Dokument
stringclasses 3
values | innehåll
stringlengths 42
1.75k
|
|---|---|
utrymningsdimensionering | Minsta skylthöjd bör vara 0,10 m. I vissa samlingslokaler som exempelvis varuhus och större butiker bör minsta skylthöjd vara 0,20 m. |
utrymningsdimensionering | Allmänbelysning (BBR 5:352) Allmänbelysning ska finnas i alla utrymningsvägar. Där utrymningsvägen mynnar i det fria bör det på utsidan finnas allmänbelysning. I trapphus i byggnader med fler än två våningsplan räcker det med att koppla två efterföljande ljuspunkter till olika gruppsäkringar. Motivet till detta är att ett fel inte ska orsaka att all belysning upphör att fungera. Samma resonemang kan föras gällande jordfelsbrytare. Om denna löser ut bör det inte innebära att all belysning slocknar. Elkablar, för belysning i trapphus Tr1 eller Tr2 och i intilliggande korridorer och motsvarande, bör bibehålla sin funktion i minst 30 minuter vid brandpåverkan eller skyddas i lägst EI 30. Detta gäller i de delar av byggnaden som betjänas av de aktuella trapphusen. Kablarna behöver inte skyddas i de delar av byggnaden som inte utryms via dessa trapphus. |
utrymningsdimensionering | Nödbelysning (BBR 5:353) Nödbelysning krävs i vissa lokaler för att göra det möjligt att hitta ut om det skulle inträffa ett strömavbrott. I de trappor som omfattas av kravet bör belysningsnivån vara minst 5 lux. Strömförsörjning av nödbelysning bör ske med hjälp av batterier som kopplas in automatiskt. Nödbelysning bör nå 50 % av krävd belysningsstyrka inom 5 sekunder och den belysningsnivå som krävs inom 60 sekunder. Nödbelysning kan utformas enligt SS-EN 1838. Kvaliteten på den tekniska utrustningen och rutiner för drift och underhåll bör följa rekommendationerna i till exempel SS-EN 50172. |
utrymningsdimensionering | Automatiskt brandlarm (BBR 5:3541) Automatiskt brandlarm används för att detektera att en brand uppstått samt att larma till exempel den kommunala räddningstjänsten. För att undvika onödiga larm till räddningstjänsten kan ett system med så kallad larmlagring användas. Larmlagring innebär att larmöverföringen till den kommunala räddningstjänsten fördröjs så att personal på platsen kan undersöka orsaken till brandlarmets aktivering. Larmlagring förutsätter att en fungerande larmorganisation, det vill säga utbildad personal som har kunskap om vad som ska göras, finns tillgänglig på platsen. Larmlagringstiden ska beaktas då utrymningssäkerheten dimensioneras analytiskt. |
utrymningsdimensionering | Utrymningslarm (BBR 5:3542) Utrymningslarmet har som syfte att informera berörda personer om att de bör utrymma. Det innebär att när utrymningslarm används kan det i de flesta fall antas att utrymningstiden förkortas. Det finns olika typer av larm vilka kan användas enskilt eller kombineras på olika sätt. Kombination av två typer av signaler, till exempel ljud och ljus, har visat sig vara effektivt. Därför bör två skilda signaltyper användas då utrymningslarm installeras. För bostäder räcker det normalt med den signal som en brandvarnare ger. Utrymningslarm kan utformas enligt SS-EN 60849 eller enligt Svenska Brandskyddsföreningens rekommendation om utrymningslarm, SBF (2003). Den senare behandlar ytterligare larmtyper än de som omfattas av SS-EN 60849. |
utrymningsdimensionering | I båda skrifterna anges rekommenderade värden för larmets varaktighet och ljudstyrka. För personer med funktionshinder kan andra former av signaler vara aktuella. Ljudstyrkan för ett utrymningslarm bör vara anpassad till den omgivande ljudnivån i lokalen. |
utrymningsdimensionering | Enkel akustisk ljudsignal Larmdonet kan bestå av en elektrisk larmklocka, summer, siren etc. Larmet kan användas där personer kan känna till innebörden av signalen eller i mindre lokaler då det är uppenbart vad signalen betyder. Problem med denna larmtyp är att signalen kan förväxlas med andra ljudsignaler. Personer med hörselskador kan ha svårt att uppfatta signalen. I lokaler med hög ljudnivå, som till exempel i fabriker, kan det också vara svårt att uppfatta signalen. Larmet bör kombineras med ett optiskt larm och en skylt som anger signalernas betydelse och förslag till lämplig åtgärd. Skylten bör vara tydligt läsbar. Larmdon bör placeras i närheten av utrymningsväg. Signaltyp 1 (omedelbar fara) enligt SS 03 17 11 bör användas men inte vara begränsad till 60 sekunder. |
utrymningsdimensionering | Optiskt larm I optiska larm är varningssignalen ett ljussken i form av blixt- eller blänksken. Vid denna typ av larm bör ljuset kunna ses från alla delar av en lokal. Ljusskenet kan påverkas av andra ljussignaler och olika bakgrundsljus, vilket måste beaktas. Optiskt larm kan användas som komplement till akustiskt larm i till exempel bullriga miljöer, men bör även användas i andra miljöer för att personer med hörselnedsättning ska uppfatta utrymningslarmet. Signaltyp 1 (omedelbar fara) enligt SS 03 17 11 bör användas men inte vara begränsad till 60 sekunder. Optiskt larm bör endast användas i kombination med akustiskt larm. |
utrymningsdimensionering | Talat meddelande Till skillnad från det enklare akustiska larmet och optiskt larm så kan ett talat meddelande ge information om vad som har hänt och vad personerna i byggnaden förväntas göra. Ett talat meddelande kan minska osäkerheten och göra att besluts- och reaktionstiden minskas i förhållande till andra larmtyper, se kapitel 6. |
utrymningsdimensionering | Ett talat meddelande bör alltid kompletteras med en akustisk signal som föregår meddelandet. Idag är larmsystemen uppbyggda av datorer och digitala ljud, vilket leder till större flexibilitet med möjlighet till olika typer av meddelanden och meddelanden på olika språk. Talat meddelande kan användas i till exempel varuhus, danslokaler, biografer m.m. och på andra ställen där personer inte kan förväntas känna till utrymningsvägarnas placering. Nackdelen med ett talat meddelande är det kan vara svårt att uppfatta meddelandet om det finns störande bakgrundsljud. |
utrymningsdimensionering | Liksom för akustiska larmdon kan hörselskadade ha svårt att uppfatta ett talat meddelande. Ett annat problem som kan uppstå är vilket språk som ska användas, med tanke på att de som kan beröras av meddelandet eventuellt inte förstår svenska. |
utrymningsdimensionering | Utformningen av det talade meddelandet bör vara sådant att det inleds med en tonsignal. Därefter följer ett meddelande som tydligt berättar vad som har hänt och vad personerna ska göra. Vaga besked som att utrymning ska ske på grund av ett tekniskt fel bör undvikas. Meddelandet kan i vissa fall behöva upprepas på annat språk. Det talade meddelandet bör sedan upprepas tills dess att faran konstaterats vara över. I annat fall kan personer som utrymt tro att det går bra att återvända in i lokalen igen. |
utrymningsdimensionering | Ett förslag till meddelande kan ha följande lydelse: 1. Signalen ”Omedelbar fara” enligt SS 03 17 11 ljuder i 5 sekunder. 2. ”Viktigt meddelande. Vi har fått ett brandtillbud i byggnaden. Vi får be samtliga att omedelbart lämna lokalerna genom närmaste utgång. Följ personalens anvisningar. Fortsätt ut i det fria och var vänliga att inte blockera utgångarna.´” 3. Signalen ”Omedelbar fara” enligt SS 03 17 11 ljuder i 5 sekunder. 4. ”Important message. There is a fire situation in the building. Please leave the building through the nearest exit. Follow the instructions given by the management and proceed to the outside. Don’t block the exits.” 5. Signalen ”Omedelbar fara” enligt SS 03 17 11 ljuder i 5 sekunder. 6. Meddelandet upprepas från punkt 2. |
utrymningsdimensionering | Uppfattbarhet av talade utrymningslarm Vid konstruktion och installation av ett talat utrymningslarm måste två faktorer beaktas när det gäller själva ljudet och det är hörbarheten och tydligheten, så att meddelandet både kan höras och förstås. Detta kallas med ett gemensamt ord för uppfattbarhet, på engelska kallas det ”speech intelligibility”. Denna storhet kan mätas med olika typer av metoder, men de som är vanligast är ”Speech Transmission Index” (STI) och ”Rapid Speech Transmission Index” (RASTI) som är en enklare variant av STI, IEC (1998). Uppfattbarheten kan med dessa mätmetoder variera mellan 0 (helt ouppfattbar) och 1 (perfekt uppfattbar). För ett talat meddelande bör ett RASTI-värde på 0,5 uppnås. I viss litteratur anges också uppfattbarheten enligt den allmänna taluppfattbarhetsskalan CIS (common intelligibility scale). Ett RASTI-värde på 0,5 motsvaras av ett CIS-värde på 0,7. |
utrymningsdimensionering | Andra signaler I vissa fall kan det behövas andra typer av varningssignaler. För personer med hörselnedsättningar kan vibrationslarm eller tonsignaler speciellt utformade för personer med nedsatt hörsel användas. I vissa verksamheter kan det vara nödvändigt att det automatiska brandlarmet kombineras med en automatisk styrning av olika utrustningar som till exempel i en biograf bör filmen stängas av och ljuset tändas vid larm, i diskotek och andra lokaler där hög ljudnivå kan förväntas bör musiken eller motsvarande automatiskt stängas av och ljuset tändas och i en butik bör bakgrundsmusiken tystna. |
utrymningsdimensionering | Larmlagring Larmlagring kan användas för utrymningslarm i till exempel särskilda boenden för personer med vårdbehov, varuhusmiljö eller i vårdanläggningar. Denna metodik är endast tillämpbar när utrymningslarmet aktiveras automatiskt. Larmlagring innebär att larmsignal eller meddelande till exempelvis varuhuskunder fördröjs så att personal på platsen kan undersöka orsaken till brandlarmets aktivering. Larmlagring gör det möjligt att undvika att hela varuhuset med många personer tvingas utrymma i onödan. För att larmlagring av utrymningslarmet ska vara tillåten måste en larmorganisation, det vill säga utbildad personal som har kunskap om vad som ska göras, finns tillgänglig på platsen. Om utrymningslarmet aktiveras med hjälp av en tryckknapp bör utrymningslarmet aktiveras direkt utan att larmlagringen träder in. Konsekvenserna av att utnyttja larmlagring bör också utredas specifikt för varje fall. Kravet på tillfredsställande utrymning gäller fortfarande. Larmlagringstiden bör särskilt beaktas då utrymningssäkerheten dimensioneras analytiskt. |
utrymningsdimensionering | 5.11 Särskilda förutsättningar (BBR 5:37) Samlingslokal (BBR 5:371) Utmärkande för samlingslokaler är att ett stort antal personer vistas där samt att dessa normalt inte kan antas känna till utrymningsvägarna. Samtliga utrymningsvägar ska leda direkt ut i det fria eller leda dit via korridorer, trappor och liknande. Spiraltrappa bör inte användas som utrymningsväg från en samlingslokal. Avskiljande mellan utrymningsvägar behandlas i avsnitt 5.5. |
utrymningsdimensionering | Gångar Gångar i en samlingssal bör inte luta mer än 1:12. Längden på dessa lutande plan bör vara kortare än 6 m. Längre sträckor bör förses med horisontella vilplan. En gång med sittplatser på båda sidorna bör vara minst 1,0 m bred. |
utrymningsdimensionering | Tillgång till utrymningsvägar Den lägst belägna dörren bör inte befinna sig högre än 1 m över den lägsta nivån i lokalen. Platser avsedda för rörelsehindrade bör kunna utrymmas utan nivåskillnad. |
utrymningsdimensionering | Scen, som är belägen i en egen brandcell, ska ha tillgång till två utgångar till utrymningsvägar, där den ena kan bestå av den intilliggande publika lokalens övriga utrymningsvägar. |
utrymningsdimensionering | Läktare i en samlingslokal bör ha tillgång till två utgångar. Om läktaren är avsedd för fler än 150 personer bör alla utgångar leda antingen direkt till det fria eller till en utrymningsväg inom byggnaden. I annat fall är det tillräckligt om en utgång leder direkt ut i det fria eller till en utrymningsväg. Den andra utgången ska leda till annan utrymningsväg i lokalen men inte nödvändigtvis direkt från läktaren. |
utrymningsdimensionering | Dörrar Dörrar för utrymning från samlingslokaler bör kunna öppnas genom tryck utåt eller genom att ett dörrtrycke trycks nedåt. Denna manöver bör kunna ske med ett (1) handgrepp samt också innebära att båda dörrbladen öppnas om dubbelbladiga dörrar används. |
utrymningsdimensionering | Utrymningslarm Utrymningslarm i en samlingslokal bör aktiveras automatiskt och vara kompletterat med knappar för manuell aktivering. Enbart manuellt aktiverat utrymningslarm kan användas om det exempelvis finns utbildad och övad personal på plats som kan aktivera larmet om brand uppstår. Manuell aktivering av utrymningslarm bör då kunna ske från olika platser i lokalen. Talat meddelande bör användas som utrymningslarm eftersom det normalt ger en snabb initiering av utrymningen från byggnaden. Enklare utrymningslarm, till exempel ringklocka eller siren, kan användas i mindre samlingslokaler till exempel en biografsalong. |
utrymningsdimensionering | Sittplatser Sittplatser i en samlingssal bör inte ordnas på golv eller avsatser som lutar mer än 1:12. En avsats, som är högre än 0,5 m, bör förses med ett räcke för att hindra fall. Sittplatserna i en samlingslokal bör vara ordnade i rader i ett eller flera bänkfält, så att utrymningen kan ske lätt. Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 m. |
utrymningsdimensionering | Hotell (BBR 5:372) Utrymning från hotellrum bör endast ske genom en dörr direkt till det fria eller via utrymningsvägar i anslutande korridorer och trapphus i egen brandcell. Fönster bör inte betraktas som utrymningsväg. Fönster mot det fria bör finnas i hotellrum för att släppa in frisk luft vid brand och ge möjlighet att påkalla uppmärksamhet. |
utrymningsdimensionering | Utrymningslarm Utrymningslarm ska finnas installerat i hotell och bör aktiveras automatiskt i de fall hotellet är obemannat. I vissa hotell (fler än ett våningsplan eller i annat plan än markplanet) ska utrymningslarmet kunna aktiveras automatiskt oavsett om hotellet är bemannat eller ej. I varje rum bör det finnas en skylt som beskriver innebörden av utrymningslarmet och vad hotellgästen väntas göra. Larmets ljudnivå i sovrum bör vara minst 75 dB (A) vid den sovandes huvud. Om receptionen är obemannad bör larmet aktiveras i hela hotellet. |
utrymningsdimensionering | Larmknappar för utrymningslarm placeras lämpligen intill övriga brandredskap. Larmknapparna ska vara utformade så att de inte kan förväxlas med andra knappar. De bör vara utmärkta med en skylt och texten ”Aktiverar utrymningslarm” eller liknande. Märkningen bör anpassas efter det aktuella systemets uppbyggnad. Larmknappar ska aktivera utrymningslarmet direkt även om larmlagring tillämpas. |
utrymningsdimensionering | Hotellrum bör vara försett med brandvarnare såvida inte ett automatiskt aktiverat utrymningslarm är installerat som förutsätts ge motsvarande tidiga larm i det rum där branden uppstått. |
utrymningsdimensionering | Automatiskt brandlarm och vattensprinkler I de fall utrymningslarmet ska aktiveras automatiskt bör det ske med ett automatiskt brandlarm. I sådant fall bör rökdetektorer användas i gästrum, korridorer och andra utrymmen där det vistas gäster samt i obevakade utrymmen som förråd i anslutning till korridorer. Värmedetektorer kan användas där rökdetektorer av tekniska skäl inte kan användas. Det automatiska brandlarmet bör indikera i receptionen. I de fall då receptionen är obemannad bör larmet omedelbart vidarekopplas till den kommunala räddningstjänsten. En vattensprinkleranläggning kan användas för att starta utrymningslarmet. Utrymningslarmet bör starta samtidigt som sprinklersystemet aktiverar. Anläggning bör vara utformad enligt rekommendationer i SBF 120 och ha sprinklerhuvuden med RTI-värde ≤ 50 |
utrymningsdimensionering | Vårdanläggning (BBR 5:373) För vårdavdelningar får båda utrymningsvägarna utgöras av horisontell passage till intilliggande vårdavdelningar (inom egna brandceller) förutsatt att övriga rekommendationer i avsnitt 5.1 under rubriken Utrymning genom annan lokal följs. |
utrymningsdimensionering | Bredden på en korridor bör vara minst 1,3 m. För avdelningar där patienter är sängliggande bör utrymning via trappa undvikas. Utrymningen bör istället ske till en annan brandcell på samma våningsplan. Rekommendationerna förutsätter att organisatoriska brandskyddsåtgärder, till exempel i form av utbildad personal, finns tillgängliga. |
utrymningsdimensionering | Trösklar i dörröppningar bör göras låga, se avsnitt 5.9 Trösklar. Gångavstånd till en utrymningsväg bestäms enligt avsnitt 5.6. Spiraltrappor bör inte användas som utrymningsväg. Ventilationssystem bör utföras så att spridning av brandgas förhindras mellan avdelningarna. |
utrymningsdimensionering | Automatiskt brandlarm Ett automatiskt brandlarm ska finnas i vårdanläggningar (utom förskolor och liknande) och bör vara heltäckande. Varje enskilt vårdrum, personalrum, förråd eller motsvarande samt korridor eller motsvarande bör vara försett med rökdetektor för brand. Värmedtektorer kan användas där rökdetektorer av tekniska skäl inte kan användas. Det automatiska brandlarmet bör också aktivera ett utryningslarm till personal på platsen, så att personalen snabbt kan påbörja utrymningen. Förskolor och liknande bör vara försedda med brandvarnare om de inte är försedda med automatiskt utrymningslarm. |
utrymningsdimensionering | Bostäder (BBR 5:374) Bostad ska förses med brandvarnare eller med ett automatiskt aktiverat utrymningslarm. Enligt räddningsverkets allmänna råd (Meddelande från Räddningsverket, 2004) bör det finnas brandvarnare i alla byggnader som används för permanent eller tillfälligt boende, det vill säga även fritidsbostäder, övernattningsrum och liknande. |
utrymningsdimensionering | Brandvarnare bör vara nätanslutna med batteribackup eller ha ett fast monterat batteri, gärna med flera års livslängd. Brandvarnare eller detektorer bör vara placerade i anslutning till sovrum och bör finnas på varje våningsplan i bostaden. Vid trappor är det lämpligt att placera brandvarnare i hallen direkt ovanför trappan. Signal ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas stadigvarande. Ljudnivån i sovrum bör vara minst 75 dB (A) vid den sovandes huvud. |
utrymningsdimensionering | Särskilda boenden för personer med vårdbehov (BBR 5:375) Varje lägenhet eller boenderum förutsätts vara utformad som en egen brandcell. Ett automatiskt brandlarm ska finnas installerat i särskilda boenden för personer med vårdbehov. Varje rum och gemensamhetsutrymmen förutsätts då vara försett med minst en rökdetektor. Larmet ska vara kompletterat med ett utrymningslarm, till exempel en enkel akustisk signal. Ljudnivån i sovrum bör vara minst 75 dB(A) vid den sovandes huvud. I de fall brandlarmet inte aktiverar ett utrymningslarm (förutom i den lägenhet eller det rum där branden detekterats) bör det istället påkalla närvarande personals uppmärksamhet till exempel via personsökare. Det förutsätts då att personalen är så nära boendet att de direkt kan ingripa vid brand. Utrymningslarmet bör i övrigt vara anpassat efter förutsättningarna för personalingripanden och de boendes hälsa. Det kan till exempel innebära att vibrationslarm, ljussignaler eller sirener anpassade för personer med hörselnedsättning används. |
utrymningsdimensionering | Larmlagring av larmöverföringen till räddningstjänsten kan tillämpas, se avsnitt 5.10. |
utrymningsdimensionering | Det förutsätts att organisatoriska brandskyddsåtgärder till exempel i form av utbildad personal, finns tillgängliga. Om boende inte kan förväntas få snabb hjälp med utrymning efter att utrymningslarmet startat bör ytterligare brandskyddsåtgärder vidtas. Exempel kan vara att installera en automatisk vattensprinkleranläggning. En sådan anläggning kan utformas enligt SBF (2002). |
utrymningsdimensionering | Avskilda mötesrum mm I ett rum inom ett kontor eller liknande lokal där personer kan vistas bakom stängda dörrar, som är beläget så att utrymningsväg endast kan nås genom passage genom korridor eller annat utrymme, finns risk att bli innestängd vid brand i utrymmet utanför. |
utrymningsdimensionering | För att uppnå kravet på tillfredsställande utrymning bör automatiskt utrymningslarm som aktiveras om brandgas förekommer i vägen till utrymningsvägarna installeras om: • rummet rymmer fler en 30 personer, eller rummet rymmer fler än tio personer och gångavståndet till utrymningsväg är över 10 m. |
utrymningsdimensionering | 6 6.1 Allmänt I de fall då den förenklade dimensioneringsmetoden inte bedöms räcka till kan analytisk dimensionering användas för att verifiera säkerheten. Denna kan då bestå i beräkning, provning eller objektsspecifika försök, samt kombinationer av dessa. Endast det första alternativet behandlas i denna rapport. I den analytiska dimensioneringen kan en kvalitativ analys, där ett logiskt resonemang förs, ingå. I BBR 5:13 redovisas krav och råd för den analytiska dimensioneringen. Det bör observeras att andra skyddsmål kan komma att påverkas av en analytiskt utformad utrymningsstrategi, till exempel egendomsskydd och säkerheten för räddningstjänstens personal. All analytisk dimensionering bör vara noggrant dokumenterad avseende förutsättningar, resultat och analys i enlighet med BBR 5:12 samt kravet på tillfredsställande säkerhet vid utrymning i 5:3. |
utrymningsdimensionering | En analytisk dimensionering kan principiellt genomföras antingen som en scenarioanalys (deterministisk) eller som en mer traditionell kvantitativ riskanalys (probabilistisk). I det första fallet baseras analysen på ett antal karakteristiska scenarier som bedöms vara representativa för byggnaden. Valda scenarierna bör spegla olika troliga värsta situationer snarare än värsta tänkbara fall då det skulle leda till orealistiskt dyra lösningar. |
utrymningsdimensionering | Arbetet går sedan ut på att ta fram konsekvensen av dessa scenarier och jämföra med en acceptabel nivå. I BBR uttrycks denna nivå för utrymningssäkerhet i form av kritiska förhållanden. Dimensioneringsvillkoret är att utrymningen ska vara avslutad innan kritiska förhållanden har uppstått i den aktuella lokalen. |
utrymningsdimensionering | En probabilistisk analys bygger istället på att olika scenarier bestäms och kvantifieras med mått på både konsekvensen och frekvensen. En sådan analys kan vara lämplig i byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Ett mått på risken kan bestämmas och jämföras med en acceptabel risknivå. Information om riskanalytisk dimensionering ligger dock utanför denna rapports område. |
utrymningsdimensionering | Analytisk dimensionering genom beräkning ska alltid, enligt BBR 5:14, styrkas genom en dimensioneringskontroll. Detta krav ställs för att undvika felaktiga antaganden och beräkningar, eftersom förutsättningarna till stor del bestäms av projektören utifrån det aktuella fallet. All analytisk dimensionering måste utgå från de aktuella förhållandena i varje objekt. I det fall analysen görs som en scenarioanalys bör värden på indata väljas så att de täcker in ett stort urval av tänkbara utfall, det vill säga befinns vara på ”säkra sidan”. Det innebär att värden bör väljas så att värsta troliga scenarier beaktas, till exempel julrealisationer, skolavslutningar och liknande. I många fall är det nödvändigt att strukturera sitt problem med till exempel hjälp av ett händelseträd för att få en tydligare bild av utrymningssäkerheten. Olika scenarier bör ingå i analysen för att ta hänsyn till exempelvis om dörrar är öppna eller inte. Det bör beaktas att tekniska system i vissa fall inte fungerar. Byggnaden ska ändå kunna uppvisa en tillfredsställande säkerhet vilket innebär att brandskyddet inte får vara beroende av endast en (1) funktion för att fungera som avsett. |
utrymningsdimensionering | Vid all analytisk dimensionering måste en noggrann känslighetsanalys utföras oavsett om beräkningarna sker för hand eller med något datorprogram. En utförlig känslighetsanalys är en förutsättning för en kritisk granskning av den föreskrivna dimensioneringskontrollen. Modeller som används ska vara väl dokumenterade. |
utrymningsdimensionering | De delar som kan dimensioneras med beräkningar utgörs i princip av gångavståndet fram till utrymningsvägen, avståndet i densamma och bredden på utrymningsvägen. Det är dock lämpligt att begränsa de avstånd som människorna ska gå, även om beräkningen visar att detta skulle ligga inom gränsen för kritiska förhållanden. Orsaken är att beräkningsmodeller vanligen inte tar hänsyn till den upplevelse personerna i byggnaden utsätts för och till den ökade grad av oro långa gångavstånd kan medföra. Längre gångavstånd än 60 m fram till en utrymningsväg bör därför normalt undvikas för flertalet byggnader. |
utrymningsdimensionering | Av samma anledning finns det skäl att undvika alltför långa kötider för personer som tvingas vänta framför en dörr. Det finns lite information tillgänglig om hur lång tid som kan anses vara rimlig kötid med hänsyn till personers upplevelse av att inte kunna ta sig ut direkt. Resonemanget gäller främst för personer som befinner sig i brandcellen där det brinner men även för personer på andra platser i byggnaden. Där är faran dock inte lika akut. Ett rimligt antagande kan vara att begränsa kötiden för personerna i den utsatta brandcellen till några minuter. Eftersom kunskapen inom området är liten kan någon mer precisering än några minuter för närvarande inte ges. |
utrymningsdimensionering | 6.2 Utrymningsförloppet Den beräknade utrymningstiden i dimensioneringsvillkoret kan delas upp i tre faser, som sinsemellan kräver olika lång tid: • varseblivning, • beslut och reaktion, • förflyttning. |
utrymningsdimensionering | Modellen anses idag vara fullt acceptabel för att beskriva utrymningsförloppet för en scenarioanalys. Summan av tiderna för varseblivning, beslut, reaktion och förflyttning ska, i de delar av byggnaden som omfattas av beräkningen, vara mindre än tiden för när kritiska förhållanden inträffar. Detta beskrivs normalt med uttrycket: krit varse beslut&reaktion förflyttning |
utrymningsdimensionering | 6.3 Kritiska förhållanden vid utrymning (BBR 5:361) Vid analytisk dimensionering kan gränsvärdet för när en utrymning inte längre kan äga rum, väljas enligt råden i BBR. Kriteriet för siktbarhet kan anses vara uppfyllt om minsta siktsträcka genom brandgaserna är 10 m. Detta innebär egentligen att rådet i BBR om lägsta höjd för brandgaser passerats. Detta kan accepteras under förutsättning att temperaturkriteriet på 80°C inte överskrids. Kortare siktsträcka, 5 m, kan accepteras i en känd miljö som i bostad och kontor. Dessa gränsvärden kan gälla både i den brandutsatta brandcellen och i utrymningsvägen från denna, om brandgas kan spridas dit. Detta kan vara fallet om till exempel en brandcellsskiljande dörr inte är stängd. Denna typ av variationer i förutsättningarna ingår i en känslighetsanalys för scenarioanalysen eller i den probabilistiska riskanalysen för utrymningsdimensionering. Om personerna som utrymmer förväntas vara exponerade för brandgaser mer än någon minut bör dessutom brandgasernas giftiga påverkan på människan beaktas, se till exempel Purser (2002). |
utrymningsdimensionering | 6.4 Varseblivningstid Den tid som förflyter fram till att personen upptäcker att något onormalt inträffat beror på om personen ifråga ser branden eller inte. Tiden kan påverkas av om det finns ett automatiskt brandlarm med tillhörande utrymningslarm installerat. Om ett sådant system finns installerat kan den teoretiska aktiveringstiden för en detektor beräknas utifrån en given brandtillväxt. Denna tid kan användas som varseblivningstid. När larmlagring används för att fördröja att ett automatiskt brandlarm initierar ett utrymningslarm bör larmlagringstiden beaktas vid val av varseblivningstid. |
utrymningsdimensionering | När det inte finns något automatiskt brandlarm som talar om att en brand har utbrutit så är det svårare att uppskatta varseblivningstiden. Den avgörs bland annat av vilka det är som vistas i byggnaden, vilken relation dessa har till varandra, hur överblickbarheten i lokalen är och av om personerna är mottagliga för den indikation som branden genererar. Varseblivningstiden kan variera mellan några få sekunder fram till flera minuter för bränder som utbryter i dolda utrymmen. Någon generell rekommendation kan därför inte ges. |
utrymningsdimensionering | 6.5 Besluts- och reaktionstid Besluts- och reaktionstiden består av tiden som går åt för att personen ska förstå att det brinner, lyssna på utrymningslarm, hjälpa andra att utrymma, förbereda sig, försöka bekämpa branden med mera. Ett sätt att minska denna tid är att installera utrymningslarm som tydligt hjälper personen i fråga att fatta det rätta beslutet. Av den anledningen är de talade utrymningslarmen ofta effektiva, eftersom de underlättar beslutsfattandet. |
utrymningsdimensionering | Andra faktorer som bidrar till en snabbare utrymning kan vara synliga utgångar eller utrymningsskyltar som är synliga i hela lokalen och tillräcklig belysning. Detta betyder indirekt att orienterbarheten i lokalen måste vara god. |
utrymningsdimensionering | Besluts- och reaktionstiden beror på om personerna är vakna och medvetna om vad som sker omkring dem. I hotell, restauranger, danslokaler eller vårdanläggningar kan personerna däremot vara sovande eller på annat sätt förhindrade att reagera snabbt. För den typen av verksamhet måste längre reaktionstider förutsättas. |
utrymningsdimensionering | Tabell 5. Förslag till besluts- och reaktionstider för några verksamheter. Bakgrunden till dessa redovisas i Frantzich (2001). Verksamhet Person ser branden Besluts- och reaktionstid Offentlig miljö, skola, kontor, varuhus, butik Ja 1 minut Varuhus, inget larm Nej 4 minuter Varuhus, ringklocka Nej 3,5 minuter Varuhus, enkelt talat meddelande Nej 2 minuter Varuhus, informativt talat meddelande Nej 1 minut Mindre lokal med larmdon i aktuell lokal, mindre biograf, butik, kyrka Nej 1 minut Sjukhus1, personal, ringklocka Nej 2 minuter Sjukhus1, personal, ljudsignal och textmeddelande Nej 1 minut Nattklubb, personal2 Nej 1 – 1,5 minuter Nattklubb, gäster2 Nej 3 – 5 minuter 1. Avser vårdavdelning med god överblickbarhet (enkelkorridor). 2. Beroende på typ av larm och organisation. |
utrymningsdimensionering | I tabellen används begreppen enkelt talat meddelande och ett informativt meddelande. Exempel på det sistnämnda redovisas i avsnitt 5.10 under rubriken Utrymningslarm. Det enkla talade meddelandet är av typen ”Ett tekniskt fel har inträffat i lokalen. Var vänlig och lämna varuhuset”. Skillnaden jämfört med det informativa meddelandet är i vilket utsträckning den utrymmande personen får reda på vad som har hänt och vad personen förväntas göra. |
utrymningsdimensionering | 6.6 Förflyttningstid Den sista av de tre tiderna i utrymningsprocessen omfattar förflyttningstiden ut ur lokalen. Den tid det tar att utrymma en lokal beror på hur personerna är fördelade i lokalen, vilka personer det är frågan om, deras hjälpbehov, förmåga att förflytta sig med mera. Dessutom påverkas gånghastigheten av yttre faktorer, som belysningsnivån och andra hjälpmedel, som till exempel utrymningsskyltar. Förflyttningstiden kan beräknas antingen för hand med enkla formler eller med hjälp av datormodeller, som är mer användbara om ett större antal personer från flera lokaler samtidigt utrymmer, och om köbildning sker på flera ställen i byggnaden. Beräkningsuttryck som kan användas är: t v = dörr n t b f |
utrymningsdimensionering | l är avståndet till utgången, m (meter), v är personens aktuella gånghastigheten, m/s (meter/sekund), n är antalet personer som ska passera en dörr ( - ), b är dörrens bredd, m (meter), f är det dimensionerande personflödet genom dörren, pers/sm (personer/sekund och meter). |
utrymningsdimensionering | Förflyttningstiden består av den längsta tid det tar att gå till utrymningsvägen, tgång, och den tid det tar att passera ut genom dörren, tdörr. Om personerna inte är jämnt fördelade i lokalen skall förflyttningstiden beräknas som summan av tgång och tdörr. Det som i flera fall är styrande för förflyttningstiden från en lokal är köbildningen vid dörrar och andra trånga passager. Dimensioneringen av utrymningsvägarnas bredd ska grundas på det maximala antalet personer som kan förväntas vara i lokalen. Personers gånghastigheter vid olika förhållanden kan väljas utifrån tabellerna 6 och 7. |
utrymningsdimensionering | Tabell 6. Gånghastighet och personflöde vid låg persontäthet. Förbindelse Gånghastighet längs lutande planet Minsta bredd 1 Personflöde Horisontell 1,3 m/s 0,9 m Uppför trappa 0,6 m/s 0,9 m Nedför trappa 2 0,75 m/s 0,9 m Dörr - 0,8 m 3 |
utrymningsdimensionering | Tabell 7. Gånghastighet och personflöde vid hög persontäthet. Förbindelse Gånghastighet längs lutande planet Minsta bredd1 Personflöde Horisontell 0,6 m/s 0,9 m 1,2 pers/sm Uppför trappa 0,5 m/s 0,9 m Nedför trappa2 0,5 m/s 0,9 m 1 pers/sm Dörr - 0,8 m 3 1. Om det är fler än 150 personer i brandcellen bör måttet 1,2 m användas. Ur tillgänglighetssynpunkt bör korridor od vara minst 1,3 m bred. Se även avsnitt 5.8 2. Flödet beräknas på effektiv bredd i trappan, dvs trappans hela bredd minskat med 0,3 m. Angivet värde avser trappor som lutar i intervallet 26°-32°. 3. Flödet kan antas vara 0,75 pers/sm för okända dörrar och 1,1 pers/sm för kända dörrar. |
utrymningsdimensionering | Kapaciteten för dörröppningen beror till viss del på om dörren är välkänd eller inte. Från vissa försök har det konstaterats att flödet är högre om dörren är känd sedan tidigare, det vill säga man vet vad som finns bakom. Dörrar kan antas vara kända i bostäder, kontor och liknande samt normala in- och utgången från andra lokaler. |
utrymningsdimensionering | och liknande samt normala in- och utgången från andra lokaler. För personer med rörelsehinder samt äldre och yngre personer kan gånghastigheten i flera fall vara betydligt lägre. Personer som bor i servicehus, ålderdomshem och liknande kan antas ha gånghastigheter ner mot 0,3–0,5 m/s jämfört med normal gånghastighet, som är kring 1,3 m/s i genomsnitt. |
utrymningsdimensionering | kring 1,3 m/s i genomsnitt. Spiraltrappor utgör ett sämre alternativ jämfört med motsvarande raka trappor, som i övrigt har samma mått. Det beror på att gånghastigheten och flödet nedför trappan är lägre cirka 0,5 m/s oavsett trappans bredd. Detta gäller också för ståltrappor med gallerdurk. Spiraltrappor bör inte användas som utrymningsväg från samlingslokal eller vårdanläggning även om analytisk dimensionering används. |
utrymningsdimensionering | Datorprogram kan användas för beräkningar av byggnader med många personer. Det finns ett flertal program för detta. Dessutom finns det program som är mer specialiserade för en viss uppgift, till exempel utrymning av vårdanläggningar, fängelser och liknande, där personerna inte kan eller får utrymma på egen hand. |
ABK 09 | Titel: Allmänna Bestämmelser ABK 09 FÖR KONSULTUPPDRAG INOM ARKITEKT- OCH INGENJÖRSVERKSAMHET |
ABK 09 | Förord Dessa allmänna bestämmelser är avsedda att användas vid konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Bestämmelserna kan användas inom alla teknikområden från inledande skeden på idéstadiet till avslutande detaljprojektering under utförandeskedet. Bestämmelserna kan även användas vid andra typer av konsultuppdrag, exempelvis olika slag av utredningar, projektledning, byggledning och besiktning. |
ABK 09 | Vid utformningen av ABK 09 har en målsättning varit att bestämmelserna ska ge förutsättningar för hög kvalitet i uppdragsresultatet. Det kräver att beställaren och konsulten har en samstämmig uppfattning om uppdragets syfte, omfattning och kvalitetsnivå avseende det färdiga objektet. Konsultuppdragens karaktär gör att det ställs särskilda krav på att avtalet är tydligt i fråga om vad som ingår i uppdraget, förutsättningar för uppdraget och formerna i övrigt för genomförande av uppdraget. |
ABK 09 | Med hänsyn till den komplexitet som ofta kännetecknar konsultuppdragen är en god kommunikation och samverkan vid genomförande av uppdragen nödvändig. Parterna bör därför finna former för en fortlöpande dialog samt inom ramen för den allmänna lojalitetsplikten visa varandra förtroende och öppenhet. |
ABK 09 | För att underlätta användningen av dokumentet och så långt möjligt skapa enhetlighet bland standardavtalen har ABK 09 anpassats till den struktur som används för motsvarande dokument inom entreprenadområdet, AB 04 och ABT 06. Bland de områden som särskilt uppmärksammats under revideringsarbetet kan nämnas ansvarsfrågorna samt frågor avseende nyttjanderätten till uppdragsresultatet där ökad tydlighet har eftersträvats. |
ABK 09 | I ABK 09 har genom så kallade täckbestämmelser lämnats öppet för parterna att avtala om en annan reglering än den som framgår av ABK 09. Dessa markeras med formuleringen ”om inte annat avtalats” eller motsvarande. Paragrafer som innehåller täckbestämmelser markeras med *. Övriga bestämmelser är så kallade fasta bestämmelser. |
ABK 09 | Kommentartexter och anmärkningar till begreppsbestämningar ska vara vägledande vid tillämpning och tolkning av bestämmelserna. |
ABK 09 | I ABK 09 har begreppet ”vårdslöshet” ersatt formuleringen ”vårdslöshet eller försummelse” i ABK 96. I sak innebär detta ingen ändring. |
ABK 09 | Vid förhandlingsarbetet avseende ABK 09 har i övrigt målsättningen varit att utforma bestämmelserna på ett sätt som i lämplig omfattning och även utifrån ett övergripande branschperspektiv tillgodoser såväl beställarens som konsultens intressen vid genomförande av konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. ABK 09 bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna. Ändringar av dessa bestämmelser ska därför undvikas. |
ABK 09 | Begreppsbestämningar med anmärkningar Beställning: Handling upprättad av beställaren som utvisar omfattning och övriga villkor för uppdraget. |
ABK 09 | Betalningsplan: Handling med föreskrifter om den ordning som gäller för betalning. |
ABK 09 | Budget: Kostnadsbedömning avseende konsultens arbete. En budget upprättas vid ersättningsformen rörligt arvode, vanligtvis på grundval av den tid som beräknas läggas ned på uppdraget. Kostnadsbedömningen ska vara fackmässigt utförd och baserad på av beställaren givna förutsättningar. Den är dock inte bindande, vilket innebär att konsulten inte är fråntagen rätten till betalning på den grund att budgeten överskridits. Med ”budgetpris” avses om inte annat anges samma sak som ”budget”. |
ABK 09 | Förfrågningsunderlag: Det underlag som beställaren tillhandahåller för utarbetande av anbud. |
ABK 09 | Kontrakt: Handling som undertecknas av parterna och som utvisar deras överenskommelse. Exempel på kontrakt är – utöver handling som rubriceras som kontrakt – uppgörelseprotokoll och beställningsskrivelse som undertecknats av parterna och som utvisar parternas överenskommelse. |
ABK 09 | Kontraktshandlingar: Kontrakt jämte handlingar som är fogade till detta eller som i någon av dessa är angivna som gällande för uppdraget. Om parterna inte har upprättat ett kontrakt är de handlingar som utvisar parternas överenskommelse att betrakta som kontraktshandlingar. |
ABK 09 | Objektet: Fysiskt slutresultat på grundval av konsultens projektering. Objektet är vanligen en byggnad, anläggning eller del därav. |
ABK 09 | Prisbasbelopp: Prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. |
ABK 09 | Sidokonsult: Den som vid sidan av konsulten utför konsultuppdrag åt beställaren inom projektet. |
ABK 09 | Skriftligen: Information som kan läsas och lagras. Exempel på överföringssätt av sådan information är post, fax och e-post. Underkonsult: Den som inom uppdraget utför konsultuppdrag åt konsulten. |
ABK 09 | Uppdragsbekräftelse: Handling upprättad av konsulten som utvisar omfattning och övriga villkor för uppdraget. |
ABK 09 | Ändring av ABK: Särreglering av fast bestämmelse. |
ABK 09 | Ändring av uppdrag: Ändring eller tillägg som påverkar omfattningen av eller tidplanen för uppdraget. Som ändring räknas även att del av uppdraget avgår. |
ABK 09 | Kapitel 1 OMFATTNING För uppdrag preciserat i samråd gäller följande. § 1 Konsulten ska, innan uppdraget i övrigt påbörjas, efter samråd med beställaren klargöra: a omfattning av uppdraget och kvalitetsnivå för objektet b form och detaljeringsgrad för redovisning av uppdraget c ersättningsform för uppdraget, och vid rörligt arvode upprätta budget d eventuell rätt till nyttjande av inom uppdraget upprättade handlingar, utöver vad som framgår av kapitel 7 § 1 e om konsulten ska arkivera handlingar och i så fall på vilket sätt. Kan inte parterna enas vid samrådet har part rätt att avbryta uppdraget. Konsulten har därvid rätt till skälig ersättning för utfört arbete i uppdraget. Resultatet av samrådet ska dokumenteras i kontrakt, beställning eller uppdragsbekräftelse. Om fler handlingar finns som definierar uppdraget rangordnas dessa i tillämpliga delar enligt § 2. |
ABK 09 | Kommentar till kapitel 1 § 1 Med skrivningen ”… innan uppdraget i övrigt p.börjas…” i andra stycket avses att arbete i uppdraget kan ha p.börjats innan precisering av uppdraget har skett. I den m.n s.dant arbete utförts och uppdraget därefter avbryts innan parterna enats om uppdragsprecisering är konsulten berättigad till skälig ersättning för utfört arbete. |
ABK 09 | För uppdrag preciserat i förfrågningsunderlag gäller följande. § 2 Uppdragets omfattning bestäms av kontraktshandlingarna. Kontraktshandlingarna kompletterar varandra om inte omständigheterna föranleder annat. Om kontraktshandlingarna innehåller uppgifter som strider mot varandra ska handlingarna gälla i följande ordning om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat: 1 kontrakt 2 ändringar i ABK 09 som är upptagna i särskild sammanställning 3 ABK 09 4 beställning 5 uppdragsbekräftelse 6 anbud 7 förfrågningsunderlag 8 övriga handlingar. Om det i förfrågningsunderlaget förekommer mot varandra stridande uppgifter eller föreskrifter, ska den uppgift eller föreskrift gälla som medför lägsta kostnad för konsulten, om inte omständigheterna föranleder annat. |
ABK 09 | Kommentar till kapitel 1 § 2 Vid uppdrag preciserat i förfr.gningsunderlag förutsätts att anbudsgivarna f.r ett fullständigt och entydigt förfr.gningsunderlag, innefattande bland annat uppgifter om nyttjande av uppdragsresultatet utöver vad som framg.r av kapitel 7 ¨ 1. |
ABK 09 | Om beställaren i förfr.gningsunderlaget (administrativa föreskrifter eller motsvarande) intar bestämmelser som skiljer sig fr.n vad som anges i ABK 09, s. kallade särregleringar, m.ste dessa vara tydliga för att gälla före ABK 09. För s.väl fasta bestämmelser som täckbestämmelser (se förordet) gäller att en särreglering uppfyller kravet p. tydlighet om särregleringen i sig är tydlig och .terfinns p. lämplig plats. För att en ändring av en fast bestämmelse ska anses vara tydlig krävs därutöver att hänvisning görs till den i en sammanställning i förfr.gningsunderlaget (administrativa föreskrifter eller motsvarande) över ändringar i förh.llande till ABK 09. I en s.dan hänvisning ska anges var i förfr.gningsunderlaget som ändringen .terfinns. |
ABK 09 | Kapitel 2 GENOMFÖRANDE § 1 Konsulten ska genomföra uppdraget fackmässigt och med omsorg samt även i övrigt iaktta god yrkessed. |
ABK 09 | Kommentar till kapitel 2 § 1 Kraven på konsulten innefattar bland annat skyldighet att, till följd av omständigheter som framkommer under uppdragets genomförande, kontrollera uppgifter och komplettera utredningar som beställaren lämnat. Konsulten ska i dessa fall upplysa om konsekvenser samt begära precisering av uppdraget i berörd del. Ändras förutsättningarna för uppdraget kan kapitel 6 § 3 bli tillämplig. |
ABK 09 | Kraven innebär vidare att konsulten ska tillgodose beställarens intresse när en produkt eller lösning föreslås. Konsulten får till exempel inte i samband med uppdraget ta emot ersättning i någon form från annan än beställaren utan dennes medgivande. Konsulten ska även upplysa beställaren om exempelvis licensavgifter och royalties som, enligt vad konsulten känner till, beställaren kan få betala till leverantör eller annan till följd av konsultens arbete. |
ABK 09 | Inom ramen för god yrkessed är konsulten skyldig att iaktta sedvanlig sekretess beträffande den information som konsulten får genom uppdraget om beställarens verksamhet och uppdraget. I de fall beställaren önskar sekretess därutöver ska detta avtalas särskilt. |
ABK 09 | § 2 Parterna ska på konsultens begäran gå igenom den information, de uppgifter och de handlingar som beställaren förfogar över och som konsulten behöver för att genomföra uppdraget. Beställaren ska överlämna dessa handlingar till konsulten. Parterna ska även i övrigt hålla varandra underrättade om förhållanden som kan antas ha betydelse för uppdraget. |
ABK 09 | § 3 Konsulten ska, om så avtalats, upprätta en plan för kvalitets- och miljöstyrning för uppdraget och genomföra sina åtaganden enligt planen. Om konsulten trots uppmaning inte fullgör sina skyldigheter enligt upprättad plan för kvalitets- och miljöstyrning, får beställaren vidta rimliga åtgärder på konsultens bekostnad. |