Storleken och komplexiteten på det byggprojekt vars arbetsmiljöfrågor ska samordnas avgör vilken utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs. |
AFS | 10 § Byggherren ska följa upp Bas-P:s arbetsmiljöarbete och se till att Bas-P har de förutsättningar som behövs så att Bas-P kan utföra sina uppgifter enligt 12–14 §§. |
AFS | 11 § Byggherren ska se till att uppgifter om arbetsmiljöarbetet lämnas över från Bas-P till Bas-U, för att förebygga att ändringar görs som påverkar arbetsmiljön negativt i bruksskedet. Om Bas-P byts ut under projektet ska byggherren se till att uppgifterna lämnas till den nya Bas-P. |
AFS | Allmänna råd: Vid överlämningen kan till exempel följande punkter tas upp: • Föregående byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöarbete. • Kvarstående arbetsmiljörisker och åtgärdsförslag samt överlämning av skriftliga underlag, där det finns arbetsmiljörisker som inte är uppenbara. • Lösningar som valts bort av hänsyn till arbetsmiljön. • Hur tillkommande projekteringsunderlag och arbetsmiljöinformation överlämnas till Bas-U, om projekteringen fortsätter. • Avstämning av tidplanen och en eventuell justering av den. |
AFS | Bas-P 12 § För att förebygga arbetsmiljörisker och möjliggöra en god arbetsmiljö under bruksskedet ska Bas-P 1. samordna projekteringen i frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet, 2. delta i ledningen av projekteringen, 3. se till att inga arbetsmiljöfrågor förbises på grund av tveksamhet om vilken projektör som ska hantera dem, 4. uppmärksamma projektörerna på deras skyldigheter enligt dessa föreskrifter, och 5. verka för att varje projektör tar hänsyn till övrig projektering, i den mån det har betydelse för den egna projekteringen. |
AFS | 13 § Bas-P ska informera byggherren om projektörerna inte följer Bas-P:s anvisningar i frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet. |
AFS | 14 § Bas-P ska meddela byggherren om de förutsättningar som givits av byggherren kan medföra allvarliga arbetsmiljörisker i bruksskedet som varken kan projekteras bort eller åtgärdas. |
AFS | Projektörer 15 § Projektörerna ska, inom ramen för sina uppdrag, projektera så att kraven i 18–21 §§ uppfylls. |
AFS | 16 § De som projekterar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska projektera så att kraven i 18–21 §§ uppfylls |
AFS | 17 § Projektörerna ska se till att deras lösningar fungerar med andra projektörers lösningar, om det har betydelse för arbetsmiljön under bruksskedet. Allmänna råd: Projektörerna kan behöva informera Bas-P om relevanta arbetsmiljöfrågor. |
AFS | Projektera för en god arbetsmiljö 18 § Projekteringen ska genomföras så att det blir möjligt att skapa en god arbetsmiljö för alla arbetstagare som kan förutses komma att arbeta i, eller i anslutning till, det färdiga byggnadsverket. |
AFS | Allmänna råd: Exempel på personer som kan förutses komma att arbeta i, eller i anslutning till, det färdiga byggnadsverket är både de som kommer att arbeta stadigvarande i den verksamhet som kommer att bedrivas och de som kommer att utföra städning, varuleveranser, sophämtning och annat arbete med drift och underhåll. |
AFS | 19 § Under projekteringen ska förslag till utformningen av det färdiga byggnadsverket granskas, för att bedöma om kraven i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan uppfyllas. För att förebygga arbetsmiljörisker i bruksskedet ska man arbeta enligt dessa grundprinciper under planeringen och projekteringen: 1. Identifiera och undvika risker. 2. Bedöma risker som inte kan undvikas. 3. Hantera risker enligt a–e. a. Åtgärda riskerna vid källan. b. Ersätta farliga ämnen med ämnen som är ofarliga, eller mindre farliga, så långt det är möjligt. c. Prioritera gemensamma skyddsåtgärder framför individuella. d. Ta hänsyn till den tekniska utvecklingen. e. Ta hänsyn till människors olika förutsättningar. |
AFS | 20 § När 1. ett nytt byggnadsverk för arbetsplatser, eller 2. en ombyggnad av arbetsplatser, projekteras, ska arbetsplatserna utformas på ett sådant sätt att de blir så tillgängliga att så många som möjligt kan använda dem på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier. Om arbetets art kräver en viss funktionsförmåga, undantas den aktuella arbetsplatsen från kravet i första stycket vad gäller tillgänglighet för just denna funktionsförmåga. Undantaget gäller enbart den del av lokalen där den aktuella funktionsförmågan behövs för att arbete ska kunna utföras |
AFS | Allmänna råd: Exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig för så många som möjligt är: • Enkla och tydliga samband mellan lokaler. • Sammanhängande taktila ledstråk. • Kontrasterande färgsättning. • Efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användningsområde. • God taluppfattbarhet. • Tillräckliga areor och passagemått. • Inga nivåskillnader. • Automatiska dörröppnare. • Lättstädad inredning. • Lågemitterande material. • Kontinuerlig ventilation. Med ombyggnad avses förändringar som är så stora att Boverkets krav på tillgänglighet vid ombyggnad gäller |
AFS | 21 § När ett byggnadsverk som ska innehålla tillgängliga arbetsplatser ska projekteras för ny- eller ombyggnad, ska 1. det dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol, alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning, 2. sambanden mellan olika delar, eller rum, på arbetsplatsen underlätta för arbetstagarna att hitta och få en överblick, 3. det finnas tillfälliga utrymningsplatser, om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till en säker plats, 4. utrymningsvägarna vara tillgängliga hela vägen till en säker plats, eller till tillfälliga utrymningsplatser, 5. tillfälliga utrymningsplatser ha tvåvägs kommunikationssystem, och 6. minst en toalett på varje våningsplan vara tillgänglig. |
AFS | Allmänna råd: Dimensionerande vändmått för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter. Det fria passagemåttet i dörrar för en sådan rullstol behöver vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90º. Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets byggregler (BBR). I allmänna råd till 77 § finns information om hur en tillgänglig toalett bör utformas. |
AFS | Hur en arbetsplats ska vara utformad Lokalutformning 22 § Arbetsplatser ska ha de lokaler och andra utrymmen som behövs med hänsyn till verksamheten, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas. Allmänna råd: Exempel på utrymmen som kan behövas är tysta rum, utrymmen för fastighetsskötsel och service, samt till exempel sköljrum inom vården. |
AFS | 23 § En befintlig arbetsplats ska vara tillgänglig för de arbetstagare som behöver använda den. Bedömningen av vilka utrymmen som ska vara tillgängliga för att arbetstagarna ska kunna utföra sitt arbete ska göras av arbetsgivaren i samråd med de berörda arbetstagarna. Om det finns ett personalutrymme där all personal ska mötas, ska det vara tillgängligt. |
AFS | 24 § Arbetsplatser ska ha en med hänsyn till verksamheten tillräcklig area och fri höjd, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas. De ska vara lämpligt placerade, utformade och inredda. Placeringen av arbetsplatsens olika delar ska vara sådan att sambanden blir tydliga och funktionella. |
AFS | Allmänna råd: Rumshöjden bör vara minst 2,40 meter. I begränsade delar av arbetslokalen kan denna rumshöjd underskridas. I sådana delar av arbetslokalen där ståhöjd behövs, bör rumshöjden inte vara lägre än 2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak. Rumshöjden i undervisningslokaler, eller andra lokaler avsedda för ett större antal personer, bör vara lägst 2,70 meter. Om täta förflyttningar eller transporter kan förutses mellan olika lokaler, bör lokalerna samlas för att ge en enkel invändig förbindelse. |
AFS | 25 § Arbetsplatser ska vara utformade för att medge tillräcklig rörelsefrihet för arbetet. Om detta inte är möjligt, på grund av särskilda förhållanden på arbetsplatsen, ska arbetstagarna ha tillräcklig rörelsefrihet nära den plats där arbetet utförs. Vid arbete där arbetstagaren måste utföra arbetsmoment som innebär kraftutövning eller arbete där arbetstagare behöver vrida, huka eller böja sig ned, ska det normalt finnas ett fritt arbetsutrymme om minst 0,8 meter. Då hjälpmedel och arbetsutrustning, eller annan teknisk utrustning, används behövs dessutom ett fritt utrymme för att hantera och manövrera dessa |
AFS | Allmänna råd: För att uppfylla första stycket kan det ibland behövas ett större arbetsutrymme än det minimimått som anges i andra stycket. Särskilda förhållanden kan vara tillfälliga eller kortare arbetsuppgifter, till exempel servicearbeten i trånga utrymmen. Exempel på arbeten där arbetsutrymme enligt andra stycket kan behövas är vård och omsorg, städning, fastighetsservice, leveranser och handel. |
AFS | 26 § Arbeten eller processer som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall ska normalt utföras i särskild lokal, avskild från övriga lokaler. Allmänna råd: Sådana arbeten eller processer är till exempel de som ger hög ljudnivå, utsläpp av luftföroreningar eller som kan medföra särskild risk för brand eller explosion. Fläktaggregat, batterier under laddning, diskmaskiner och kopieringsmaskiner kan behöva placeras i en särskild lokal. Även vård av smittade bör ske i särskild lokal. |
AFS | 27 § Arbetsplatser ska vara placerade och utformade så att inredning, installationer, utrustning och ytskikt kan underhållas och förnyas i tillräcklig omfattning under byggnadsverkets brukstid. |
AFS | Förbindelseleder 28 § Förbindelseleder ska vara utformade och dimensionerade så att arbetstagarna kan förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa. Om det finns risk för sammanstötning, eller om fasta arbetsplatser ligger i anslutning till förbindelseled för fordons- och trucktrafik, ska det finnas ett tillräckligt säkerhetsavstånd eller en avskiljande barriär. |
AFS | Allmänna råd: Att kunna förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa innebär både att kunna förflytta sig utan risk för skador, och att kunna orientera sig på ett enkelt sätt. Vad som krävs för att kunna orientera sig på ett enkelt sätt kan variera beroende på arbetstagarnas kognitiva funktionsförmåga. Vid dörrar, portar eller andra öppningar kan en avskiljande barriär vara räcken eller annan form av avvisare. |
AFS | 29 § Trösklar och enstaka trappsteg i förbindelseleder ska undvikas. |
AFS | 30 § Förbindelseleder för tyngre eller otympliga transporter ska vara utformade så att tung manuell hantering kan undvikas. Det ska vara möjligt att vid behov tillfälligt ställa upp dörrar i förbindelseleder vid leveranser. Möjligheten får inte medföra risk för spridning av brand. |
AFS | Allmänna råd: Rullande hantering kan vara ett sätt att undvika tung manuell hantering. Både lutning och underlag påverkar vad som är lämplig utformning för rullande hantering. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi fi ns en bedömningsmodell som kan användas som vägledning. |
AFS | 31 § Ramper ska ha en lutning och utformning som är anpassad efter användningsområdet. En ramp som ska kunna användas självständigt av en arbetstagare som använder rullstol får inte ha brantare lutning än 1:12. |
AFS | Allmänna råd: En ramp för en arbetstagare som använder rullstol bör inte luta brantare än 1:20. Höjdskillnaden mellan vilplan bör vara högst 0,5 meter. |
AFS | Vid användning av truck i lutning är det viktigt att följa trucktillverkarens anvisningar. För bedömning av lämplig utformning av ramper för rullande hantering av gods finn en bedömningsmodell i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi. Att rampens utformning är anpassad efter användningsområdet kan innebära att den har avåkningsskydd. |
AFS | 32 § Förbindelselederna ska, där det behövs, vara tydligt markerade |
AFS | 33 § I omedelbar närhet av varje port, som är avsedd för fordonstrafik, ska det finnas en dörr för gående, om det inte är riskfritt för gående att passera genom porten. Sådana dörrar ska vara tydligt markerade och får inte blockeras. |
AFS | 34 § Transporter av gods mellan olika plan ska kunna ske med hiss eller annan passande lyftanordning, om transporterna är så tunga eller förekommer så ofta att 1. manuella lyft, 2. bärande, eller 3. annan manuell hantering medför risk för ohälsa eller olycksfall, genom hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. |
AFS | Golv 35 § Golv ska 1. vara fasta och stabila, 2. ha en för verksamheten lämplig svikt, 3. utformas så att halkrisken är liten, och 4. inte ha upphöjningar, hål eller lutningar som medför risk för ohälsa eller olycksfall. |
AFS | 36 § På arbetsplatser där statisk elektricitet kan innebära en risk ska golvmaterial, inredning och utrustning väljas så att elektrisk uppladdning motverkas, om inte andra åtgärder vidtas för att motverka detta. Allmänna råd: Andra åtgärder kan vara förhöjd luftfuktighet eller val av kläder/skor som inte genererar statisk elektricitet. |
AFS | Fönster, glaspartier, dörrar och portar 37 § Öppningsbara fönster ska kunna manövreras på ett säkert sätt. De får inte medföra särskild risk för olycksfall i uppställt läge. |
AFS | 38 § Fönster och glaspartier ska vara utformade så att de inte brister vid den belastning de kan förväntas utsättas för. Allmänna råd: Exempel på sådan belastning är skolbarn som sitter i fönsternischer och taklanterniner som kan komma att beträdas. |
AFS | 39 § Fönster, takfönster och genomsynliga innerväggar ska vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning |
AFS | 40 § Det ska finnas dörrar och portar 1. i det antal, 2. med den placering, 3. med de mått, och 4. med det utförande som arbetstagarnas förutsättningar och verksamheten kräver. |
AFS | 41 § Pendeldörrar och pendelportar ska vara utformade så att det är enkelt att se igenom dem, för att minska risken för sammanstötningar. |
AFS | 42 § Dörrar och portar, som öppnas genom att höjas, ska vara säkrade mot oavsiktlig stängning. Skjutdörrar, skjutportar och vikväggar ska vara säkrade mot att spåra ur och välta. |
AFS | 43 § Dörrar och portar ska vara placerade och utformade så att risken för sammanstötning och klämning minimeras. |
AFS | Trappor och stegar 44 § Antalet trappor och deras utformning ska anpassas efter antal användare och arbetets art. Trappor ska vara säkra att använda. De ska normalt ha ledstänger och vara utförda så att halkrisken minimeras. Allmänna råd: För att en trappa ska vara säker att använda • bör minsta stegdjup normalt vara 0,25 meter och största steghöjd normalt vara 0,18 meter, • bör den ha kontrastmarkeringar, och • bör den ha ledstänger på en höjd av 0,9 meter, mätt vid stegnosen. |
AFS | 45 § Mellan en dörr och en nedåtgående trappa, eller ett enstaka trappsteg, ska det finnas ett trapplan, som är tillräckligt stort med hänsyn till risken för fall. |
AFS | 46 § För tillträde till plattformar, serviceutrymmen och liknande utrymmen som används vid mer än enstaka tillfällen, ska det finnas en trappa. För utrymmen som endast används vid enstaka tillfällen, och när båda händerna är fria att använda för förflyttningen, ska det antingen finnas en trappa eller en stege säkrad mot fall. |
AFS | Inredning och utrustning 47 § Inredning och utrustning ska väljas, utformas och placeras med hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar och de krav som arbetsuppgifterna ställer. Den ska kunna användas utan risk för ohälsa och olycksfall. Den som i huvudsak arbetar stående eller gående ska ha möjlighet att sätta sig. Allmänna råd: Exempel på inredning utformad med hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar är inredning och utrustning anpassade för både barn och vuxna i skolor, förskoleklasser och liknande. |
AFS | 48 § Ett ställage, som är avsett för varierande laster, ska vara beständigt märkt med maxlast per sektion och maxlast per bärplan. Märkningen ska sitta på väl synlig plats. |
AFS | 49 § Ett ställage ska vara förankrat, om det finns risk för instabilitet. Där det finns risk att köra på ställaget ska det finnas påkörningsskydd. Allmänna råd: Exempel på när det finns risk för instabilitet är om ställagets totalhöjd är fyra gånger högre än ställagets djup, eller om det har utdragsenheter eller inte är ordentligt förankrat. |
AFS | 50 § Passage för gående och trucktrafik under ställage ska skyddas mot ras. Ett pallställ ska vara försett med skydd, som förhindrar att pallar skjuts genom stället, om det inte är uppenbart onödigt. |
AFS | Varumottag 51 § Till arbetsplatser ska det, när det behövs, finnas ett eller flera varumottag. Varumottagen ska vara utformade för verksamhetens krav, arbetets art, omfattning och den utrustning som används. En verksamhet med lastning och lossning av en stor mängd gods ska normalt ha ett varumottag med lastkaj. |
AFS | 52 § Om varumottaget har angöringsplatser för fordon, ska angöringsplatserna vara placerade och utformade så att sammanstötningar, mellan fordon och mellan fordon och gående, förhindras. Allmänna råd: Utformningen av angöringsplatser bör vara sådan att det fria utrymmet för gående mellan fordon är minst 0,7 meter, räknat från fordonets mest utstickande del. För att minska risken för att överhäng går in på angränsande område bör det finnas tillräckligt stort manöverutrymme framför angöringsplatserna. Om det inte går att ordna tillräckligt stora utrymmen, kan sammanstötningar förebyggas med organisatoriska åtgärder. |
AFS | 53 § Lastkajer ska ha minst en tillträdesled från marken, normalt en trappa. Allmänna råd: Vid längre lastkajer kan det av säkerhetsskäl behövas flera trappor. |
AFS | 54 § Varumottag utomhus, som används mer än tillfälligt, ska normalt ha tak som skyddar mot nederbörd och snöras. |
AFS | Dricksvatten 55 § Det ska finnas tillgång till dricksvatten i nära anslutning till den plats där arbete utförs och till matutrymmen. Allmänna råd: Tillgång till dricksvatten kan även ordnas med dunkar eller flasko . |
AFS | Kompletterande krav för personalutrymmen Allmänt 56 § För personalutrymmen preciserar och kompletterar 57–84 §§ de krav som i övrigt gäller för arbetsplatser enligt dessa föreskrifter. |
AFS | 57 § Antalet personalutrymmen, samt deras placering, storlek och inredning, ska vara anpassat till 1. arbetets art och varaktighet, 2. det antal arbetstagare som normalt kan beräknas använda utrymmena samtidigt, och 3. arbetstagarnas funktionsförmåga. Personalutrymmen ska vara lättåtkomliga. Allmänna råd: Personalutrymmen kan också finnas utomhus, detta gäller speciellt skolelever. Allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet ges ut av Boverket. |
AFS | 58 § Ett personalutrymme får inte användas för verksamhet eller förvaring som försämrar användbarheten som personalutrymme. |
AFS | Förvaringsutrymmen 59 § Det ska finnas utrymmen för förvaring av privata kläder. Kläderna ska kunna förvaras så att de inte smutsas ned eller skadas, och så att risken för stöld motverkas. Utrymmena ska räcka till för alla arbetstagare som samtidigt behöver använda dem. Om privata kläder förvaras i omklädningsrum ska de gå att låsa in. Allmänna råd: Risken för stöld kan motverkas genom att förvaringsutrymmen har eller kan förses med lås. |
AFS | 60 § Det ska finnas utrymmen för personliga värdesaker. De ska ha eller kunna förses med lås |
AFS | 61 § I de fall som omklädning mellan privata kläder och arbetskläder måste ske på arbetsplatsen, ska utrymmen enligt 59 § finnas i anslutning till den plats där omklädning sker. |
AFS | 62 § Om 1. arbetet är smutsande eller svettdrivande, eller 2. det finns risk för ohälsa eller besvär genom att smitta, hälsofarligt ämne eller stark lukt överförs från arbetskläder eller skyddskläder, ska de privata kläderna kunna förvaras så att smuts inte överförs från arbetskläder eller skyddskläder till privata kläder. Allmänna råd: Nedsmutsning kan motverkas genom att kläderna förvaras separat. Exempel på arbeten där privata kläder kan behöva förvaras skilda från arbetskläder eller skyddskläder är djurhållning och arbete vid avloppsreningsverk. |
AFS | 63 § Vid arbete där skyddskläder används ska det finnas lämpligt utrymme för förvaring av dessa. |
AFS | 64 § Det ska finnas möjlighet att torka arbetskläder, skyddskläder och skodon som blir våta under arbetet eller som rengjorts på grund av nedsmutsning i arbetet. |
AFS | Omklädningsrum 65 § Arbetstagare som 1. utför smutsande eller svettdrivande arbete, eller 2. måste bära särskilda arbetskläder, ska ha tillgång till omklädningsrum, eller annat lämpligt utrymme för omklädning på arbetsplatsen. Allmänna råd: Exempel på annat lämpligt utrymme för omklädning kan vara en rymlig toalett eller annat avskiljbart utrymme. |